{"id":84,"date":"2026-02-16T09:00:00","date_gmt":"2026-02-16T07:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=84"},"modified":"2026-02-08T11:21:21","modified_gmt":"2026-02-08T09:21:21","slug":"abo-firar-fodelsedag-ar-2029-varfor-det","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/02\/16\/abo-firar-fodelsedag-ar-2029-varfor-det\/","title":{"rendered":"\u00c5bo firar f\u00f6delsedag \u00e5r 2029 \u2013 varf\u00f6r det?\u00a0"},"content":{"rendered":"\n<p>Efter att \u00c5bos image- och temaplaner f\u00f6r stadens 800-\u00e5rsjubileum offentliggjorts har man ocks\u00e5 i medierna diskuterat huruvida 2029 \u00e4r det korrekta \u00e5ret f\u00f6r f\u00f6delsedagsfirandet. Visst har det g\u00e5tt 800 \u00e5r sedan 1229, men historikernas och arkeologernas uppfattning \u00e4r att det medeltida \u00c5bo uppstod kring \u00e5r 1300. Varifr\u00e5n kommer d\u00e5 \u00e5rtalet 1229?<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"605\" height=\"454\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/02\/Turku.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-85\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/02\/Turku.jpg 605w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/02\/Turku-300x225.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 605px) 100vw, 605px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Vy \u00f6ver Aura \u00e5 och \u00c5bo av i dag. Bild: Janne Mustonen \/ \u00c5bo stad.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n<p>N\u00e5got exakt \u00e5r d\u00e5 \u00c5bo skulle ha grundats k\u00e4nner man inte till. N\u00e4stan s\u00e4kert har \u00c5bo d\u00e5 beviljats stadsprivilegier, men inga ursprungliga dokument om detta eller om n\u00e5got annat som h\u00f6r samman med grundandet har bevarats.<\/p>\n\n\n\n<p>Stadens tillkomst och flyttningen av biskopss\u00e4tet har l\u00e4nge ansetts sammankopplade. Redan i Paul Justens biskopskr\u00f6nika fr\u00e5n 1500-talet konstaterades att biskopss\u00e4tet i \u00c5bo flyttades fr\u00e5n Korois \u201dtill dess nuvarande plats\u201d \u00e5r 1300. Senast p\u00e5 1600-talet kopplades den h\u00e4r flytten samman med grundandet av \u00c5bo stad.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c5bo stads historia fr\u00e5n \u00e5r 1229 \u00e4r d\u00e4remot r\u00e4tt ung. P\u00e5 1920-talet restaurerades \u00c5bo domkyrka, och ledaren f\u00f6r detta arbete Juhani Rinne framf\u00f6rde en tolkning som avvek fr\u00e5n tidigare och senare historikers uppfattningar. Enligt Rinne skulle p\u00e5ven Gregorius IX:s tillst\u00e5nd till flyttning av Finlands biskopss\u00e4te till ett l\u00e4mpligare st\u00e4lle ha avsett en flytt fr\u00e5n Korois till platsen f\u00f6r den nuvarande domkyrkan. Hans syn p\u00e5 saken har sedermera ratats: i Gregorius IX:s bulla n\u00e4mns inga platser, men allt tyder p\u00e5 att tillst\u00e5ndet ledde till att biskopss\u00e4tet flyttades fr\u00e5n Nousis till Korois, visserligen f\u00f6rst en tid efter att p\u00e5vebullan utgivits.<\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e5 basis av Rinnes tolkning antog man att ocks\u00e5 \u00c5bo stad grundades vid samma tid och d\u00e4rf\u00f6r firade \u00c5bo sitt 700-\u00e5rsjubileum \u00e5r 1929. Den tidiga tidpunkten passade v\u00e4l ihop med nationsbyggandet i b\u00f6rjan av sj\u00e4lvst\u00e4ndighetstiden, d\u00e5 man letade efter r\u00f6tter till olika slags f\u00f6reteelser s\u00e5 l\u00e5ngt bak i tiden som m\u00f6jligt.<\/p>\n\n\n\n<p>&nbsp;\u00c5bo stads f\u00f6delsedagsfirande \u00e5r 2029 \u00e4r allts\u00e5 en forts\u00e4ttning p\u00e5 en tradition som uppkom f\u00f6r hundra \u00e5r sedan.<\/p>\n\n\n\n<p>Tidpunkten har emellertid visst fog f\u00f6r sig ifall man betraktar uppkomsten av staden som en process och inte som n\u00e5got som h\u00e4nde i ett slag. Under 1200-talet, allts\u00e5 f\u00f6re ing\u00e5ngen av 1300-talet, b\u00f6rjade kyrkans, kronans och k\u00f6pm\u00e4nnens inflytande koncentreras till Aura \u00e5s nedre lopp.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c5r 1229 beviljade p\u00e5ven tillst\u00e5nd att flytta Finlands biskopss\u00e4te till en b\u00e4ttre plats och flytten gick till Korois. Omr\u00e5det runt den nya biskopskyrkan blev centrum f\u00f6r f\u00f6rvaltningen, ekonomin och kulturen. Den svenska kronans makt st\u00e4rktes n\u00e4r \u00c5bo slott p\u00e5 1200-talet b\u00f6rjade byggas vid \u00e5mynningen. Ungef\u00e4r \u00e5r 1300 gick utvecklingen in i ett nytt skede d\u00e5 \u00c5bo stad grundades och domkyrkan flyttades till dess nuvarande plats. F\u00f6re ing\u00e5ngen av 1310 hade \u00c5bo blivit s\u00e5v\u00e4l stiftets f\u00f6rvaltningscentrum som en r\u00e5dsstad, d\u00e4r borgarna ur sin egen krets valde ett r\u00e5d och en borgm\u00e4stare till att leda f\u00f6rvaltningen.<\/p>\n\n\n\n<p>Bakom s\u00e5 gott som alla historiska h\u00e4ndelser ligger en utvecklingsprocess som \u00e4r l\u00e4ngre \u00e4n ett enstaka \u00e5r. L\u00e5t oss allts\u00e5 med gott samvete fira \u00c5bo stads f\u00f6delsedag \u00e5r 2029.<\/p>\n\n\n\n<p>Reima V\u00e4lim\u00e4ki<\/p>\n\n\n\n<p>\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<br><br>Texten baserar sig p\u00e5 Reima V\u00e4lim\u00e4kis och Panu Savolainens inl\u00e4gg i serien Puheenvuoro, <em>Turun Sanomat <\/em>9.8.2025.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Efter att \u00c5bos image- och temaplaner f\u00f6r stadens 800-\u00e5rsjubileum offentliggjorts har man ocks\u00e5 i medierna diskuterat huruvida 2029 \u00e4r det korrekta \u00e5ret f\u00f6r f\u00f6delsedagsfirandet. Visst har det g\u00e5tt 800 \u00e5r sedan 1229, men historikernas och arkeologernas uppfattning \u00e4r att det medeltida \u00c5bo uppstod kring \u00e5r 1300. Varifr\u00e5n kommer d\u00e5 \u00e5rtalet 1229? N\u00e5got exakt \u00e5r d\u00e5 &hellip; <a href=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/02\/16\/abo-firar-fodelsedag-ar-2029-varfor-det\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">\u00c5bo firar f\u00f6delsedag \u00e5r 2029 \u2013 varf\u00f6r det?\u00a0<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[19,5,38],"tags":[45,43,42,23,44],"class_list":["post-84","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1200-talet","category-1900-talet","category-2000-talet","tag-abo-stads-fodelsedag","tag-gregorius-ix","tag-juusten-paulus","tag-korois","tag-rinne-juhani"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=84"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":86,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84\/revisions\/86"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=84"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=84"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=84"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}