Grammatik i skrivprocessen

Den här veckans föreläsning, som hölls av Sinikka Lahtinen, handlade om forskning kring temat skrivprocessen för olika grammatiska strukturer. Temat baserar sig på andraspråksinlärning. Snävt definierat kan det konstateras att termen andraspråk syftar till de språk som har lärts in i en miljö där språket i stort sett används för kommunikation (Abrahamsson 2009: 14). Det bör ändå minnas att termen andraspråksinlärning fungerar också som en paraplyterm för både andraspråks- och främmandespråksinlärning (VanPatten & Benati 2010: 45). Lahtinen presenterade några avhandlingar pro gradu som har skrivits om andraspråksinlärning vid Åbo universitet. Utöver andraspråksinlärning diskuterades det om etik i forskning såsom hur man samlar in materialet när det gäller minderåriga barn. Under föreläsningen fick vi själva också vara aktiva genom att pröva på hur ScriptLog, ett tangentbordsloggningsprogram som har använts i undersökningar, fungerar i praktiken.

Föreläsningen började med ett viktigt tema, nämligen forskningsetiken. Det som bör minnas är att i första hand ansvarar varje forskare själv, oavsett om hen har en handledare eller inte, för att god forskningspraxis iakttas när materialet insamlas (Forskningsetiska delegationen 2019). Informanter ska få veta vad undersökningen handlar om och i vilket sammanhang kommer materialet att användas. Detta ska förklaras för informanter innan de bestämmer sig om de kommer att delta i undersökningen. Det ska också vara tillåtet att avbryta ens deltagande i undersökningen när som helst om man så vill utan några påföljder. När det gäller informanter under 15 år ska man be vårdnadshavares tillåtelse för att deras barn ska få delta i undersökningen. Om barn är äldre än 15 år räcker det med enbart deras eget samtycke men man ska ändå informera också föräldrar om undersökningen.

Efter de etiska principerna presenterade Lahtinen ett möjligt sätt att studera grammatik i skrivprocessen. Hon gav oss en överblick över en undersökning där tangentbordsloggningsprogram ScriptLog utnyttjats för att samla in materialet. Med hjälp av ScriptLog är det möjligt att spara data om t.ex. hur långa pauser skribenten har under skrivprocessen och hur hen reviderar texten. Hela skrivprocessen spelas in och programmet producerar två olika word-filer där skribentens färdiga text samt pauser och revideringar syns. Med hjälp av inspelningarna kan man analysera vad som händer under skrivprocessen och hur den färdigskrivna texten utformas. Siv Strömquist (2007: 26) påpekar att själva skrivprocessen kan delas in i tre olika stadier, det vill säga förstadiet, skrivstadiet och efterstadiet. I synnerhet kan både skrivstadiet och efterstadiet studeras genom att använda ScriptLog.

I undersökningen om grammatik och helsekvenser i skrivprocessen som Lahtinen presenterade användes alltså ScriptLog för att samla in materialet. Efter att deltagarna hade skrivit sina texter intervjuades de retrospektivt för att få viktig information om informanternas metalingvistiska kunskaper. Man ville utreda om informanterna hade använt metalingvistiska kunskaper, t.ex. grammatiska regler, i skrivprocessen. Informanterna fick motivera sina ändringar och berätta om de hade använt några grammatiska regler när de skrev sina texter. Det har konstaterats att inlärares språkliga produkter kännetecknas av en viss föränderlighet (Carson 2001: 192), vilket betyder att det finns variation även inom en mening.

Det framkom att vissa informanter bara skrev utan att tänka på någon grammatisk regel medan andra tog hänsyn till grammatiska regler under sin skrivprocess. De flesta informanterna använde vissa grammatiska grundregler när de skrev på svenska, t.ex. ordföljdsregeln för bisatser, “KONSUKIEPRE”. Vad gäller engelska var reglerna mer automatiserade och man behövde inte använda några regler utan man kunde höra om skrivandet lät rätt eller fel. Det fanns också inlärare som hade misslyckats i att tillämpa regler i skrivsituationen men på intervjun kunde de dock förklara vad som hade gått fel. I allmänhet framgick det att informanterna använder till exempel bekanta strukturer för att undvika fel och att det verkar att man har bättre färdigheter i engelskan än i svenskan och därför tycks grammatiska regler vara viktigare i svenskan.

I slutet av föreläsningen fick vi pröva på ScriptLog i små grupper. Stämningen i salen verkade vara särskilt nervös för det var meningen att vi alla skriver ett par meningar med ScriptLog. Därefter kollade vi hur ScriptLog-inspelningarna ser ut. En möjlig orsak till allmän nervositet kunde vara att ett flertal människor anser att skrivandet är något mycket personligt. Det är mycket öppet att låta andra människor se hur man egentligen tänker. Om inlärare kom över denna tankegång kunde skrivprocessen användas som hjälpmedel i undervisning. Då kunde läraren förstå hur inlärare bearbetar språk och följaktligen kunde tyngdpunkten i undervisningen ligga på processen i stället för färdigskrivna produkter.

En sådan undersökning av grammatiska strukturer i skrivprocessen betonar att grammatik fortfarande är en fundamental del av andraspråksinlärning. Nuförtiden betonas kommunikativ kompetens i läroplaner men är grammatik och kommunikativ kompetens sådana substanser som utesluter varandra? Har grammatik fortfarande en viktig roll i undervisning? Hur skulle du undervisa i grammatik? Hur kunde du utnyttja ett program som ScriptLog i din undervisning? På vilket sätt kunde undervisning i grammatik befrämja inlärares kommunikativa kunskaper? Och vilka ytterliga aspekter av andraspråksinlärning kunde ännu studeras med hjälp av ScriptLog? Ordet är fritt! Vi ser fram emot en livlig diskussion i kommentarsfältet.

Sofia Aho, Ia Aro & Anniina Rantanen

 

Litteratur:

Abrahamsson, Niclas, 2009: Andraspråksinlärning. Första upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Carson, Joan G., 2001: Second Language Writing and Second Language Acquisition. I: Silva, Tony & Matsuda, Paul Kei. (red.): On Second Language Writing. Mahwah, N.J.: Lawrence Erlbaum Associates.

Strömquist, Siv, 2007: Skrivprocessen: teori och tillämpning. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Forskningsetiska delegationen. God vetenskaplig praxis. Hämtad från: https://www.tenk.fi/sv/god-vetenskaplig-praxis Hämtad 25 september 2019.

Vanpatten, Bill & Benati, Alessandro G., 2010: Key terms in second language acquisition. London: Continuum.

 

13 svar på ”Grammatik i skrivprocessen”

  1. Jag tycker att språket skall ses som en helhet där olika delar inte uteslutar varandra. Läsning, skrivning, grammatik och muntlig framställning är viktiga delar av språket och de kompletterar varandra i inlärningsprocessen. Jag tycker att det är viktigt att lära sig olika grammatiska regler för att kunna använda språket på ett målspråksenligt sätt. Jag tycker att det är möjligt att lära sig grammatik på ett varierande sätt. De grammatiska konstruktionerna kan bli bekanta såväl via lästa texter och skriftliga övningar som genom att lyssna och att själv producera olika uttryck. ScriptLog verkar vara ett intressant program som kunde användas också i undervisningen. Det skulle vara intressant att se hur två elever producerar en text tillsammans genom att använda programmet. Skulle eleverna komplettera varandras språkkunskaper och tillsammans lyckas komma fram till de rätta grammatiska strukturerna i texten? Med hjälp av ScriptLog kunde läraren observera elevernas gemensamma skrivprocess och samarbete kring texten. Jag tror att medvetenheten om att Scriptlog används påverkar skribenten. Därför tror jag att det skulle vara bra att introducera programmet noggrant för eleverna innan man använde det i undervisningen. Det är bra att det forskas i skrivprocessen och att fokus inte ligger alltför mycket på endast slutprodukten. Vi är många gånger alltför kritiska mot våra egna texter och medvetenheten om att också skrivprocessen har en betydelse i processen kunde göra inlärningen mindre stressig.

  2. Jag tycker att grammatik och kommunikativ kompetens utesluter inte varandra utan grammatik kompletterar kommunikativ kompetens! Man behöver inte kunna grammatiken perfekt men att följa grammatiska regler gör det lättare att följa pratet. Jag tror att grammatiken har en för viktig roll i undervisningen i svenska. Programmet ScriptLog skulle fungera bra som ett undervisningsmetod – inte bara för att visa de typiska fel skrivaren gör utan också för att kommentera vad som var bra och rätt!
    Med hjälp av ScriptLog skulle man kunna studera aspekter som ordförråd, kodväxling och planering av skrift.

  3. Föreläsningen var mycket intressant och det var trevligt att vi fick pröva ScriptLog även om det var lite stressigt att skriva medan andra väntade. Men det var intressant att höra vad alla hade tänkt medan vi skrev när vi kollade inspelningen av vad vi skrev. Jag tycker att grammatik kommer att ha en viktig roll i undervisning också i framtiden eftersom man alltid kommer att behöva känna grammatik för att kommunicera med andra. Jag skulle använda elektroniska hjälpmedel såsom ScriptLog i grammatikundervisning t.ex. så att elever skriver en text och sedan diskuterar med varandra om skrivande. En aspekt som man kan studera med hjälp av ScriptLog kunde vara hur man planerar sitt skrivande.

  4. Det var intressant att höra om undersökningen av skrivprocess och det var roligt att testa själv på ScriptLog. Jag tycker att olika delområden i språkinlärning är lika väsentliga. Jag ser att det är viktigt att veta och förstå grammatik i språket därför att man kan så använda mer förståeligt språk och kommunikation mellan människor är lättare.
    Jag skulle undervisa grammatik genom att betona att det är så som “en ryggrad” i språket och därför är det viktigt att lära sig också grammatik. Jag skulle undervisa grammatik t.ex. med hjälp av dialoguppgifter där man borde använda rätt grammatisk form t.ex. av svensk konditional. På samma gång kan man träna på kommunikation på muntligt sätt. Jag kunde utnyttja ScriptLog i undervisning t.ex. när elever skriver en uppsats. Efter skrivningen av uppsatser kunde jag kolla på att i vilka ställen elever använder mer pauser medan skrivprocessen och sedan kunde jag ta upp några grammatiska saker i klassen som verkade vara lite utmanande för elever medan skrivprocessen.
    Med hjälp av ScriptLog kunde kanske också undersökas vad som händer medan skrivprocessen inom språkinlärare när de skriver olika slags texttyper t.ex. e-post meddelande eller hur miljön påverkar skrivprocessen t.ex. när texten skrivs på främmande språk i ett bibliotek versus i en matsal.

  5. Elevernas egna skrivprocesser som en metod för att lära sig bl.a. grammatiska regler skulle kunna vara ett nyttigt verktyg för en lärare att ta med i undervisningen. Det tar ändå ganska mycket resurser att organisera t.ex. en ScriptLog-test med sammanfattande diskussion på en klass med över 20 studeranden. Skribent 4 tog upp en bra idé om huruvida en uppsats skulle skrivas parvis. Då skulle själva testsituationen med kompisens stöd möjligtvis vara mer avspänd och ta mindre tid att arrangera. Samtalet med paret i testsituationen skulle då anses som en del av inlärningsprocessen. Grammatikens roll i undervisningen är kopplat till läroplanen men på vilket sätt genomförs undervisningen är lärarens egna val. Utveckling av metakunskap om grammatiska regler är något som läraren kan främja med att hålla reglerna med i all undervisning och inte bara då det blir dags för en lektion i grammatiken. På detta vis kan grammatiken ses som något som är inbyggd i själva språket i stället för något fristående som måste memoreras.

  6. Nuförtiden betonas kommunikativ kompetens i läroplaner men är grammatik och kommunikativ kompetens sådana substanser som utesluter varandra? Har grammatik fortfarande en viktig roll i undervisning? Hur skulle du undervisa i grammatik? Hur kunde du utnyttja ett program som ScriptLog i din undervisning? På vilket sätt kunde undervisning i grammatik befrämja inlärares kommunikativa kunskaper? Och vilka ytterliga aspekter av andraspråksinlärning kunde ännu studeras med hjälp av ScriptLog? Ordet är fritt! Vi ser fram emot en livlig diskussion i kommentarsfältet.

    Jag tycker att kommunikativ kompetens är sätt och vis viktigare än att grammatiska reglerna är alltid rätt osv. Men så klart har grammatik är viktig roll i undervisning och hur en studerande lär sig ett nytt språk. Jag tycker att om man “kopplar” grammatik och kommunikativ undervisning blir det kanske en mer effektiv och nytt sätt att lära sig både och.

  7. Som sagt ovan är språket en helhet där grammatik har en väsentlig roll i undervisningen och troligen har det också i framtiden. Kommunikativ kompetens och grammatik utesluter inte varandra utan kompletterar varandra – kommunikativt språk och samtal har förstås också sina grammatiska regler. Jag tror också ännu att grammatik får mer uppmärksamhet i traditionell undervisning än kommunikativa muntliga uppgifter om t.ex. kulturaspekter. Jag skulle undervisa grammatik mångsidigt och på varierande sätt t.ex. ha med muntliga, skriftliga, elektroniska och grupp- och paruppgifter. Som skribent 4 sade skulle ScriptLog kunna används t.ex. i pararbete. Dessutom skulle det kunna används som del av slutbedömning i någon kurs genom att bedöma skrivprocessen hellre än bara den slutliga versionen av texten. Det kan också hjälpa läraren att märka elevernas svårigheter och ta dem upp i undervisningen. Med hjälpen av ScriptLog skulle man kunna undersöka pauser i översättningsuppgifter och hur skrivprocessen utvecklas med tiden och jämföra skrivprocessen t.ex. på årskurs 7 och på årskurs 9.

  8. Jag undrar om språkinlärning blev (ännu) mer organisk redan från början skulle de svårigheter med grammatik vi såg under Sinikkas lektion kunna undvikas. Om man fick det inlärda språket automatiserats tidigare än nu, skulle de grammatiska reglerna vara lättare att ta in, så som det kanske är med modersmål. För de mesta är reglerna inte så viktiga som själva kommunikation. Hoppas att det nya “varhennettu kielenopetus” funkar som ett hjälpmedel, speciellt de som har det svårt att lära språk. Jag tänker att som en språklärare skulle jag vilja försöka att mindra de förhindringar som finns i att våga kommunisera på det inlärda språket. Att man skulle bli mer avslappnad med språket, även om det var litet så där.

    ScriptLog och det som Sinikka har forskat med hjälp av det där programmet gav mig ett färskt utsikt också på hur lära och lära sig språk eller nämligen grammatik. Och just att få själv analysera sina val efteråt och få feedback på dem kan hjälpa inlärare. Och det där skulle vara intressant att forska i också, om en sådan metod faktiskt hjälper att lära sig grammatiska regler.

  9. Jag anser att för skriftspråkets skull grammatik är lika viktigt åt både andraspråkinlärare och nativa språkbrukare, för ordentlig kommunikation, både i skrift och tal spelar nuförtiden en viktig roll bl.a. i arbetsansökning. Därför skulle grammatik fortfarande vara en obligatorisk del i språkundervisning, även om kommunikativa kunskaper borde ha sin plats i undervisningen likaväl. Men även kommunikativa kunskaper baserar sig på vissa normer och dessa normer har mycket att göra med grammatik. Jag själv dock, ärligt sagt, har ingen aning hur jag skulle kunna undervisa grammatik åt språkinlärare, eftersom jag är inte pedagogiskt orienterad, men om jag behövde välja ett sätt, skulle jag bara följa efter samma led som mina tidigare svensklärare har använt. SkriptLog skulle dock ge mig hänvisningar om språkinlärarnas problem alltså vad de har mest problem med grammatiken och sedan fokusera på dessa fenomen i min undervisning. SkripLog kunde också visa hur skribenter funderar på enstaka ordval i sin skivprocess. (13)

  10. Enligt mig är det viktigt att undervisa grammatik i skolan. I vissa situationer är det möjligt att hålla sig med enstaka ord medan goda och tillräckliga språkkunskaper innehåller grammatik. Man behöver grammatik i muntliga och skriftliga situationer. För att bilda satser och meningar, måste man ha kunskaper i grammatik. Jag tycker att det vore intressant att forska några inlärningssvårigheter och neurologiska problem med hjälp av ScriptLog. På grund av detta skulle man få information om problem och därför skulle det vara lättare att utveckla inlärningsmetoder för elever som behöver speciellstöd. När jag undervisar grammatik, först vill jag veta vad eleverna redan vet om grammatik. Efter detta är det lättare att börja undervisa grammatik. Med hjälp av ScriptLog skulle man kunna se sina faser i skriftprocessen, vilket möjliggör att lägga märke till problem. Jag kan medge att jag inte är alltid så medveten om vissa dåliga sätt i skrivprocessen medan SciptLog gör det möjligt att se dessa skadliga sätt.

  11. Sinikkas föreläsning var mycket intressant och tankeväckande tycker jag. Hur kan man redogöra för informanternas tankegång retrospektivt och hur är det ens möjligt att vara medveten om vad som pågår i ens huvud under en skrivprocess? Set finns nog utmaningar att undersöka en människa.
    Jag anser att grammatiken alltid är en viktig del av ett språk och att i praktiken är det inte ens möjligt att bara tänka på grammatik eller kommunikativ kompetens när det gäller språkinlärning. Att kunna språk är ju att kunna uttrycka sig förståeligt i olika kommunikativa situationer med olika verktyg som finns i språket. Och då gäller det att använda olika ord och uttryck (ordförråd) men också olika sätt (grammatik) att väva ihop dessa element för att få fram ens tankar och idéer så att kommunikationen blir ändamålsenligt. Därför tycker jag att det vore viktigt för en språkinlärare att inse från första början att språket är först och främst ett viktigt kommunikativt medel som man behöver för att kunna umgås med andra.
    Som lärare vore det viktigt att kunna förklara olika regler i språket men också att kunna visa olika sammanhang man kan använda dem i. I undervisningen kunde man använda Script Log parvis, så att man skulle kunna lära sig att samarbeta genom att bearbeta texten tillsammans med någon annan. Det skulle vara utmanande men också en bra möjlighet att lära sig från varandra.
    12

  12. Jag tycker att det var mycket intressant att få se och höra hur annorlunda det var för skribenter att skriva svenska och engelska. Grammatiken i engelska har blivit så automatiserad att man inte kan nämna regeln eller motivera sina val men på svenska gör man även fel när man “övertänker” regeln. Jag anser det här som ett möjligt forskingsämne. Gäller det att man hör mycket mer engelska än svenska eller talar/på något annat sätt använder språket? Varför är inlärare osäkrare på att använda svenska (än engelska)? Varifrån kommer den här perfektionismen? Hur kunde språkundervisningen i svenska ändras så att kommunikationen blir mer flytande och man inte alltid behöver tänka på regeln när man skriver/talar?
    Jag anser att förmågan att kommunicera på ett språk är mycket viktigare än grammatisk korrekthet men de också stöder varandra. Om man skriver eller talar ett främmande språk med dålig grammatik är det svårare att säga vad som är rätt och fel: om man blir förstått så kan det inte vara helt fel heller, eller hur? Men hur kan man bestämma vilka grammatiska regler som är viktiga och vilka man får låta bli? Grammatik och ordförråd är sådana teman som man kan öva genom mekaniska övningar (som man också måste göra ganska mycket på lektioner). De är kanske lättare speciellt för yngre elever som ofta vill veta om något svar är “rätt” eller “fel”. Jag skulle först göra så mycket mekaniska övningar som möjligt och efter det ska inlärare själv producera egna meningar med samma struktur.
    Jag hade inte tidigare ens hört om Scriptlog så det är inte ännu helt klart hur programmet kan användas i undervisning. (10)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.