Nordisk språkvetenskap då, nu och sedan – varifrån kommer vi och vart är vi på väg?

Nordiska språk är ett mångfacetterat forskningsfält och nutida språkforskning handlar om många varierande teman som t.ex. inlärning av svenska som andraspråk, svenskans variation, språkhistoria och språkbruk i sociala medier. Därför går det inte så lätt att placera språkvetenskapen i Habermas (1974 [1968]) klassiska indelning av vetenskaper i naturvetenskaper, socialvetenskaper och humanistiska vetenskaper. Några forskningsinriktningar, som t.ex. neurolingvistik, ligger nära naturvetenskaper medan t.ex. sociolingvistik har mycket gemensamt med socialvetenskaperna. Några andra inriktningar, som språkhistorisk textforskning, är nära besläktade med de humanistiska vetenskaperna. Språkvetenskap kan således kallas för gränsvetenskap, alltså som en vetenskap som ”genom sitt forskningsobjekt står på gränsen till en annan vetenskap eller intar en mellanställning mellan två vetenskaper” (SAOB).

Att definiera språkvetenskapens kärna och gränser är alltså inte någon lätt uppgift. Gustafsson & Johansson (2017:233) gör dock ett försök till att avgränsa det språkvetenskapliga fältet genom att definiera språkvetenskaplig forskning som ”ett metodiskt och systematiskt sökande efter ny kunskap om språk i vid bemärkelse, d.v.s. om språket i sig självt och språkanvändningen”. Vidare konstaterar de att en sådan metodisk och systematisk forskning ska förhålla sig till tidigare forskning så att vår kännedom om språket kan utvecklas och (vid behov) också förnyas.

Man kan alltså konstatera att variation och mångsidighet är attribut som kan användas för att skildra den nutida språkforskningen. Men hur har den här mångfalden utformat sig genom tiderna? Hur har nordisk språkforskning utvecklats till dagens läge och vad kommer att ske i framtiden? I det följande ger jag en kort överblick över den nordiska språkforskningens utveckling på 1900-talet och kastar också en blick på framtiden och funderar vart nordisk språkforskning möjligtvis är på väg.

Den nordiska språkforskningens utformning till dagens läge

I början av 1900-talet dominerade språkhistorisk forskning i Norden (t.ex. Sigurd 2001; Svensson 2017; se även Haapamäki 2010) och speciellt fornspråken (som fornisländska) var frekventa föremål för forskning. Andra teman som språkforskare intresserade sig för var t.ex. runologi, dialekter och lexikografi. Slutet av 1800-talet och början av 1900-talet har också kallats för nordistikens guldålder (Sigurd 2001) eftersom betydande forskare som Adolf Noreen, Axel Kock och Elof Hellquist forskade i tidigare outforskade områden och utvecklade nordistiken som vetenskap. Betydande publikationer var t.ex. Noreens Vårt språk som var en såväl diakron som synkron beskrivning av svenskan samt Kocks fem band långa Svensk ljudhistoria.

Situationen förblev ganska stabil och språkhistoria bevarade sin dominerande roll inom svensk språkforskning ända till 1960-talet då intresset för modern svenska började öka speciellt bland yngre nordister. Som betydande faktorer till detta var strukturalism och Chomskys generativa grammatik som var de viktigaste teoretiska ramarna för språkvetenskaplig forskning på den tiden. Det ökade intresset för nusvenskan ledde också till att den första konferensen om Svenskan beskrivning arrangerades i Stockholm år 1963 (Sigurd 2001). Typiskt för 1960-talets språkforskning var att man först och främst var intresserad språket som struktur istället för språkbruk och att metoderna var först kvantitativa i och med att man räknade t.ex. meningslängder, antalet olika fundament eller olika bisatstyper osv.

På 1970- och 80-talet började intresset riktas mer åt språkbruket och text- och sociolingvistik gjorde sin stora frammarsch. Stora projekt på 1970-talet var t.ex. Skrivsyntax och Talsyntax (se t.ex. Håkansson 2017). Vanliga studieobjekt på den tiden var t.ex. bruksprosa, läroboksspråk och svenskans sociala variation.

Också svenska som andraspråk började få mer fotfäste på den tiden. Tidigare hade språkinlärning (såväl av första- som av andraspråket) uppfattats som sekundär fråga inom nordistiken (Svensson 2017) men på grund av det ökade antalet invandrare i Sverige samt på grund av de nya teorierna om språkutveckling (först och främst Chomskys nativistiska teori) började man rikta mer intresse mot frågor kring inlärning av svenska som andraspråk. Undersökningarna fokuserade mycket på språktypologi, d.v.s. på strukturella likheter och olikheter mellan målspråket svenska och olika L1-språk.

Från och med 1990-talet har forskningsfältet inom nordisk språkforskning börjat bli mer och mer mångfacetterat. Olika forskningsinriktningar har fortsatt att utvecklas och kunskapen om språket har blivit splittrad. Inom textlingvistiken har systemisk-funktionell lingvistik haft en betydande roll och fokus i undersökningarna har legat i texter i olika kontexter i stället för texternas inre struktur. Också det vidgade textbegreppet (t.ex. Svensson & Karlsson 2012) och multimodal textanalys har haft en betydande roll inom textforskningen. Vad gäller sociolingvistik och samtalsforskning har interaktion i olika samtalskontexter blivit ett viktigt studieobjekt. Korpuslingvistik har uppstått som ny deldisciplin tack vare den tekniska utvecklingen som möjliggör stora elektroniska korpusar, som t.ex. Språkbanken.

Språkhistoria har bevarat sin starka ställning i Norden även om den har förlorat sin dominerande roll och ända till 1990-talet hade största delen av de nordistiska doktorsavhandlingarna ett språkhistoriskt tema (Haapamäki 2010). Språkhistorien har kunnat överleva genom att utnyttja de nyare teorierna. Den generativa grammatiken, de sociolingvistiska teorierna och den systemisk-funktionella grammatiken som har använts i studier om modern svenska har också tillämpats i språkhistorisk forskning.

Den nordiska språkforskningen har utvecklats explosionsartat och nya forskningsområden uppstår hela tiden och denna utveckling kommer förmodligen att fortsätta också i framtiden. Forskningsfältet blir mer och mer splittrat när forskare specialiserar sig i sina egna forskningsområden. Samtidigt kommer gränserna mellan olika vetenskaper att suddas ut. Redan nu kan t.ex. många nordister som sysslar med andraspråksinlärning ha mer gemensamt med psykologer än med några andra nordister som forskar t.ex. i språkhistoria.

Vart är vi på väg?

Det är svårt att förutspå vilka teman som kommer att ha en betydande roll i fortsatt nordisk språkforskning men man kan gissa att teman som digitalisering, språkteknologi, språkbruk i sociala medier och mobilstödd språkinlärning samt flerspråkighet och språkkontakter kan möjligtvis bli viktiga forskningsområden på grund de samhälleliga ändringar som håller på att ske. Å andra sidan tar dock engelskan en alltmer dominerande roll i världen och inom språkvetenskapen och man kan också ifrågasätta om de övriga språkämnena inte alls har någon framtid.

Men vad tror ni? Vilka forskningsområden och studieobjekt kommer att bli viktiga i framtiden? Vilka teman skulle vara intressanta att forska om just nu? Vad är ni själva intresserade av? Och tror ni att svensk språkforskning kommer att överleva också i framtiden? Ta ställning till och delta i diskussionen i kommentarsfältet!

Litteratur

Gustafsson, A. W. & Johansson, V. 2017. Finns det någon gräns för språkvetenskapen? I: Håkansson, D. & Karlsson A-M. (red.): Varför språkvetenskap? Kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter. Lund: Studentlitteratur. S. 219–236.

Haapamäki, S. 2010. Språkhistoria och nordistikens historia – nordistiska doktorsavhandlingar på 1900-talet. I: Magnusson, E. & Rogström, L. (red.): Studier i svensk språkhistoria 10. Göteborg: Mejerbergs arkiv för svensk ordforskning. S. 1–19.

Habermas, J. [1968] 1973. Erkenntnis und Interesse. Frankfurt a.M.: Suhrkamp.

Håkansson, D. 2017. Språkvetenskapen och teorierna. I: Håkansson, D. & Karlsson, A-M. (red.): Varför språkvetenskap? Kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter. Lund: Studentlitteratur. S. 39–56.

Sigurd, B. 2001. Svensk språkforskning under 1900-talet. I: Svenskans beskrivning 24. S. 227–240.

Svensson, J. 2017. Nordistiken som vetenskap – 30 år senare. I: Håkansson, D. & Karlsson, A-M. (red.): Varför språkvetenskap? Kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter. Lund: Studentlitteratur. S. 19–38.

Svensson, J. & Karlsson, A-M. 2012. Inledning: text, textforskning och textteori. I: Språk och stil, tema text 22 (1). S. 5–30.

19 svar på ”Nordisk språkvetenskap då, nu och sedan – varifrån kommer vi och vart är vi på väg?”

  1. 1: Troligen kommer invandrarspråk och språkteknologi (t.ex. artificiell intelligens) att bli allt viktigare i framtiden. Just nu skulle det vara intressant att forska inom nordisk samarbete och politikens språk. Jag är själv intresserad av språkinlärning, tvåspråkighet och språkteknologi. Jag tror att svensk språkforskning kommer att överleva också i framtiden eftersom den har så stor roll inom nordiskt samarbete.

  2. Jag tror att t.ex. språkteknologi och nätspråk kommer att vara väsentligare forskningsområden i framtiden. Jag tycker att det skulle vara intressant att forska just nu t.ex. hur undervisar man svenska på skolor idag eftersom jag är själv intresserad av språkinlärning. Engelska är ett allt mer dominerande främmande språk och allt mer invandrare ska flytta till Norden så jag tror tyvärr att svensk språkforskning inte har samma ställning i samhället i framtiden. (11)

    1. Det skulle verkligen vara ett intressant forskningsobjekt att ta reda på hur språket lärs i skolor idag både för att det har gått ganska många år då man själv började läsa t.ex. engelska eller svenska men också för att se vilka metoder, material samt digitala verktyg användas i undervisningen (för det finns så många!).
      – 15

  3. Det skulle vara intressant att forska hur digitaliseringen påverkar språkinlärningen (fördelar vs. nackdelar) . Jag tror att svensk språkforskning kommer att leva kvar en tid men sist och slutligen kommer det att förminskas p.g.a. invandring och engelskans starka påverkan. Den svenskspråkiga befolkningen i Finland förminskas hela tiden eftersom finskan dominerar i storstäder dit de flesta ungdomarna flyttar från små svenskspråkiga städer. Kan det vara möjligt att vi i något skede når en tidpunkt då det inte finns något nytt att forska inom svenska språkforskningen? (16)

  4. Jag tror att språkbruk i sociala medier och invandrarspråk/andraspråksinlärning kommer att bli väldigt viktiga forskningsområden i framtiden. Jag är själv intresserad av andraspråksinlärning och svenskan i tal och samtal. Jag tror att svensk språkforskning kommer att överleva också i framtiden fast engelskan naturligtvis har alltmer dominerande roll. I alla fall är språkvetenskap ett stort forskningsfält och jag tror att svensk språkforskning också har en viktig roll inom det. (5)

  5. Jag tycker att språkteknologi kommer att bli ännu viktigare forskningsområde i framtiden. Just nu skulle det vara intressant att forska om just språkteknologi och hur det påverkar översättning. Jag är mest intresserad just av översättning men också språkhistoria. Jag tycker att svensk språkforskning kommer att överleva också i framtiden om det bara finns intresse för det. (7)

  6. Det var en informativ och väl sammanfattad föreläsning om den nordiska språkvetenskapens historia på 1900-talet. Det är viktigt att ta en blick bakåt i tiden för att kunna förstå nuläget. Jag tror själv att digitalisering, flerspråkighet och sociolingvistik kommer att vara viktiga studieobjekt i framtiden eftersom de har mera betydelse i samhällelig kontext och ger sådan kunskap som gagnar större folkgrupper. Jag är själv intresserad av språkinlärning, tvåspråkighet och språkundervisning. Just nu skulle jag gärna vilja forska i tidigareläggning av språkundervisning i finländska grundskolor. Det är ett aktuellt ämne i och med den nya läroplanen som trädde i kraft år 2016. Jag tror att det alltid kommer att finnas behov av språkforskning. Därför tror jag att också svensk språkforskning kommer att överleva i framtiden. (4)

  7. Som sagt har digitaliseringen och språkteknologin blivit ett mer och mer betydande forskningsområde inom språkvetenskapen och kan tänkas att bli ännu viktigare i framtiden. Jag kan tänka mig att språkinlärning, speciellt tidig språkinlärning, kommer att bli ett viktigt studieobjekt i Finland i framtiden på grund av de språkpolitiska ändringarna och besluten som började att träda i kraft nu under läsåret 2019-20, d.v.s. tidigarelagd språkinlärning (varhennettu kieltenopetus). Digitaliseringen och de olika språkliga inlärningsapplikationerna har redan nu undersökts men jag tror att undersökningen och förbättringsarbetet fortsätter.
    Intressant tema att forska just nu enligt mig är de nya digitala möjligheterna för språkhistorisk forskning, t.ex. forskning av gamla texter med hjälp av digitala utgåvor.
    Jag tror att svensk och åtminstone nordisk/skandinavisk språkforskning kommer att överleva i framtiden på grund av det täta nordiska samarbetet.
    – 15

  8. Jag tycker att särskilt i Sverige blir invandrarspråket och dess inverkan på svenskan ett mycket intressant fenomen att forska i. En skojig tankelek med tanke på framtiden skulle vara en imaginär situation där finlandssvenskan blir konservativare och mer normativ i jämförelse med den förändrade sverigesvenskan. På sistone har jag själv varit intresserad av översättning och skribent 7 lade fram en bra poäng om hur teknologi kommer att påverka översättningen. De positiva teknologiska reformerna har redan underlättat översättares arbetsbelastning, men kan artificiell intelligensen helt och hållet tränga undan den mänskliga översättaren? Det får man se. (2)

  9. Jag tycker att flerspråkighet och invandrarspråk blir viktiga forskningsområde till följd av invandring. Det påverkar också lärande av svenska. Hur ska man bäst lära ett språk till en klass vars elever har olika modersmål? Det skulle också vara intressant att forska om engelskans starka position har påverkat kommunikation mellan människor från olika nordiska länder. Ny språkteknologi utvecklas hela tiden och det blir nya forskningsmetoder vilket förändrar de flesta forskningsområdena. Jag är intresserad av vad som kommer att hända till svenska dialekter. Unga människor har färre dialektdrag som äldre människor. Kommer svenska dialekter att försvinna i framtiden? (19)

  10. Det är helt troligt att språkteknologi och digitalisering kommer att vinna teräng inom språkforskning. Det är ju viktigt att hålla sig ajour med utvecklingen men jag är ändå lite orolig över om vi betonar språkteknologi i alla dess former för mycket. Jag anser att vi förlitar oss på ankommande teknologin på mänsklighetens bekostnad. För att kunna förstå varandra måste vi bekanta oss med sociolingvistik. Teknologin rädder inte oss om vi inte förstår det samhälle vi befinner oss i. I framtiden skulle jag vilja främja nordiskt samarbete genom att undervisa de unga. Vi behöver svenska för att kunna befrämja samhörighet här i Norden. Detta gäller också svensk språkforskning. Om våra unga inte förstår varför svensk språkforskning, eller svenska överhuvudtaget, är viktig ska den inte överleva som den är idag. (20)

  11. Jag tycker att betydande forskningsområde i framtiden kommer att vara nätspråk samt ungdomsspråk. Också engelskans påverkande till svenska (svengelska) och andraspråksinlärning och invandrares olika, främmande språk kommer säker att vara på fokus.
    Jag tycker intressant att forska just nu skulle vara språkteknologi och nätspråk i allmänheten. Internet och olika sociala medier har växt up massor och har säkert påverkat på sätt och vis i svenska språket.
    Själv är jag intresserad av ungdomsspråk och speciellt olika slangord och språk som man, speciellt unga människor använder i sociala medier till exempel förkortningar.

  12. Det som jag älskar med språk är att det är en så väsentlig del av oss människor och har så mycket att göra med så många fenomen i livet. Språket kan påverka på underligt många sätt ock kan påverkas ocså av varierande saker omkring det. Att språkvetenskap är väldigt svårt att binda in i någon vetenskaplig område är inte en överraskning. Eftersom de nordiska språk är fortvarande viktiga inom ett relativt stort område, tror jag forskning kommer att ha mening i framtiden ocså. Men jag undrar också om det skulle kanske behöva mer samarbete mellan de nordiska länderna för att språkvetenskapet gällande de här språk skulle fortvarande ha högt värde.

  13. Jag tycker att till exempel invandrarspråk och påverkan av sociala medier kommer att vara frmatida forskningsämnen. Digitalisering och engelskans påverkan är också aktuella, och därför skulle till exempel kodväxling vara ett väldigt intressant ämne. Jag är själv intresserad av andraspråksinlärning och tvåspråkighet. Det skulle vara intressant att få mera information om hur digitala hjälpmedel påverkar nutida språkinlärning. Jag tror att svensk språkforskning kommer att överleva alla ändringar så länge vi har människor som har svenska som modersmål, eftersom jag tror att människor alltid kommer att ha intresse för sina egna språk. Också det nordiska samarbetet har stor värde till människor i olika branchen, och jag tror att det ska fortsätta så.
    (8)

  14. Jag är jätteintresserad av språkets variation och tycker att nätspråk är ett viktigt forskningsområde i framtiden. Man använder mer sociala medier och det påverkar språket väldigt mycket. Ungdomar använder också lite annorlunda språk och i framtiden kan detta bli en viktig språkform. Jag tror att det blir nya forskningsområden på grund av digitalisering och sociala medier vilket är bara intressant. (17)

  15. Vi lever nu i en värld där samhällets – likaså språkets – utveckling sker i oerhört snabb takt. Detta säkert ställer krav och utmaningar för språkforskare att hålla med i utvecklingen, såsom med digitalisering. Forskningar och deras resultatanalyser tar ju tid innan de blir publicerade och tillgängliga för anpassandet i praktiken men dessa forskningar och denna tid vi lever i kan granskas även diakroniskt till tillägg av synkroniskt granskande. M.a.o. kan dagens språkutveckling intressera en språkforskare i framtiden.
    Jag håller med andra kommentarer med att säga att de forskningsområden som verkar vara mest aktuella idag inom nordiskt forskningsfälte är invandrarspråket och nätspråket. Även om dessa områden inte hör till mina särskilda intresseområden, har de nog fäst sig sin ställning i nutida språkfältet så att språkforskarna säkert har reagerat till detta med att visa mer intresse åt dem. Mina intresseområden däremot är framförallt översättningsstudier och språkhistoria, vilka båda säkert kommer att få och redan har oerhörda möjligheter i form av digitala forskningsmetoder. I samband med invandrarspråket kan man nämna globaliseringen och speciellt inverkan av engelskan som också ger både möjligheter och utmaningar för den nordistiska forskningskretsen. Jag anser att svensk språkforskning kommer att finnas även i framtiden trots dominansen av engelska, det har ju relativt stabil ställning inom vetenskapen i norden. Globalisering inom språkvetenskaperna borde ses som utmaning, inte ett dödsstraff. (13)

  16. Jag tror att teman som språkbruk i sociala medier och olika språkens påverkan i svenska språkets utveckling och förändring i tal och skrift kommer att vara viktiga forskningsområden i framtiden. Språken förändrar ju jämt i bruk och våra sätt att umgås med varandra har fått alldeles nya drag pga samhällets digitalisering och flerspråkighet samt engelskans dominans i världen.
    Själv är jag intresserad av inlärning av svenska som andraspråk. Jag tror inte att tex mobilstödd undervisning kan någonsin ersätta människa och det viktiga sociala umgänge bland människorna.
    Jag anser att svensk språkforskning ska ha sin viktiga roll som mångfacetterat forskningsfält också i framtiden. 12

  17. Teknologi och sociala medier har ändrat språkbruket snabbare än någonsin och jag tror att det finns ändå mycket att undersöka t.ex. inom textlingvistik. Jag tror att språket i sociala medier, flerspråkighet och invandrarspråk (och hur de har påverkat t.ex. ungdomspråk) kommer att vara viktiga forskningsämnen i hela Norden även i framtiden, för att ändringarna är så likadana i alla nordiska länder och språk. Jag tror inte att engelskan kommer att vara ett hinder för forskning inom nordiska språk. Kanske kommer en del av forskning att publiceras på engelska men det skandinaviska språkområdet är tillräckligt stort för att överleva engelskans hot.
    Jag är själv intresserad av allt språkbruk: hur människor kommunicerar med varandra. Dialekter, sociolekter, inlärarspråk, ungdomsspråk, pragmatik, även kodväxling och flerspråkighet.
    (10)

  18. Språket blir annorlunda hela tiden. Detta gäller också svenska språket. Den nuvarande svenskan är relativt ung, vilket betyder att språket förändras fortfarande. Jag är ganska säker på att engelska kommer att påverka svenska språket utan att glömma teknologi. Dessutom är det intressant att se vad som kommer att hända med pronomenet hen. (9)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.