Hur lär sig svenskinlärare att använda konnektorer?

Den här veckans föreläsning som hölls av Veijo Vaakanainen, doktorand i nordiska språk, handlade om konnektorer i L2-svenska. Enligt Vaakanainen (2016:355) är konnektorer ord som kopplar ihop olika delar av en text, t.ex. fraser eller satser. Catharina Nyström (2001:100) kallar dem för satskonnektiver och säger att det är lättare för läsaren att märka vad för relationer det finns mellan vissa satser när det används “markerad satskonnektion i en text”. Nyström (2001:100–102) skriver att det finns olika slags satskonnektioner och de kan kategoriseras till additiva, temporala, komparativa och kausala konnektioner. Denna kategorisering har även Vaakanainen använt.

Vaakanainen presenterade också hans teoretiska bakgrund systemisk-funktionell lingvistik samt hur inlärare lär sig att använda konnektorer på olika nivåer. På föreläsningen behandlades också CEFR (Common European Framework of Reference for languages) som är den europeiska referensramen för språk. Vaakanainen konstaterade att det finns två konnektortyper utifrån det systemiskt-funktionella perspektivet: konnektorer mellan två satser i en mening och konnektorer mellan två separata satser eller meningar. Vaakanainens studier handlar om hur inlärare använder olika konnektorer på CEFR-nivåerna A1–C1 och han presenterade de viktigaste resultaten från dessa studier. I slutet av föreläsningen presenterade han också hur konnektorerna används under skrivprocessen. Detta är ett tema som han ska fokusera på i fortsättningen.

Som material i sina studier har han använt berättelser skrivna av finska svenskinlärare. När han analyserade materialet excerperade han först konnektorer från texterna och sedan kategoriserade han konnektorer enligt deras form. Efter detta gjorde han en kvantitativ analys där han analyserade hur frekvent olika kategorier och enskilda konnektorer förekom i materialet. Efter den kvantitativa analysen genomfördes en kvalitativ analys där utreddes i vilka olika funktioner konnektorerna har använts. I den sista fasen jämförde Vaakanainen konnektorbruket mellan CEFR-nivåer och med CEFR-kriterierna.

Vaakanainen presenterade även tidigare undersökningar om språkinlärares konnektorbruk. Bergströms (2002) undersökning visade att konnektorer och, när och att användes ofta av svenskinlärare. Enligt Meriläinens (1997) undersökning överanvände inlärare konnektorerna därför och därför att. Vibergs (1993; 2001) studier visade resultaten i sin tur att inlärare har svårigheter med de temporala konnektorerna sedan, och . Carlsens (2010) undersökning gav vid handen att  inlärare av norska på olika CEFR-nivåer använder i stort sett konnektorer enligt det som sägs i CEFR-kriterierna. Kerr-Barnes (1998) undersökning visade att inlärare även använder målspråksavvikande konnektorer från andra L2. Vidare finns det studier om konnektorbruket i L2-engelska (Bolton m.fl. 2002; Granger & Tyson 1996 och Lee 2013) enligt vilka inlärare antingen över- eller underanvänder vissa konnektorer.

Intressant med detta forskningsområde och konnektorer i allmänhet är hur mycket de faktiskt påverkar textens flyt. Vi tycker att det skulle vara intressant att undersöka vilka konnektorer universitetsstuderande använder och om det finns några skillnader jämfört med infödda språkbrukare. Det skulle också vara intressant att utforska hur universitetsstuderandes förmåga att skriva enhetliga texter utvecklas under studietiden. Nytt för oss var hur konnektorerna kan kategoriseras. Även om man själv aktivt använder dessa ord, var det nytt vilka olika konnektorkategorier det finns. Nytt var också hur man har undersökt dem, hur konnektorer lärs in och hur viktiga de är för skrivfärdigheternas utveckling i ett främmande språk.

Vi tyckte att dagens föreläsning var intressant och information som vi fick veta är säkert nyttigt i framtiden. Roligt med föreläsningen var spelet som vi fick spela om konnektorer. Man kan också koncentrera sig mer i sin egen användning av konnektorer. Vad tycker ni? Hade ni hört om konnektorerna förut? Tycker ni att det är intressant forskningsområde? Har ni själva några konnektorer som ni kanske överanvänder? Vilka andra aspekter av konnektorbrukets inlärning skulle ännu kunna utredas i framtiden? Hoppas att vi får en bra diskussion om temat i kommentarsfältet!

-Tiina Kaikkonen och Mino Mali

 

Litteratur

Bergström, Marina. 2002. Individuell språkinlärning hos språkbadselever med skrivsvårigheter. Doktorsavhandling. Vasa: Universitas Wasaensis.

Bolton, Kingsley, Nelson, Gerald, & Hung, Joseph. 2002. A corpus-based study of connectors in student writing: Research from The International Corpus of English in Hong Kong. International Journal of Corpus Linguistics 7 (2):165–182.

Carlsen, Cecilie. 2010. Discourse connectivsacross CEFR-levels. A corpus based study. I: Bartningm. fl. (red.), Communicative Proficiency and Linguistic Development. Intersections between SLA and Language Testing Research. EuroslaMonograph Series 1. S. 191–210.

Granger, Sylviane & Tyson, Stephanie. 1996. Connector usage in the English essay writing of native and non-native EFL-speakers of English. World Englishes 15:17–27.

Kerr-Barnes, Betsy 1998.The Acquisitions of Connectors in French L2 Narrative Discourse. Journal of French Language Studies 8 (2), 189–208.

Lee, Kent. 2013. Korean ESL learners’ use of connectors in English academic writing. English Language Teaching 25 (2):81–103.

Meriläinen, Heikki. 1997. Konnektorer i bruk. Finska abiturienters inlärarsvenska ur ett textlingvistiskt och språkkonstrasterande perspektiv. Doktorsavhandling. Joensuu: Joensuun yliopisto.

Nyström, Catharina. 2001. Hur hänger det ihop? En bok om textbindning. Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Vaakanainen, Veijo 2016. Finska svenskinlärares konnektorbruk på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1 ur ett systemiskt-funktionellt perspektiv. In: Hirvonen, P., Rellstab, D. & Siponkoski, N. (red.): Teksti ja tekstuaalisuus. Text och textualitet. Text and Textuality. Text und Textualität. VAKKI-symposiumiXXXVI 11.-12.2.2016. VAKKI Publications 7. Vasa, 355–366.

Viberg, Åke. 1993. The acquisition and development of Swedish as a first and a second language. The case of clause combining and sentential connectors. I: Kettemann, B. Wieden, W. (red.), Current issues in European Second Language Acquisition Research. Tübingen: Günther Narr Verlag. S. 293–306. (Vaakanainens föreläsning, 9.9.2019)

Viberg, Åke. 2001. Age-related and L2-related features in bilingual narrative development in Sweden. I: Verhoeven, L. & Strömqvist, S. (red.), Narrative Development in a Multilingual Context. Amsterdam: John Benjamins. S. 87–128. (Vaakanainens föreläsning, 9.9.2019)

17 svar på ”Hur lär sig svenskinlärare att använda konnektorer?”

  1. Jag hade hört om alla de konnektorerna som finns men själva konnektor som koncept var främmände i början. Jag tycker att konnektorerna värkas vara mycket intressanta att forska om. Jag tror inte att det finns några konnnektorer som jag överanvänder men konnektorerna “och”, “så” och “för att” är de vanligaste konnektorerna som jag använder. Det vore ju möjligt att undersöka inlärningen och användningen av konnektorer hos språkbadselever på olika CEFR-nivån.

  2. Jag hade hört om konnektorer tidigare och det var intressant att höra hur man kan forska dem t.ex. ur systemisk-funktionell synvinkel. Dessutom var det intressant att se hur man kan utnyttja teknologiska hjälpmedel såsom tangentbordsloggningsprogramm i undersökningen. Denna föreläsning fick mig att tänka mitt eget konnektorbruk som brukar vara ganska ensidigt på grund av att jag just överanvänder vissa konnektorer såsom och och som. Som nämndes redan i bloggen tycker jag också att det skulle vara intressant att forska i konnektorbruk hos universitetsstuderande för att se hur deras kunskaper utvecklar. 7

  3. Jag har hört om konnektorerna förut men inte bekantat mig med ämnet så här djupt. Konnektorerna är ett intressant forskningsämne för de “berättar” mycket om mening och budskap bakom texten, alltså vad skrivaren har tänkt under skrivprocessen, hur hen har satt ihop ord, fraser och meningar, hurdant sammanhang hen har velat att ord, fraser, meningar har osv. Speciellt intressant med konnektorerna är användningen av målspråksavvikande konnektorerna. Då man börjar tänka (och läsa) sitt eget skrivsätt hittar man ganska snabbt konnektrorer som man “odlar” – jag använder mycket additiva konnektorn “samt”.
    Som sagt tycker jag att meningar och budskap samt tankar bakom texter är ett intressant ämne – en undersökning ur en psykolingvistiskt synvinkel skulle vara intressant.

  4. Konnektorerna var ett nytt forskningsfälte för mig men denna föreläsning gav mig en omfattande bild på hur de kan studeras som en del av inlärningsprocess. Jag var särdeles intresserad av hur konnektorbruket kan undersökas genom att använda ScriptLog. Då ligger tyngdpunkten i andraspråksinlärning på själva processen i stället för den färdiga produkten. När inlärningsprocessen studeras kan den avslöja sådana färdigheter hos inläraren som inte kommer fram i den slutgiltiga produkten. I framtiden kunde lärares kunskaper i tangentbordsloggningsprogram samt CEFR-nivåer används som utgångspunkt för hur evaluering av andraspråksinlärning ska moderniseras.

  5. Jag har hört och läst något om konnektorer förr men aldrig varit särskilt intresserad av själva området. Hemuppgiften var ändå en bra inledning till föreläsningen som var mycket nyttig och effektiv eftersom var on en var tvungen att delta i lektionen med sin egen dator. Som skribent 15, tyckte jag också att de målspråksavvikande konnektorerna var mycket intressanta. Jag har inte lagt märke på hur jag själv använder konnektorer och om det finns några som jag favoriserar men det är nog alltid bra att fästa uppmärksamhet till sin egen skrivning och varför inte till konnektorbruket också. Skribent 20 hade en mycket bra idé om hur undersökning av själva inlärningsprocessen skulle kunna avslöja något viktigt, men jag tycker ändå att den ”slutliga produkten” också kan vara nyttig för att t.ex. lärarna får vetenskaplig kunskap om de vanligaste fel som elever gör.

  6. Jag hade inte hört talas om konnektorerna förut men jag faktiskt tänker mycket på konnektorer när jag skriver en text på svenska för att texten skulle vara flytande. Jag vet inte om jag överanvänder några konnektorer (men det är sannolikt). I stället oroar jag mig för de konnektorer som jag underanvänder. Jag tycker att konnektorer är ett intressant forskningsområde. Det skulle vara intressant att veta mer om hur inlärarnas konnektorbruk skiljer sig från de infödda talarnas konnektorbruk. Man skulle kunna forska modersmålets påverka på val av konnektorer och på målspråksavvikande konnektorer.

  7. Konnektorerna för mig var ett nytt forskningsområde och faktist hela begreppet var nytt. Trotts att det var litet svårt att följa med var föreläsningen mycket intressant. Det är trevligt att någonting så vardaglig som de lilla ord vi använder utan att tänka på det kan bli (nästan) facinerande. Det skulle vara intressant att se om det finns någon skillnad med konnektorbruk mellan de inlärare som läser (mycket eller ganska mycket) målspråkiga texter och de som inte gör det.

  8. Jag hade också hört ordet “konnektor” tidigare, men visste inte vad ordet betydde och kunde inte definiera begreppet innan denna föreläsning. Enligt min åsikt är inlärarnas språk mycket intressant, så det var medryckande att lyssna föreläsningen. Jag tycker också att konnektorer är ett intressant forskningsområde men jag skulle kanske inte själv vilja forska i det. Jag har inte följt min eget konnektorbruk tidigare, så jag vet inte faktiskt om det finns några konnektorer som jag överanvänder. Hoppas jag lägger märke till mitt eget konnektorbruk bättre efter denna föreläsning! Jag håller med med skribent 15, ett psykolingvistiskt perspektiv skulle ge ett nytt intressant perspektiv till detta forskningsområde.

  9. Jag hade hört termen konnektor tidigare, men visste inte vad den betydde. Jag har inte tänkt om min konnektorbruk särskilt mycket tidigare, även om jag ofta försöker undvika att använda samma ord för många gånger i en text. Det är dock sannolikt att jag överanvänder och kanske även underanvänder vissa konnektorer. Jag håller med Tiina och Mino – det skulle avara intressant att få veta mer om universitetsstuderandes konnektorbruk och speciellt jämfört med infödda talare. Målspråksavvikande former är också någonting som intresserar mig. Kanske modersmålets påverkan på användning av målspråkssavikande former kunde undersökas mer.

  10. Det var bra att jag hade behövt göra en förhandsuppgift om konnektorer innan föreläsningen eftersom ämnet var ganska obekant för mig från förut. Jag lärde mig mycket nytt om konnektorer under föreläsningen. De små repetitionsuppgifterna vi gjorde under föreläsningens gång befäste det inlärda och gav oss feedback på hur bra vi behärskade innehållet i föreläsningen. Det var roligt att märka att jag hade lärt mig en hel del om konnektorer. Det var också intressant att se vilken metod man använder då man forskar i skrivprocesser och observerar skärmen då eleven skriver sin text. Det skulle vara intressant att veta hur eleverna har lärt sig om konnektorer innan de använder dem i sina egna texter. Det kunde undersökas i vilken frekvens olika konnektorer används i läroböckerna och i undervisningen. Detta kunde jämföras med användningen av konnektorerna i elevernas egna texter.

  11. Jag hade inte hört begreppet “konnektor” tidigare, men då jag förstod vad termen betyder, märkte jag att jag förstås använder konnektorer också själv i mina texter. Föreläsningen om konnektorer var intressant och jag tror att det var nyttigt att få veta hur man kan studera dem. Jag tycker att målspråksavvikande konnektorer var speciellt intressanta.

  12. Det är trevligare att läsa texter som innehåller olika konnektorer. Enligt mig är det tråkigt att läsa texter som inte innehåller några konnektorer. Jag tycker att föreläsningen var mycket nyttig och intressant. Tidigare hade jag nog hört om konnektorerna men efter föreläsningen blev jag smartare. Jag har lagt märke till att duktigare språkbrukare använder fler (och mångsidigare) konnektorer. Därför tycker jag att detta område måste forskas mer i framtiden. Jag måste medge att jag har ännu svårigheter med att kategorisera vissa konnektorer.
    Om jag ska vara helt ärlig, vet jag inte om jag överanvänder eller underanvänder vissa konnektorer. Jag skulle vilja få mer feedback när det gäller mitt bruk av svenska språket. Jag vet nog att jag använder vissa fraser ganska ofta, liksom ”när det gäller, ”enligt mig” och ”på grund av”.

  13. Konnektorer som språkvetenskaplig enhet var väl bekant för mig förut, även om jag inte kunde nämna dem före de här föreläsningarna. Konnektorerna har blivit bekanta på flera kurser i mitt biämne finska där konnektorer talas om som “rinnastuskonjunktio”, till vilka man säkert lägger bättre märke efter att ha hört om deras kategorisering. På det viset anser jag konnektorer vara nyttiga för att veta för språkbrukare som vill finslipa och disponera sina skrivkunskaper och för att kunna nå sådan nivå i språkbruket behöver utbildarna på olika nivåer veta hurdan process konnektorinlärning är på varje nivå. Då blir inlärarna bättre förstådda och deras utbildningar förbättras bl.a. för konnektorernas del. Liksom skribenterna till detta inlägg finner jag att konnektorbruket hos infödda och universitetsstuderanden skulle vara ett intressant forskningsobjekt i framtiden. Då skulle man ha “hela kunskapspaketet” om konnektorbruket i användning för läroplansutveckling. (13)

  14. Jag hade inte hört om termet konnektion tidigare, men själva fenomenet var bekant. Jag var inte överraskad om att konnektioner är lite svåra till svenskinlärare. Jag min egen inlärning i högstadiet var sådana saker lite svårare än andra. Det är oftast lättare att använda separata meningar över konnektioner. Det är inte alls flytande text och jag själv läser gärna en text som innehåller konnektioner och större satsstrukturer-

  15. Jag var nog bekant med termen konnektorerna sedan tidigare men det var riktigt intressant att höra så mycket mera detaljerad information om ämnet. Själva forskningsområdet är väldigt intressant men också mycket komplicerad och utmanande tycker jag. Det finns till exempel så mycket faktorer man ska ta hänsyn till. ( hurdan språkbrukare man är på sitt eget modersmål, vilka andra främmande språk man kan, på vilket sätt man har lärt sig ett främmande språk, vilken åldersgrupp man kommer ifrån och så vidare)
    Jag tror att alla språkbrukare har sina vanor och individuella sätt att använda vissa konnektorer mera än de andra, beroende på flera olika saker. Ju mera man lär sig språket desto mångsidigare och rikare blir ju också språkets variation med dess olika nyanser.

    I framtiden skulle det vara intressant att jämföra konnektorbruket i tal och skrift. Det skulle också vara intressant att veta hurdan påverkan sociala medier har i konnektorbruket bland både infödda och andraspråksinlärare.

  16. Jag har säkert hört om konnektorer i skolan och kanske även vid universitetet. Det är väl viktigt att kunna skriva flytande text och sammanbinda sina tankar på ett logiskt sätt.
    Temat var ganska spesifikt och dels svårt att förstå men det var egentligen intressant att höra om något som är så annorlunda än mina vanliga intresser (inom språkvetenskaper). Kanske det nyttigaste för mig var att jag på ett nytt sätt började fundera på hur jag skriver svenska och hurdana saker jag borde förbättra. På föreläsningen påpekte Vaakanainen även att alla språkbrukare har en eller flera fraser (må de vara konnektorer eller något annat) som de överanvänder i tal och/eller skrift. Jag vet redan vilka ord och fraser jag överanvänder på finska men är inte säker vilka de är på andra språk. Det är ibland lätt att upptäcka hurdana fel andra (inlärare) gör men man glömmer att vårda sitt eget språk.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.