Vad är språkbad? Språkbadets historia, kännetecken och språkbadsforskningens centrala resultat

Denna veckans föreläsning som hölls av Eeva-Liisa Nyqvist, postdoktoral forskare i nordiska språk, handlade om språkbad, dess historia och kännetecken samt språkbadsforskningens centrala resultat. Det som är viktigt att notera med begreppet språkbad är att man bara använder begreppet när undervisningsspråket är ett inhemskt (minoritets)språk med hög status. Föreläsningen handlade om tidigt fullständigt språkbad (early total immersion) vilket är den mest intensiva formen av språkbad och ger de bästa resultaten enligt tidigare forskning.

Typiska drag för språkbad är att L2 fungerar som undervisningsspråk, elever får mycket språkligt stimulus och att kommunikationen genomförs på ett meningsfullt och autentiskt sätt. Som mål i programmet fungerar additiv tvåspråkighet och kommunikationen står i fokus. Elever har inga tidigare kunskaper i L2 vilket gör att alla elever är på samma nivå i början, grupperna är homogena och språkinlärningen blir ett gemensamt projekt (Savijärvi 2011). I språkbadsundervisning lär sig elever först att läsa och skriva på språkbadsspråket, och läroplanen samt klassrumskulturen är desamma som i skolor där eleverna har L1 som undervisningsspråk. I språkbadsskolor kan en och samma lärare inte undervisa på två språk vilket betyder att en lärare bara använder ett språk i undervisningen. Dessutom är de språkbadslärare som undervisar på språkbadsspråket tvåspråkiga eller har hög kompetens i L2 och borde vara medvetna om språkets strukturer för att kunna förklara möjliga språkfrågor till elever.

Språkbad är ett ganska nytt forskningsfält och dess rötter kommer från Kanada i Quebec från 1960-talet. Språkbad har spridit längs kustområdena i Finland och började i Vasa år 1987. Språkbadsforskning i Finland strävar efter en tät kontakt mellan teori och praktik. Först och främst forskar man i interaktion i klassrummet, barn med inlärningssvårigheter, modersmålets utveckling, finska språkbadsfamiljer, inlärning av språkbadsspråket i daghemmet och grammatisk kompetens. Språkbadsforskning i Finland görs först och främst vid Åbo Akademi i Vasa.

Som material i sitt eget forskningsprojekt använder Nyqvist många olika elevtexter som har samlats från olika språkbadskommuner runt omkring i Finland. Hennes material är större material än i många andra tidigare studier. Nyqvist använder huvudsakligen kvantitativa metoder. Hon studerar grammatiken i texterna, och har analyserat materialet både på grupp- och individnivå. På gruppnivå har hon analyserat frekvenser och korrekthetsprocent av olika grammatiska företeelser, medan på individnivå har hon analyserat systematiskt bruk och behärskning av vissa former. Nyqvist presenterade sina resultat med hjälp av en implikationstabell. Resultaten visade att utrum singularis var den lättaste genusformen att behärska, medan pluralis var den svåraste.

Nyqvist presenterade några tidigare undersökningar om språkbad samt sina egna undersökningar. Överlag finns det ganska få undersökningar om finskspråkiga språkbadselever. Enligt Nyqvists (2018a) undersökning behärskar niondeklassare i språkbad bestämdhet och artikelbruk signifikant bättre än niondeklassare i traditionell undervisning, och att inlärningsordningen är densamma i båda grupperna. Nyqvist (2018b) visar i sin tur att det inte finns några stora skillnader i speciesmorfologin mellan språkbadselever i årskurserna 6 och 9. Vidare finns det enligt Nyqvist (2018c) bara små skillnader mellan språkbad och traditionell undervisning i behärskning av komplexa nominalfraser. Nyqvist & Lindström Tiedemann har utrett hur språkbadselever i årskurserna 6 och 9 behärskar passiv. Deras studie visar att det inte finns några stora skillnader i passivbruket mellan årskurserna.

Enligt undersökningarna får språkbadselever en bra kompetens i undervisningsspråket och förhåller sig mycket positivt till språkbadet och språkbadsspråket (t.ex.Lehtinen 2019). Det har dock presenterats också kritik mot språkbadsprogrammet på grund av elevernas brister i grammatiska kunskaper.

Intressant i föreläsningen var jämförelsen med sjätteklassares och niondeklassares uppsatser samt inspelningar från barn i språkbadsdaghemmet. Språkbad är ett intressant forskningsfält i allmänhet och föreläsningen gav en vid bild av forskningsfältet. Vi tycker att det skulle vara intressant att veta mer om språkbadselevernas språk några år efter skolan och jämföra det med infödda språkbrukare. Nytt för oss var att språkbadsforskning är så ny som forskningsfält och att det inte finns så många tidigare undersökningar om språkbad i Finland. Nytt var även att elever lär sig att läsa och skriva först på undervisningsspråket. Vad tycker ni? Skulle du själv ha velat delta i språkbadsprogrammet? Varför? Varför inte? Skulle du vilja forska i språkbad? Vilka forskningsteman skulle vara intressanta? Tycker du att det finns mera fördelar än nackdelar i språkbadsundervisningen?

Wera Kunnas & Sani Uusitalo

Litteratur

Lehtinen, Dora. 2019.  “Se on sydämessäni” – Högstadieelevers attityder till svenskt språkbad och svenska språket. Pro gradu avhandling: Åbo universitet.

Nyqvist, Eeva-Liisa. 2018a. Definiteness and Use of Articles in Written Swedish by Finnish-Speaking Immersion Pupils at the End of Immersion: a Comparison with Non-immersion Students. I: Journal of Immersion and Content-Based Language Education 6 (1). S. 57–84.

Nyqvist, Eeva-Liisa. 2018b. Species och artikelbruk hos finska språkbadselever i årskurs 6. I: Folkmålsstudier 56. S. 71–103.

Nyqvist, Eeva-Liisa. 2018c. Mastering complex Swedish NPs: A comparison of non-immersion pupils and immersion L1 Finnish pupils. I: Journal of the European Second Language Association 2 (1). S. 14–23.

Nyqvist, Eeva-Liisa & Lindström Tiedemann Therese. 2018. Hur behärskar finska språkbadselever passiv i åk 6 (12 år) och åk 9 (15 år)? Ett föredrag i konferensen Grammatikk i Norden 2, Oslo 15–16 maj 2018.

Savijärvi, Marjo. 2011. Yhteisestä toiminnasta yhteiseen kieleen: keskusteluanalyyttinen tutkimus toisen kielen oppimisesta kielikylpypäiväkodin arkitilanteissa. Doktorsavhandling. Helsingfors: Helsingfors universitet.

 

17 svar på ”Vad är språkbad? Språkbadets historia, kännetecken och språkbadsforskningens centrala resultat”

  1. Om det var mitt beslut skulle jag ha velat delta i språkbad men tyvärr var det inte möjligt då. I alla fall deltog jag i en sådan “enkkukerho” när jag började skolan och det var det bästa med skolan! Jag tror att om jag någon dag får barn önskar jag att de skulle vilja delta i språkbad antingen på svenska eller på engelska. Det var helt nytt också för mig att barn lär sig att skriva och läsa på undervisningsspråket. När man tänker på det igen låter det helt logiskt. Intressant ändå!
    Det finns visst mer fördelar än nackdelar med språkbad. Om jag undersökte språkbad skulle jag vilja granska hur dessa barn lär sig grammatik. Detta var något som Eeva-Liisa själv tangerade på måndag. Jag har några vänner som antingen är finlandssvenska eller har deltagit i språk bad och det som jag har lagt märke till är att de anser grammatik vara lite svår eller problematisk. För att kunna stödja hur språkbadsbarn lär sig grammatik måste man utföra mer forskning kring temat. Det bör minnas att undervisning i kommunikativ kompetens och grammatik uteslutar inte varandra utan de kan behandlas som kompletterande hjälpmedel.

  2. Om språkbadsprogrammet skulle vara tillgänglig i min hemstad hade mina föräldrar säkert satt mig till det. Så ja, jag skulle ha velat delta i språkbadsprogrammet. Sättet språket lärs på språkbad i en naturlig och vardaglig miljö utan att själva språket pluggas och studeras är ett effektivt sätt att lära sig ordförråd.

    Även om jag tycker att språkbad är en bra och intressant undervisningsmetod är jag inte intresserad att forska i det. En långvarig undersökning av enskilda språkbadselever skulle vara intressant.

    Jag håller med resultat att språkbad är en effektiv undervisningsmetod.

  3. Om jag hade haft möjlighet att delta i språkbadsundervisning, skulle jag ha deltagit i det. Språkbadet har ändå så mycket positiv effekt på språkinlärning, och jag själv har varit alltid lite osäker på att uttrycka mig muntligt på främmande språk. Språkbadsskolan skulle ha därför varit ett bra alternativ till mig.
    Jag tycker att jag vill forska i hellre något annat än språkbad. Jag ser att språkbadsundersökning är ganska jobbigt om man kommer att göra t.ex. kandidatuppsats eller pro gradu om temat. Om jag emellertid forskade i språkbad, skulle det vara intressant att undersöka mer om på vilka olika sätt en lärare styr språkbadselever att använda mer korrekt L2-språk på olika årskurser.
    Jag tycker att språkbadsundervisningen har tydligt mer fördelar än nackdelar. En nackdel i detta är kanske emellertid att språkbadselever förmodligen kan producera grammatiskt inkorrekt L2-språk längre än de som har varit i traditionell undervisning.

  4. Jag tycker att denna föreläsning var mycket intressant och informativ. Jag lärde mig för första gången t.ex. att man använder termen språkbad bara när det gäller ett inhemskt (minoritets)språk och var man kan delta i språkbad i Finland. Dessutom var det trevligt att höra mer om språkbads historia och språkbad ute i världen. Om jag skulle ha haft en möjlighet att delta i språkbadsprogrammet skulle jag ha absolut tagit den eftersom det finns mer fördelar än nackdelar. Som kommentator nummer 20 redan nämnde tycker jag också att det skulle vara intressant att forska i hur språkbadselever lär sig grammatik eftersom enligt Nyqvist har språkbadselever likadana problem med vissa konstruktioner som elever i den normala undervisningen.
    På lektionen berättade en person som hade besökt en språkbadslektion på högstadiet att elever hade pratat finska sinsemellan även om de ska prata svenska och det här fick mig tänka hurdana attityder elever har om språkbad. Det är därför jag bekantade mig med en ny pro gradu avhandling ”Se on sydämmessäni” – Högstadieelevers attityder till svenskt språkbad och svenska språket (Lehtinen 2019). Lehtinen undersökte hur elever i årskurserna 7, 8 och 9 i tidigt fullständigt språkbad förhåller sig till språkbad och svenska språket. Dessutom tog Lehtinen reda på om det finns samband mellan elevernas attityder och deras betyg i svenska och finns det skillnader i attityder mellan årskurserna. Undersökningen genomfördes i form av en enkät som innehöll både påstående och öppna frågor
    Resultatet bevisade att språkbadselever har mycket positiva attityder till språkbad och till svenska språket. Det finns ändå lite skillnader mellan årskurserna. Enligt resultatet har eleverna i årskurs 7 mindre positiva attityder till svenska språket medan alla årskurser har ganska positiva attityder till språkbad. Det framgår också att elever som har lägre betyg i svenska förhåller sig negativare till svenska språket. Däremot finns det inte likadant samband mellan attityder till språkbad och betyg. Enligt denna undersökning har elever sammantaget positiva attityder till språkbad och till svenska språket.

  5. Jag tycker att föreläsningen var nyttig och informativ. Ändå är jag ganska säker på att jag inte skulle vilja forska i språkbad eftersom ämnet inte är så intressant. Enligt mig finns det många fördelar när det gäller språkbad fast jag tycker också att språkbadsundervisning inte är lämplig för alla elever. Till exempel om man har svårigheter med att lära sig saker och om man utvecklas långsammare. Jag har lagt märke till att barn utvecklas på olika sätt och variation är ganska stor, speciellt när det gäller grundskolan. När jag var i grundskolan, skulle språkbadsundervisningen ha varit för krånglig för mig. Jag kan nog medge att det skulle ha varit givande att delta i språkbad.

  6. Denna föreläsning var mycket informativ och lärorik och den gav en omfattande bild av språkbadet. Föreläsningen påminde mig om i vilka städer språkbadet organiseras nyförtiden. Språkbad är ett ämne som intresserar mig väldigt mycket och jag har en hel del information om det eftersom jag själv har varit i en språkbadsklass sen jag var fem årig fram till slutet av högstadiet. Enligt mig har språkbadet betydd mycket i mina olika val. Jag tycker att språkbadet har absolut mera fördelar än nackdelar; jag själv har inte upplevt några nackdelar om språkbadet utan det har gett mig möjligheter och kunskaper som jag inte hade fått i en vanlig finskspråkig klass. Jag tycker att språkbadet ger också en säkerhet och färdighet att uttrycka sig bättre myntligt och uttala språket korrekt.
    Jag vet att det skulle vara intressant att undersöka språkbadet från vilken synvinkel som helst men mest är jag intresserad av att forska påverkan av språkbadet och inlärningen i en språkbadsklass. Till exempel hur effektivt och fort andraspråket inlärs på de tidiga åren skulle vara intresserande att undersöka i en pro gradu-avhandling. Jag själv gillar grammatiska regler så det skulle jag också kunna undersöka.

  7. Om det hade varit möjligt, skulle jag absolut ha velat delta i språkbadsprogrammet eftersom jag tror att det finns mera fördelar än nackdelar i språkbadsundervisningen. Jag tror att språkbadsprogrammet skulle ha passat bra för mig, och kanske skulle det inte vara så besvärligt för mig att prata svenska i dag om jag hade deltagit i språkbadsundervisning. Jag har alltid haft en positiv attityd till språkbadet och allt som jag lärde mig under Eeva-Liisas föreläsning stödde mina uppfattningar.

    Föreläsningen var väldigt intressant och jag lärde mig mycket nytt om språkbadet. Till exempel visste jag inte att det finns språkbadsklasser fram till högstadiet eller att begreppet språkbad bara används när undervisningsspråket är ett inhemskt minoritetsspråk med hög status. Jag skulle kanske inte själv vilja forska i språkbad, men jag tycker att det är intressant att läsa studier av ämnet.

  8. Jag tycker att språkbad är en intressant undervisningsmetod. Styrkan i undervisningen ligger i naturliga inlärningssituationer där eleverna får tillägna sig målspråket på ett mångsidigt och helhetsbetonat sätt. Jag visste ganska mycket om språkbad redan innan föreläsningen eftersom jag har vikarierat som lärare i en språkbadsskola och bekantat mig med undervisningsmetoden också via litteratur. Det var ändå bra att repetera teorin om språkbad och jag fick ny information om olika forskningsresultat. Jag lärde mig också i vilka andra länder än i Finland och Kanada språkbad används som metod. Det var intressant att se några videoklipp om riktiga språkbadssituationer på ett daghem och få veta hur man kan forska i språkbad. Jag skulle kunna forska i språkbad eftersom jag är intresserad av språkundervisning och flerspråkighet. Det skulle vara intressant att undersöka lärarnas synpunkter på språkbadsundervisning.

  9. Språkbad är ett intressant undervisningsmetod och jag har även gått kursen Språkbad som finns i vår läroplan, så föreläsningens ämnet var rätt bekant. Jag hade själv gärna velat delta språkbadsprogrammet.
    Jag tycker att det finns mer fördelar i språkbadsundervisningen för då barn lär sig två språk och med idén att de blir lika flytande på båda språk.
    Jag tycker språkbad kommer säkert få mer uppmärksamhet i framtiden inom undersökning.

  10. Jag tycker att lektionen var intressant även om jag hade deltagit i Eeva-Liisas kurs om språkbad och därför jag redan visste ganska mycket. Det finns säkert mer fördelar än nackdelar i språkbadsundervisningen och jag tycker att det är ett fint sätt att lära sig språk. Jag vet inte om jag skulle ha velat delta i språkbadsprogrammet. Det skulle ha kunnat varit för skrämmande för mig att lärarna talar ett främmande språk. Å andra sidan lär språkbadselever sig jätte snabbt att förstå vilket var tydligt på videorna. Det finns mycket som man kan forska som har med språkbad att göra. Till exempel man skulle kunna göra en undersökning från en fonetisk synvinkel och jämföra språkbadselever med infödda tvåspråkiga personer och finskspråkiga som inte har gått i språkbad.

  11. Föreläsningen var intressant eftersom jag inte visste särskilt mycket om språkbadet och dess historia. Som många andra skribenter i kommentarfältet, tyckte jag också mest om de videorna om språkbadselever. De andra konkreta forskningsexemplen var också intresseväckande, men jag skulle gärna ha hört lite mer om Eeva-Liisas egen undersökning. Jag har flera kompisar som har gått i språkbadsklassen och alla av dem har haft bara positiva erfarenheter från denna tid. Särskilt i arbetslivet har de kommunikativa och vardagliga språkkunskaperna som språkbadet erbjuder varit en stor fördel. På grund av mina egna erfarenheter (och också föreläsningens bevis) skulle jag konstatera att språkbadets nackdelar rörande grammatikkunnandet är ganska obetydliga i jämförelse med de fördelar som språkbadseleverna kan dra nytta av i autentiska vardagliga möten.

  12. Jag ångrar mig att inte ha haft möjlighet att själv utnyttja språkbad som barn. Jag har sett nära hur effektivt barn lär sig främmande språk på detta sätte och i språkbadsprogrammet tycker jag särskilt om att det ska börja så tidigt som möjligt. Det fanns mycket nytt i språkbadsprogrammet för mig t.ex hur det ordnas så att man först börjar med 100% L2 och gradvis minskar dess andel desto äldre eleverna blir. Språkbad skulle vara ett möjligt forskningsområde för mig.

  13. Jag själv tycker att min barndoms omgivning var naturligt så tvåspråkig att inget officiellt språkvad inte hade behövts för mig. Jag uppväxte i en tvåspråkig kommun med svensk majoritet och även om min familj är fullständigt finskspråkig och min hela skolgång har skett på finska, rörde jag i sådana kretsar, såsom hobbyer och senare sommarjobb, vilkas språkomständigheterna skulle kunna kallas för ett sorts “språkbad”. På det viset skulle jag inte delta i språkbadet om omständigheterna var samma som i min barn- och ungdom. Det menar jag inte att språkbadet hade mer nackdelar än fördelar, tvärtom, jag anser att språkbad ger oersättliga språkliga kvalifikationer för språkbadseleverna som säkert har nytta av sin bakgrund t.ex. i arbetslivet. Detta kan dock bero på elevens egna attityder och vilja att utnyttja denna erfarenhet och, liksom enligt kritik mot språkbad, det kan vara problematiskt bl.a. i arbetslivet om behärskning av grammatik och skrivet språk är slarvigt i båda eller alla språk som eleven har använt. Språkbadsforskning låter som ett intressant forskningsfält vilket ger sådana resultat som kan tillämpas nästan direkt i praktiken, vilket befinner jag vara avvikande i språkvetenskaperna. Trots detta skulle jag personligt inte vara intresserad av att forska om språkbad, helt enkelt därför att språkinlärning inte är min grej. Men om jag faktiskt behövde forska i språkbad, skulle jag granska daghemselevernas språkbruk under det första språkbadsåret och hurdana utmaningar det uppstår hos eleverna. (13)

  14. Skulle du själv ha velat delta i språkbadsprogrammet? Varför? Varför inte? Skulle du vilja forska i språkbad? Vilka forskningsteman skulle vara intressanta? Tycker du att det finns mera fördelar än nackdelar i språkbadsundervisningen?

    Jag har inte gått i språkbadsundervisning men bodde i en tvåspråkig stad som barn och har alltid hört svenska. Jag är helt säker att det har påverkat mina språkkunskaper. För flera år kände det inte att jag lärde mig något i svenskundervisning utan att bara kom ihåg saker och regler.
    Språkbad låter som ett intressant men lite svårt tema att forska i. Jag tycker att det är mycket viktigare att lära sig tala ett språk än att kunna all grammatik felfritt men vet inte riktigt vad man kunde forska i språkbadet. (10)

  15. Jag anser att det var mycket intressant att höra om det här relativt nya forskningsområdet och dess resultat i Finland. Det var nog också litet överraskande att det inte ännu finns så mycket forskning om språkbad i Finland. Själv har jag varit mera insatt i ämnet sedan mina egna barn började i språkbad för några år sedan. Jag är mycket positivt inställd till språkbad för jag tycker det är så ett naturligt och effektivt sätt att lära sig ett nytt språk. Enligt min åsikt lär vi oss bäst nya ord och olika språkliga uttryck genom att först och främst kommunicera med varandra i varierande språkliga sammanhang. I språkbadet lär man sig målspråket på samma sätt som man lär sig sitt eget modersmål. Det viktiga är att lära sig att göra sig förstådd och förstå världen runt omkring sig med hjälp av olika språkliga medel.
    Själv skulle jag vilja veta mera om det här forskningsområdet. Det skulle vara intressant att ta reda på lärarnas erfarenheter om språkbad och undervisningmetoder de använder just för dessa elever. Jag är också intresserad av att veta om elevernas egna erfarenheter om språkbad och dess påverkan i deras senare val i livet.

  16. Jag läste Björklund, Pakarinen och Mård-Miettinens artikel Är jag flerspråkig? Språkbadselevers uppfattningar om sin flerspråkighet. Den delstudien som artikeln presenterar hör till forskningsprojektet Flerspråkighet i språkbad vid Vasa universitet.

    Studiens syfte är att redogöra för hur flerspråkiga språkbadselever i grundskolans högre årskurser (åk 7-9) reflekterar över sin flerspråkighet. Materialet har insamlats i form av enkäter och intervjuer som båda gjordes på finska. 114 elever som studerar minst två främmande språk fungerar som informanter i studien och alla av dem deltog i enkäten. Utifrån enkätsvaren valdes det 22 elever för intervjun. Analysen baserar sig på en fråga i enkäten och intervjun: “Oletko mielestäsi monikielinen?”

    Resultaten visar att majoriteten av informanterna (75 %) anser sig vara flerspråkiga, och att både flickorna och pojkarna har en positiv ställning till sin egen flerspråkighet. Många motiverar sin uppfattning av ens flerspråkighet med antalet språk de kan. Studien visar också att många språkbadselever använder termen “flerspråkig” i stället för “tvåspråkig”. Det framkommer att eleverna kan tala och förstå olika språk, men ingen elev nämner skriftlig förmåga i sina motiveringar av flerspråkighet. Skolkontexten syns i informanternas motiveringar på så sätt att de i sina svar nämner just de språk som de studerar i skolan.

    Skribenterna föreslår att det i framtiden skulle vara intressant att undersöka vilken roll olika undervisningsmetoder har för språkbadselevernas uppfattning om sin flerspråkighet och anknyta uppfattningar också till elevernas identitet.

    Björklund, S., Pakarinen, S., & Mård-Miettinen, K. (2016). Är jag flerspråkig? Språkbadselevers uppfattningar om sin flerspråkighet. AFinLA-E: Soveltavan Kielitieteen Tutkimuksia, (8), 153-167.
    https://journal.fi/afinla/article/view/53777

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.