Andraspråksinlärning, interface hypoteser och ordföljd

Den här veckans föreläsning, som hölls av Anne-Maj Åberg, handlade om andraspråksinlärning, inlärning av svenskans ordföljd och frågan om huruvida explicit undervisning kan leda till implicit kunskap hos inlärare. I början av föreläsningen berättade Åberg först om sin bakgrund och gav exempel på projekt som hon har deltagit i. Under somrarna 2006 och 2007 jobbade hon som inspelningsassistent i Svenska litteratursällskapets projekt Spara talet och under läsåren 2007–2010 som projektforskare i projektet På väg mot kommunikativ kompetens.

Explicit och implicit var nya begrepp för oss. Vi lärde oss att explicit kunskap betyder teoretiskt kunnande om grammatiska regler som man kan verbalisera med hjälp av metaspråk medan implicit kunskap är ett intuitivt och automatiskt “språköra” som man behöver för att använda språket flytande till exempel i oplanerade talsituationer. Några teoretiker anser att man kan endast lära sig implicit kunskap före en särskild ålder. Det finns tre så kallade “interface hypotesis” som tar ställning till om det är möjligt att explicit kunskap blir implicit kunskap. Enligt non-interface hypotesis kan explicit kunskap aldrig bli implicit men enligt interface position blir explicit kunskap implicit kunskap genom övning. Enligt weak interface position kan explicit kunskap bidra till utvecklingen av implicit kunskap om inläraren är på rätt färdighetsnivå.

Åberg presenterade sitt avhandlingsprojekt Effekten av explicit undervisning på inlärning av explicit och implicit kunskap om ordföljden i svenska. Informanterna i undersökningen var studerande som deltog i en valfri förberedande kurs i svenska på universitetsnivå. Studien fokuserade på ordföljd eftersom felaktig ordföljd vanligtvis förekommer bland andraspråksinlärare i svenska och inlärningsordningen brukar vara likadan oberoende av inlärarens modersmål. I sin studie använde Åberg såväl muntligt (implicit kunskap) och skriftligt (explicit kunskap) material samt ett test där informanterna korrigerade ordföljdsfel och motiverade sina korrigeringar. Den skriftliga och muntliga produktionen samlades med hjälp av en bildbeskrivning som gjordes skriftligt i tre olika tillfällen och muntligt i två olika tillfällen.

De viktigaste resultaten var att när studenternas kunskaper blev bättre och starkare syntes det också positivt i resultaten. Resultaten var också i linje med tidigare forskning om undervisningens effekt. Däremot har undervisningens effekt på korrektheten i produktion inte undersökts så mycket och resultat har varit motstridiga. Det skulle vara intressant att undersöka undervisningens effekt på muntlig produktion men å andra sidan man skulle kunna fokusera mer på skriftlig produktion med hjälp av t.ex. Scriptlog (se blogginlägget om grammatik i skrivprocessen).

Hade ni nytta av detta tema t.ex. för era egna undersökningar? Eller vad tyckte ni om materialet i studien? Vilka tankar väckte resultaten? Vad tror ni, har undervisningen någon effekt på om explicit kunskap blir implicit kunskap? Och hur skulle ni själva forska vidare i detta tema?

Ella Hagner & Elma-Kaisa Smedberg

 

 

15 svar på ”Andraspråksinlärning, interface hypoteser och ordföljd”

  1. Det var intressant att få lyssna på en föreläsning som hade informanter som hade deltagit i kursen i svenska på just universitetsnivå. Det som intresserade mig mest var det muntliga materialet i undersökningen. Resultaten i undersökningen framhäver att den explicita undervisningen har en effekt, och jag tycker delvis detsamma: med hjälpen av undervisning blir explicit kunskap lättare implicit kunskap om inläraren är på rätt färdighetsnivå (weak interface position). I detta ämne skulle jag forska i undervisningens effekt på korrektheten i produktion i t.ex. gymnasie-elever som deltar i en muntlig kurs i b-svenska och ha också med en kontroll grupp som inte får någon undervisning i grammatik under kursen.

  2. Jag lärde mig begreppen explicit och implicit under föreläsningen och tror att det är möjligt att explicit kunskap blir implicit kunskap genom övning (interface position). Jag skulle vilja forska i betydelsen av implicit kunskap i tidigarelagd språkundervisning och språkbadsundervisning. Jag skulle vara intresserad av att undersöka hur barn som inte ännu kan läsa och skriva lär sig ett andraspråk samt hur de tillämpar sina kunskaper och kommunicerar med språket. Man kunde undersöka detta genom att observera barn i en riktig inlärningssituation och banda in filmmaterial som man kunde analysera senare. En annan intressant synpunkt på forskningen kunde vara jämföra inlärare i olika åldrar. Man kunde undersöka om det finns skillnader i hur explicit kunskap blir implicit kunskap i olika åldersgrupper. Weak interface position kunde undersökas med hjälp av en sådan här undersökning ifall en av grupperna skulle befinna sig i en lämplig ålder för weak interface position.

  3. Jag visste redan från tidigare vad explicit och implicit betyder med de tre”interface hypotesis” vara nya fenomen till mig. Jag trot att explicit kunskap blir implicit med hjälp av övning (interface position) och att explicit kunskap kan också bli implicit när färdighetsnivån ökar (weak interface position). Eftersom jag forskar om inlärning och utveckling kan man konstatera att detta ämnet kommer närä till min avhandling. Syftet med undersökningen liknar mycket som mitt eget. Jag tycker att det var intressant att undersökningen skedde både muntligt och skriftligt. Testet av ordföljdsfel intresserade mest eftersom den liknar mycket min egen undersökning. Resultaten var precis som jag hade förväntat mig. Med undervisning ökar färdighetsnivån och då förbättras den implicita kunskapen. Jag tror också att undervisningen hjälper till att den explicita kunskapen blir implicit kunskap. Det är ändå sant att användningen av språket utnyttjar mest den eftersökta utvecklingen av implicit kunskap. Undervisnnige spelar en mindre roll när den implicita kunskapen utvecklas än när den explicita kunskapen utvecklas. Man kunde undersöka om den implicita kunskapen utvecklas med resultater med hjälp av undervisning eller i oplanerade talsituationer.

  4. Tanken och metoder bakom Åbergs studie var intressanta. Så som Åberg själv medger hade hon ingen kontrollgrupp – ett faktum som påverkar resultaten. Jag skulle göra undersökningen på nytt men skulle ha en kontrollgrupp med i studien. Intressant (men inte oväntat) med resultaten var att inlärare kunde rätta grammatiska fel men inte förklara dem. Så som i forskning med ScriptLog kunde ett “respons”samtal mellan skribent och lärare/forksare användas också här.

  5. Föreläsningens tema var ganska bekant för mig eftersom jag redan tidigare har läst om explicit och implicit kunskap samt om tre olika interface hypotesis. Åbergs undersökning verkar intressant och jag tror att det vore viktigt att studera temat också med ett kontrollgrupp för att kunna utreda t.ex. undervisningens betydelse i inlärningsprocessen. Själv tror jag att explicit kunskap kan bli implicit kunskap, speciellt när det gäller äldre andraspråksinlärare som kan ha nytta av de explicita grammatikreglerna i sin inlärningsprocess. Det kunde vara intressant att studera (äldre) inlärares egna tankar om sina implicita och explicita kunskaper och klarlägga om inlärare själv tror att deras implicita kunskap kan utvecklas med hjälp av explicita undervisning.

  6. Under denna föreläsning lärde jag mig om interface hypothesis och dess tre faser. Jag tycker att undervisningen spelar en viktig roll när explicit kunskap blir implicit kunskap eftersom åtminstone lär jag mig bättre om jag har varit på lektion och senare repeterar samma saker själv (interface position). Jag skulle vilja undersöka om universitetsstuderande tänker grammatiska regler när de talar ett främmande språk.

  7. Om det här forskningstemat tror jag att jag inte har så mycket nytta av för mina egna undersökningar men det var bra organiserat. Det var också intressant och fint att se i resultaten att undervisning fortfarande har en betydande roll i språkinlärning.
    Jag tycker att materialet var tillräckligt omfattande och det var bra att cirka hälften av informanterna var män och kvinnor. Det var intressant att se hur informanterna från universitetsnivå behärskar svenskans ordföljdsregler eftersom jag tycker att man har undersökt ganska mycket just elever från grundskolan.
    Jag tycker att valda metoder fungerade i den här undersökningen. Bildserien gav möjligheter att producera muntlig och skriftlig svenska ganska fritt och man följde utvecklingen av kunskap i ordföljd tillräckligt ofta.
    Jag ser att undervisning har effekt på om explicit kunskap blir implicit kunskap. Genom explicit undervisningen kan man träna många gånger vissa grammatiska saker och så automatisera vissa grammatiska strukturer så att produceringen av språk muntligt och skriftligt blir lättare och snabbare. Därigenom kan explicit kunskap bli implicit kunskap.
    Om jag undersökte detta tema själv, skulle jag ta fokus på andra grammatiska strukturer än ordföljd (t.ex. behärskningen av obestämd och bestämd form i nomina samband med demonstrativa pronomina). Då kunde jag också ta informanterna från universitetsnivån.

  8. Tack vare veckans föreläsning anser jag i ännu högre grad att det lönar sig att forska i explicit undervisning och dess inverkan på andraspråksinlärare. Det är inte bara barn som lär sig nya språk utan det finns en mängd vuxna människor som börjar lära sig ett nytt språk. De vuxna kan utnyttja metaspråk samt explicit undervisning i språkinlärning. Bland annat Hu (2011) har studerat metalingvistiska kunskaper av kinesiska universitetsstuderande. Studeranden hade blivit utsatt för explicit undervisning i engelsk grammatik. Studerandenas explicita kunskaper kongruerade med pedagogiska regler. Studien påvisar ett positivt förhållande mellan metalingvistiska kunskaper och explicit undervisning i engelska. När det gäller debatt om explicit kunskap blir implicit kunskap eller inte spelar det ingen roll enligt min mening. Om inläraren uppnår tillräckligt bra kunskaper i språket och hen kan uttrycka sig i vardagliga situationer borde det vara nog. Det skulle vara av intresse, som Åberg själv nämnde, att studera explicita kunskaper med hjälp av ScriptLog. Då kunde det betraktas hur explicita kunskaper utvecklas under åren. Detta skulle ändå kräva en longitudinell undersökning där utvecklingen iakttas en gång per år.

  9. Åbergs lektion väckte nya tankar gällande den explicita kunskapens roll i undervisningen. Resultaten på hennes undersökning visar att explicit kunskap verkligen kan bidra till utvecklingen av implicit kunskap när inläraren är på rätt kompetensnivå. Likadana resultat har också förekommit i t.ex. Rautos (2003) doktorsavhandling om interimspråkets utveckling i grammatik i engelska hos ingenjörsstuderanden. Krashens syn om hur den explicita kunskapen inte kan förvandlas till implicit kunskap känner någorlunda sträng åtminstone på basis av Åbergs resultat och också den tidigare forskningen om undervisnings effekt. Även om den weak interface positionen är den som enligt dessa undersökningar verkar ha den största rollen i inlärningsprocessen, borde man ändå fästa uppmärksamhet till den språkliga inputen som förmedlas i undervisningen.

  10. Jag tror att explicit kunskap kan bli implicit genom övning. Jag anser att undervisning hjälper mycket när man har nått en ganska avancerad nivå och förstår grammatik och kan redan producera komplexa strukturer på L2. Jag antar också att för att explicita kunskaper kan förvandlas till implicit krävs det också övning i muntlig och skriftlig produktion.
    Det skulle vara intressant att studera hur kunskaper utvecklas om informanter inte studerar grammatik utan muntliga och skriftliga färdigheter och/eller mellan insamlingar regelbundet använder språket.

  11. Begreppen explicit och implicit var inte helt främmande för mig, men de tre interface hypotesen var nya. Resultaten i Åbergs forskning ger hopp i andraspråklärning och -inlärning. Kanske skulle jag forska i, vilka lärningsmetoder skulle vara de effektivaste. Vilken slag input och repetition, hur ofta osv. skulle ge de bästa restultaten t.ex. just med äldre inlärare.

  12. Jag hade hört begreppen explicit och implicit när jag gjorde mina pedagogiska studier. När man lär sig sitt modersmål, lär hen sig modersmålet på implicita sätt. Vi alla vet att det inte är så enkelt att lära sig ett främmande språk, speciellt, när det gäller början av språkinlärning. Om jag tänker på CEFR, antar jag att en språkinlärare borde vara minst på nivå B för att använda implicita metoder i sitt språkbruk. När det gäller ett främmande språk, tar det tid att lära sig språket tillräckligt bra. Dessutom tar det inte så mycket energi när man inte behöver tänka på regler hela tiden. Enligt mig vore det intressant att skärskåda hur universitetsstuderande, som har svenska som huvudämne eller biämne, använder explicita och implicita metoder i uppgifterna. Vilka saker lär man sig på explicita sätt? Vilka saker är lätta att lära sig på implicita sätt?

  13. Det var väckande att se och höra med hurdana problem en genomsnittlig universitetsstuderande kämpar i sina svenskstudier, för för mig som språkvetare och nordist har kunskaperna i svenska blivit en självklarhet. Det till och med väckte lite frustration hur så många år av språkinlärning har kunnat bli slösat så att språket återstår nästan oanvänt och var kan grunden till detta ligga. T.ex. i diagrammen såg vi hurdana resultat informanterna hade fått av studentskrivningarna i svenska och att det till och med fanns informanter som hade fått Eximior och Laudatur av svenskan men ändå blivit underkända i tjänstemannssvenska vid universitetet, vilket väckte frågan “hur?”. Lyckligtvis såg det ut som alla studeranden på denna förberedande kurs fick nytta av detta för sina språkkunskaper, även om det verkade som om språkkunskaperna börjar försvaga strax efter kursen. Därför skulle det vara absolut nyttigt och belönande att kunna upprätthålla sina språkkunskaper i praktiken för att hålla språket användbart.
    Jag tror att explicit språkkunskap kan vara en stark grund för språkinlärare på deras väg mot implicita kunskaper. T.ex. grammatik ger ramar för språkbrukare om sådana grundläggande regler såsom ordföljden men ändå anser jag att implicita kunskaper dvs. tal kan bara läras med att tala, det gjorde jag när jag började förstärka mina kunskaper i muntlig svenska. Även om jag hade utmärkta kunskaper på papper, var muntliga färdigheterna svaga innan jag fick ett tvåspråkigt deltidsjobb. Skrivandet lär att skriva, pratande lär att prata.
    Om jag behövde fortsätta med detta tema som forskningsobjekt, skulle jag se i längden hur informanterna har kunnat förvara sina kunskaper efter ett år efter kursen eller om de faktiskt har utnyttjat dessa kunskaper i arbetslivet. (13)

  14. Det var intressant att höra om Anne-Maj Åbergs avhandling och dess resultat om andraspråksinlärning bland universitetsstuderanden. Svenskan brukar inte vara så populärt språk bland universitetsstuderanden och svensklärare har nog en stor utmaning för att kunna lära studeranden alla regler och strukturer i grammatiken som krävs för att kunna uttrycka sig ändamålsenligt i både tal och skrift och för att kunna nå den nivån som krävs för att kunna avlägga den obligatoriska kursen i svenskan.
    Anne-Maj har själv undervisat svenska för universitetsstuderanden och det måste ha varit mycket intressant och lärorikt för henne själv att ta reda på vilken effekt den explicita grammatikundervisningen har på kunskapen om svenskans ordföljdsregler och på produktionen av korrekt ordföljd i muntlig och skriftlig produktion.
    Det var nog tröstande som blivande språklärare att höra hur den explicita undervisningen förbättrar inlärares explicita kunskap i språket och att effekten också är rätt så hållbar. Det är ju också självklart att ju mera input en studerande får på ett språk desto effektivare lär hon eller han sig både den explicita och den implicita kunskapen. Om den explicita och implicita kunskapen inte kan blandas med varandra så åtminstone kan de kommunicera med varandra och ha nytta av varandra i inlärningsprocessen av ett språk.
    I framtiden kan det också bli allt viktigare att studera det muntliga inlärarspråket för att kunna bedömma ens språkfärdighet på alla möjliga nivåer. 12

  15. Jag var inte på plats men efter jag läst blogginlägget så har jag ändå “lärt” mig något om föreläsningen och dess temat. Jag tycker att explicita språkkunskaper på sätt och vis förstärker de implicita. Också intressant skulle vara eller forska hur universitetsstuderande lär sig ett främmande språk, händer inlärning mer explicit eller implicit sätt, eller både och.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.