Lingvistiska landskap

Denna vecka tog vi del av en föreläsning om språkliga landskap som hölls av Sofie Henricson från Åbo Akademi. Hon har främst koncentrerat sig på interaktionsforskning och har även deltagit i IVIP-projektet som presenterades av Camilla Wide förra veckan.

Lingvistiska landskap som forskningsfält

Lingvistiska landskap är ett tvärvetenskapligt forskningsfält där till exempel flerspråkighet och makt- och styrkeförhållanden mellan språken studeras. Detta forskningsfält började växa fram efter Landry och Bourhis studie Linguistic Landscape and Ethnolinguistic Vitality: An Empirical Study som utkom år 1997. Med lingvistiska landskap menas språkets synlighet på offentliga och kommersiella skyltar på en bestämd plats eller på ett visst område (Landry & Bourhis, 1997:23). Under föreläsningen lyfte Henricson fram att lingvistiska landskap också kan förekomma t.ex. på ideologiska klistermärken, i graffiti och snöskrifter.

Forskning i lingvistiska landskap har ökat explosionsartat på 2000-talet. Enligt Gorter (2006:2) ökar intresset för lingvistiska landskap framför allt inom sociolingvistik och tillämpad lingvistik. Flera studier har fokuserat på språkliga landskap i stadsmiljöer (se t.ex. Backhaus 2007; Shohamy, Eliezer & Barni 2010). Andra fokusområden kan vara bl.a. språkpolitik, engelska språket, minoritetsspråk, multimodalitet och namnforskning.

Forskningsmetodik

Lingvistiska landskap kan kartläggas objektivt ur forskarsynvinkeln t.ex. med hjälp av fotografier, videoinspelningar och observation. Teknologisk utveckling och digitalisering har underlättat och ökat möjligheter för dokumentering av forskningsmaterial på 2000-talet. Ur den etnografiska infallsvinkeln kan man undersöka hur invånarna upplever det lingvistiska landskapet på sin bostadsort. Enkäter, intervjuer och informanternas fotografier och berättelser kan användas som forskningsmetoder. Studierna kan göras synkroniskt vid en viss tidpunkt eller diakroniskt i ett historiskt perspektiv. Avgränsningarna är ofta praktiska eller syftesmotiverade. Det kan t.ex. vara utmanande att studera texter på rörliga föremål.

Kvantitativa analyser kartlägger hur språken syns och distribueras i det offentliga rummet. Kvalitativa analyser går mera på djupet och fokuserar på innehåll, författare och multimodalitet. Enligt Landry & Bourhis (1997: 25-27) kan det språkliga landskapet ha en informativ eller symbolisk funktion. Den informativa funktionen kan t.ex. definiera det geografiska området för språket. Den symboliska funktionen kan lyfta fram språkets emotionella aspekter för språkanvändare. Kvantitativa och kvalitativa analyser används ofta parallellt i forskning.

Studie av Kotka och Mariehamn

Sofie Henricson presenterade en studie om Kotka och Mariehamn som hon har gjort tillsammans med Marie Nelson från Stockholms universitet. De undersökte hur det lingvistiska landskapet syns i dessa städer. Majoritetsspråken (finska i Kotka, svenska i Mariehamn) och de andra språken som syntes i det offentliga rummet i stadscentrum låg i fokus. Materialet samlades in under en dag i januari 2019. Alla skyltar med språkliga element som inte endast var på majoritetsspråket fotograferades.

I resultaten framkom att det globala språket engelska var speciellt synligt i kommersiella skyltar i båda städerna. Lokala majoritetsspråk dominerade i flerspråkiga skyltar. I Kotka förekom det ryska språket ofta i kombination med finska och engelska, framför allt i lokala kommersiella skyltar och i skyltar som hade koppling till turism. Svenska språket syntes vanligast i officiella skyltar. I Mariehamn var finska språket inte speciellt synligt i skyltar. Svenska var med på alla flerspråkiga skyltar.

Framtida forskning

Lingvistiska landskap var ett helt nytt forskningsfält för oss båda. Det var intressant att lära sig hur man studerar synliga texter som finns runt omkring oss i vardagen och bli medveten om att de kan ha flera olika betydelser beroende på infallsvinkeln. Vad tycker ni? Har ni medvetet observerat och tolkat innehållet i skyltar i er omgivning? Vilka olika synvinklar kan man ha då man läser texter som syns i gatubilden?

Enligt Henricson finns det många områden inom lingvistiska landskap som inte alls har undersökts ännu. Vi blev inspirerade av tanken att studera ideologiska landskap. Det skulle vara intressant att undersöka texter som har ett ideologiskt innehåll. Ett intressant forskningsområde kunde vara att studera skriverier på allmänna toaletter. Skulle ni vara intresserade av att studera språkliga landskap? Vad skulle ni vilja forska i? Vilka forskningsområden tror ni att kommer att vara centrala i framtiden?

Satu Huovila och Tiia Vahtola

Litteratur

Backhaus, Peter 2007: Linguistic landscapes: A comparative study of urban multilingualism in Tokyo.

Gorter, Durk (red.) 2006:  Linguistic landscape: A new approach to multilingualism.

Landry, Rodrigue & Bourhis, Richard Y. 1997: Linguistic Landscape and Ethnolinguistic Vitality:An Empirical Study. I Journal of Language and social psychology March 1997, Vol. 16 (1). S. 23-49

Shohamy, Elana, Eliezer Ben-Rafael & Barni, Monica (red.) 2010: Linguistic landscape in the city.

15 svar på ”Lingvistiska landskap”

  1. Lingvistiska landskap var något nytt också för mig och jag håller med, det är jätte intressant! Jag brukar inte medvetet observera eller tolka innehållet i skyltar i min omgivning utom det finns något som fäster min uppmärksamhet t.ex. brukar Oatly ha ganska klatschiga skyltar som jag ofta fäster uppmärksamhet på i gatubilden. Man kan läsa texter i sin omgivning ur olika synvinklar och möjligheterna är många. Man kan kolla t.ex. språkordningen i skyltarna, maktförhållanden mellan språken med hjälp av fontstorlek och flerspråkighet. Skriverier på allmänna toaletter är något som jag också skulle kunna tänka mig att undersöka. Jag skulle också vilja undersöka språkliga landskap i valaffischer på svenska och jämföra dem t.ex. i Mariehamn och i Helsingfors. I framtiden tror jag att man forksar ännu mer flerspråkighet och digitala skyltar.

  2. Lingvistiska landskap var ett nytt forskningsområde för mig också. Henricsons presentation fick mig att se min omgivning på ett nytt sätt för jag inte har varit så uppmärksamt om gatuskyltar tidigare. Jag tycker att er idé att studera skriverier på allmänna toaletter är riktigt intressant. Jag har märkt att skriverier på universitetets toaletter är ganska ideologiska och flerspråkiga. Det skulle vara intressant att jämföra dem med toaletter till exempel i järnvägsstationer eller andra universitet.

  3. Lingvistiska landskap var också ett nytt begrepp för mig. Det var intressant att höra att även snöskrifter kan fungera som material i detta forskningsområde. Oftast är det så att jag inte ens lägger märke till några skyltar i omgivningen men då och då observerar jag några skyltar t.ex. reklam där allt står på engelska och jag tänker varför är det så. Jag tycker att det skulle vara intressant att forska i olika skyltar i en satsdel där bor immigranter och se om flerspråkighet kan observeras också i skyltar. Jag tror att i framtiden kommer centrala forskningsområden vara flerspråkighet som nummer 1 kommenterade.

  4. Lingvistiska landskap var ett helt nytt forskningsområde för mig också. Jag tycker om att läsa olika skyltar, men har aldrig tänkt om alla möjliga synvinklar som man kan ha när det gäller till exempel reklamer. Forskningsområdet är väldigt intressant och det finns mycket att undersöka. Jag tycker att det skulle vara intressant att kartlägga hur den lingvistiska landskapen förändras på en viss gata till exempel på en månad. Jag tycker att framtida forskningsämnen kunde vara till exempel multimodalitet och språkpolitik på gatorna.

  5. Jag blev väldigt intresserad av språkliga landskap både under och efter lektionen. Ämnet var nytt också för mig.

    Jag skulle definitivt kunna tänka mig att studera språkliga landskap. Undersökningen som Henricson presenterade under lektionen var intressant (enspråkiga kommuner Kotka och Mariehamn) men jag skulle vara mer intresserad av att studera situationen här i Åbo! Stadens svenskspråkiga historia syns i gatubilden (t.ex. namn på gator, byggnader, ställen) men med språkliga landskap skulle man kanske kunna sätta gränsen där stadens “finskspråkiga” historia börjades (t.ex. vissa gator betyder samma både på svenska och finska medan det finns gator som heter olika på olika språk). Språkliga landskap i Åbo kunde vara ett intressant ämne också av sociala och regionala variationens synvinkel – hur mycket finns det finska i de mer svenskspråkliga områden i Åbo?

    Jag kunde tänka mig att centrala forskningsområden i framtiden är olika effekter av dagens språkpolitik (engelskan både i enspråkiga och två- och flerspråkliga kommuner).

  6. Lingvistiska landskap var helt nytt för mig och det var intressant att bekanta mig med det här forskningområdet. Det var bra att förstå att man kan undersöka olika skyltar från många olika perspektiv. Det var kul att undersöka själv olika skyltar att vad som meddelar dem språkligt till oss. Man kan undersöka t.ex. texter, färger, bilder och antalet språk i skyltar.
    Det vore fint att undersöka lingvistiska landskap och observera t.ex. att hur olika språk har beaktats i skyltar t.ex. i skolor eller i bibliotek i Finland. Man kan också undersöka t.ex. att vilka färger har varit mest använda i olika skyltar.
    Jag tror att ett viktigt forskningområde i nordiska språk i framtiden kunde vara ganska säkert språkpolitik. Engelska blir ännu ett viktigare och dominerande språk så man måste fundera på att hur svenskans, finskans och olika språks ställning i Finland ska försäkras.

  7. Jag hade hört om Sofies undersökning tidigare men visste inte så särskilt mycket om forskningsfältet lingvistiska landskap. Jag har alltid varit ganska nyfiken om den omgivningen där jag rör mig i och brukar lägga märke till allt som någon har skrivit på väggar, lyktstolpar, bord, osv. Det skulle vara intresserande att undersöka motivet bakom olika skrifter dvs. varför någon har skrivit just denna text till ett visst ställe. Även om en stor del av t.ex. toalett klotter verkar vara något helt meningslöst, kan en skrift eller text alltid anses som ett ställningstagande. Hur och till vilket utsträckning kan man med sina egna skrifter uttrycka sig själv i det offentliga rummet är också något som skulle vara intresserande att undersöka.

  8. Jag visste inte riktigt ens vad lingvistiska landskap betyder, så föreläsningen var mycket intressant. Jag började undra hur lingvistiskt landskap kan påverka viljan att lära sig språk. Det verkar vara helt klart att lever man i ett flerspråkigt område så är det mer konkret att man behöver (lära sig och använda) främmande språk. I Helsingfors och särskilt i de ännu starkare tvåspråkiga områden ser och hör man svenska överall och hela tiden och man kan inte glömma bort vad tvåspråkighet betyder. Min idé skulle vara att på något sätt anknyta medvetenheten av olika språk med forskning om studiemotivation.

  9. Jag hade hört om begreppet lingvistiska landskap men efter föreläsningen visste jag mer om saken. Jag måste nog medge att jag inte hade tänkt på olika bilder och symboler när det gällde begreppet lingvistiska landskap. Skillnaderna mellan Mariehamn och Kotka var intressanta.
    Om jag vore intresserad av lingvistiska landskap, skulle jag forska språk och språkliga element i något väldigt starkt flerspråkigt område i Finland, till exempel det samiskspråkiga området i Lappland (finska, svenska och alla samiska språk.

  10. Lingvistiska landskap som forskningsfält var något relativt nytt för mig. Som det redan har framgått av detta kommentarsfält betraktar man inte särskilt ofta sin omgivning med tanke på olika skrifter som finns där. Trots att jag studerar språk måste jag medge att det är rätt sällan när jag lägger märke till t. ex. skyltar eller skrifter i snö. Jag anser dock att forskningsområdet som sådant är mycket intressant och även något som man kunde fästa uppmärksamhet vid även i vårt ämne.

    Här i kommentarsfältet har det lyfts fram hur det vore intressant att studera det samiskspråkiga området i Lappland. Detta var något som jag inte ens kom på när jag reflekterade över ämnet men jag tror att man skulle uppnå framträdande resultat om man forskade i det samiska lingvistiska landskapet. Vidare skulle det vara mycket intressant att studera skriverier på toaletter och hur de diskuterar med varandra.

  11. Det var fascinerande att lära sig om detta mycket intressanta forskningsområde som Sofie Henricson presenterade oss förra veckan.
    Lingvistiska landskap är ändå någonting som omger oss hela tiden och som säkert påverkar oss i större utsträckning än vi är ens medvetna om. Efter Sofies föreläsning började jag tänka på min dagliga omgivning ur en helt ny synvinkel. Det vore faktiskt intressant att kartlägga på hur många skyltar jag ser och läser varje dag och vad är det som jag lägger märke till vid dem och vilka skyltar eller texter är sådana som jag helt ignorerar. Det är också bra att börja fråga sig vem eller vilka är de som har skrivit alla texter och vad som egentligen är syftet med olika skyltar och texter i vår dagliga omgivning. Rätt så lätt tar man allting runt omkring sig för givet och sällan ifrågasätter man det som man ser. Jag tycker att var och en av oss borde nog bli mera medveten om sin omgivning och alla meddelanden som vi dagligen blir påverkade av. Jag har märkt att jag inte gillar så mycket reklamer och inte ens brukar läsa dem men mina minderåriga barn är mycket ivriga att läsa alla färggranna reklamer med vackra bilder i dem. Själv tycker jag att nuförtiden finns det alldeles för mycket engelska i gatubilden för inte har vi engelska som nationalspråk och inte kan alla engelska i Finland. Jag tycker nästan synd om äldre människor som inte kan engelska, för i värsta fall kan det leda till att de känner sig ensamma och till och med utomstående i vårt samhälle. De kan uppleva det som diskriminering för att inte kunna läsa och förstå alla texter de ser runtomkring sig. Det skulle vara intressant att forska i hur just äldre människor upplever lingvistiska landskapen i olika delar av Finland och jämföra resultaten mellan större och mindre orter. (12)

  12. Att studera lingvistiska landskap var nytt för mig. Jag blev överraksad att man kan även forska om snöskriverier. Jag har några gånger observerat olika skyltar i min omgivning. Jag har sett många gånger att de svenskspråkiga skyltar i Finland är tokiga; man har översatt texten fel t.ex. med en fel ordval eller fel ordförråd. Jag har en gång analyserat en viss reklamskylt där det fanns en sne ryggrad och under den stod: Jotta mikään ei pysäytä suomalaista. Med denna reklamskylt försökte man ju märktbart påverka i folks känslor och tänkande och den gav människor en viss synvinkel. Denna ämne är så pass intressant att jag kunde se mig studera språkliga landskap. Jag skulle gärna vilja undersöka specifikt på reklamskyltar; hur de är konstruerade, hurdan påverkan de kan ha och med vilka faktorer har man försökt att påverka människor. Det finns ju så många faktorer att titta på i en reklamskylt. Jag tror att i framtiden kommer man undersöka flerspråkiga skyltar ännu mer.

  13. Jag gillar att observera och tolka innehållet i olika skyltar i min omgivning, men jag har inte tänkt på att det faktiskt är ett forskningsområde. Jag tycker att det skulle vara roligt att läsa studier om det lingvistiska landskapet i Åbo. Ett intressant forskningsområde kunde vara att studera språkliga fel i texter och ta reda på hurdana skyltar innehåller t.ex. skrivfel och om det finns flera fel i skyltar på ett visst språk än på ett något annat språk. Som ni skriver skulle det också vara roligt att undersöka skriverier på toaletter!

  14. Ordet ‘lingvistiska landskap’ berättar ju inte särskilt mycket innan man vet vad det gäller om. Efter detta började ämnet låta intressant även för mig. Lingvistiska landskap intresserar på det mått att det inte bara gäller om språkliga aspekter i t.ex. skyltar på allmänna ställen, utan de också berättar om flera andra ting, liksom sociologiska och till och med samhälleliga aspekter. Det säkert tvingar språkforskare som forskar i lingvistiska landskap fundera på skrifter “outside the box”. Just skriverier i allmänna toaletter har ibland fått mig tänka på hur jag skulle forska i sådana texter. Ett annat ämne som jag kom på är minnesskyltar och -tavlor på staden som börjar med “På detta ställe…” och till exempel här i Åbo kan man hitta en hel del minnestavlor som är skrivna både på finska och svenska, vilket skulle väcka en fråga om översättningsvetenskapliga aspekter till dem. (13)

  15. Som för nästan alla andra, var lingvistiska landskap ett nytt forskningsområde för mig också. Som forskningsområde låter det väldigt intressant och något som jag själv skulle kunna tänka mig att “specialisera” eller kanske studera i framtiden.
    Man började tänka under föreläsningen på olika ställen (städer, länder osv) där man sett olika gatuskyltar på olika språk. Till exempel i Grekland finns det skyltar både på grekiska ( grekiska alfabet) ) samt på vår “vanliga” alfabet. Olika slags varningsskyltar samt reklamer skulle vara roliga att forska.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.