{"id":90,"date":"2026-02-18T09:00:00","date_gmt":"2026-02-18T07:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=90"},"modified":"2026-02-08T11:41:17","modified_gmt":"2026-02-08T09:41:17","slug":"antagning-till-tjansten-som-lansbodel-i-abo","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/02\/18\/antagning-till-tjansten-som-lansbodel-i-abo\/","title":{"rendered":"Antagning till tj\u00e4nsten som l\u00e4nsb\u00f6del i \u00c5bo"},"content":{"rendered":"\n<p>Det svenska riket fick p\u00e5 1630-talet ett system med l\u00e4nsb\u00f6dlar eftersom den sk\u00e4rpta lagstiftningen gav b\u00f6deln en allt viktigare st\u00e4llning som verkst\u00e4llare av r\u00e4ttens domar. Yrket ans\u00e5gs dock vanhedrande och d\u00e4rf\u00f6r undvek man b\u00f6deln. De m\u00e4n som valdes till b\u00f6dlar var unga och hade vanligen gjort sig skyldiga endast till st\u00f6lder. M\u00e5nga av dem var alls inte brottslingar utan hade \u00e4rvt det illa sedda yrket av sin far.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"605\" height=\"362\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/02\/Bertilsson.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-91\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/02\/Bertilsson.jpg 605w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/02\/Bertilsson-300x180.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 605px) 100vw, 605px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Henrik Bertilsson avgick fr\u00e5n tj\u00e4nsten \u00e5r 1663 och i hans st\u00e4lle valdes hans son J\u00f6ran Henriksson, som h\u00e4r kvitterat sin l\u00f6n p\u00e5 tio silverdaler f\u00f6r utf\u00f6rd avr\u00e4ttning. Riksarkivet, L\u00e4nsr\u00e4kenskaperna 7289, 981. Kvittensbok f\u00f6r \u00c5bo l\u00e4n 1663.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n<p>B\u00f6dlarna motsvarade allts\u00e5 inte den moderna popul\u00e4rkulturens bild av en man dold i huva som dyker upp p\u00e5 avr\u00e4ttningsplattformen, verkst\u00e4ller d\u00f6dsdomen och f\u00f6rsvinner. N\u00e5gon huva hade b\u00f6dlarna inte eftersom det p\u00e5 grund av r\u00e4dsla f\u00f6r hemlighetsmakeri var f\u00f6rbjudet att d\u00f6lja ansiktet. \u00c5bo r\u00e5dstuvur\u00e4tts protokoll skildrar hur Henrik blev antagen till tj\u00e4nsten som b\u00f6del.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c5boborna samlades p\u00e5 stadens torg den 22 april 1643. P\u00e5 de b\u00e4sta platserna stod borgm\u00e4starna och r\u00e5dm\u00e4nnen. Man f\u00f6rberedde h\u00e4ngningen av stadens b\u00f6del Erik Larsson, som gjort sig skyldig till st\u00f6lder. \u00c4ven dr\u00e5paren Claes Willamsson skulle m\u00f6ta d\u00f6den. Han skulle avr\u00e4ttas med yxa. Dessutom skulle hans h\u00f6gra hand huggas av vid handleden och till varning f\u00f6r alla spikas fast vid skamp\u00e5len, som ocks\u00e5 kallades sp\u00f6p\u00e5le. D\u00e4rut\u00f6ver skulle hustru Brita Klemetsdotter piskas och f\u00f6rdrivas fr\u00e5n staden emedan hon deltagit i st\u00f6lderna tillsammans med b\u00f6deln Erik.<\/p>\n\n\n\n<p>Man hade tillkallat Tavastlands b\u00f6del, som emellertid var gammal och orkesl\u00f6s. N\u00e4r Britas make Henrik Bertilsson hade anh\u00e5llit om n\u00e5d f\u00f6r sin hustru, bad r\u00e5det honom komma som hj\u00e4lp \u00e5t b\u00f6deln fr\u00e5n Tavastland. Henriks far hade n\u00e4mligen varit b\u00f6del i \u00c5bo f\u00f6re Erik Larsson. Henrik v\u00e4grade f\u00f6rst men tog till sist emot uppdraget och tj\u00e4nsten som b\u00f6del i \u00c5bo mot att hans hustru i geng\u00e4ld skulle ben\u00e5das och inte f\u00f6rdrivas.<\/p>\n\n\n\n<p>Henrik anh\u00f6ll ocks\u00e5 om att b\u00f6delsm\u00e4rket inte skulle br\u00e4nnas in i hans hud emedan han \u00e4rvt tj\u00e4nsten av sin far och inte var n\u00e5gon brottsling. Han bad ocks\u00e5 om tillst\u00e5nd att offentligt b\u00e4ra ett kort sv\u00e4rd som tj\u00e4nstetecken. I l\u00f6n ville han ha hundra daler och en omg\u00e5ng b\u00f6delskl\u00e4der. R\u00e5det fr\u00e5gade i hast hovr\u00e4tten, som h\u00f6ll session invid torget, om dess \u00e5sikt om de h\u00e4r villkoren. Hovr\u00e4tten besl\u00f6t att hustrun skulle ben\u00e5das. Br\u00e4nnm\u00e4rket m\u00e5ste Henrik ta meddetsamma, men han fick fritt v\u00e4lja var p\u00e5 kroppen det skulle placeras. Det br\u00e4ndes d\u00e4rf\u00f6r inte in i hans ansikte. Till bostad fick han b\u00f6delns hus vid Nylandstull.<\/p>\n\n\n\n<p>Arbetsprov som b\u00f6del gav han genast genom att bist\u00e5 den tillkallade Tavastlandsb\u00f6deln. Henrik h\u00f6ll den d\u00f6dsd\u00f6mde Williamsson i h\u00e5ret under avr\u00e4ttningen och spikade sedan fast hans hand vid skamp\u00e5len. D\u00e4refter hj\u00e4lpte Henrik Tavastlandsb\u00f6deln genom att dra upp Erik Larsson tillr\u00e4ckligt h\u00f6gt och binda fast repet vid galgen. P\u00e5 detta s\u00e4tt f\u00f6rtj\u00e4nade Henrik titeln b\u00f6del och han verkade sedan i tjugo \u00e5r som b\u00f6del I \u00c5bo och Bj\u00f6rneborgs l\u00e4n.<\/p>\n\n\n\n<p>Veli Pekka Toropainen<\/p>\n\n\n\n<p>\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n<p><strong>K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Riksarkivet, \u00c5bo r\u00e5dstuvur\u00e4tts protokoll z:13, 22.4.1643, 304\u2212305.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Det svenska riket fick p\u00e5 1630-talet ett system med l\u00e4nsb\u00f6dlar eftersom den sk\u00e4rpta lagstiftningen gav b\u00f6deln en allt viktigare st\u00e4llning som verkst\u00e4llare av r\u00e4ttens domar. Yrket ans\u00e5gs dock vanhedrande och d\u00e4rf\u00f6r undvek man b\u00f6deln. De m\u00e4n som valdes till b\u00f6dlar var unga och hade vanligen gjort sig skyldiga endast till st\u00f6lder. M\u00e5nga av dem var &hellip; <a href=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/02\/18\/antagning-till-tjansten-som-lansbodel-i-abo\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Antagning till tj\u00e4nsten som l\u00e4nsb\u00f6del i \u00c5bo<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[48],"class_list":["post-90","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1600-talet","tag-bodlarna"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/90","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=90"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/90\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":92,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/90\/revisions\/92"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=90"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=90"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=90"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}