Språkhistorisk och filologisk forskning

En inmurad runsten i Stockholms Gamla stan, i korsningen av Kåkbrinken och Prästgatan. Stenen infaller i början av 1000-talet och på modern svenska lyder skriften: “Torsten och Frögunn de (lät resa) stenen efter … sin son.” Bild: Ida Hallantie

Den här veckans föreläsning som hölls av FD Mikko Kauko handlade om språkhistorisk och filologisk forskning. I början berättade Kauko närmare om svensk språkhistoria. Efter olika språkförändringar började de indoeuropeiska språken splittras och svenska och andra nordiska språk formade den urnordiska språkgruppen som för sin del splittrades ca år 800. Sedan dess har svenska språket under 1200 år utvecklats genom bl.a. olika förenklingar och främmande inflytande.

Under medeltiden skrevs det mycket på latin men det fanns också många översättningar från latin och därför har svenska många lånord från latin men latinet har även påverkat ordbildning och syntax. På grund av hansa och invandring av tyskar till Sverige började lågtyska påverka ordförrådet och andra språkliga nivåer i svenska under senmedeltiden. På 1600-talet dominerade den franska kulturen i Europa och den påverkade också svenskans ordförråd. Det engelska inflytandet började först på 1900-talet. Andra språk som har haft inflytande på svenskan är bl.a. grekiska, nederländska, finska och andra nordiska språk och romanska språk. Det är vanligt att lånord inte kom direkt från ett visst språk utan via förmedlande språk (Martola m.fl. 2014).

Enligt Kauko kan språkhistoriker utgå antingen från material eller från forskningsfrågor. Materialet som kan vara mycket litet består närmast av skrivna texter såsom runristningar, handskrifter, böcker eller korpusar. Om man utgår från forskningsfrågor fokuserar man ofta på en viss detalj och det kan finnas mycket material. Språkhistoriker utnyttjar ofta olika elektroniska källor som material i sin forskning såsom SAOB (Svenska Akademiens Ordbok) eller FMU (Finlands medeltidsurkunder).

I språkhistorisk forskning används olika metoder beroende på vad man forskar i. Den historisk-jämförande metoden koncentrerar sig på att beskriva likheter mellan olika språk. Dessa likheter kan bero på slump, lån eller språksläktskap. Filologins syfte är att förstå texter. Med hjälp av etymologiska metoder kan man forska i ords ursprung och släktskap. Andra metoder som Kauko nämnde är bl.a. kodikologi som betraktar t.ex. handskrifter som konkreta föremål och paleografi som betraktar gamla handstilar.

Aktuell språkhistorisk forskning

Språkhistoria intresserar fortfarande språkforskare även om den redan har utforskats under flera århundraden. Dagens språkhistoriska studier har dock förlorat den nationalistiskt riktade prägel, som styrde språkforskare till att visa hur ren, enastående osv. en nation eller ett språk kunde vara när det gällde språkhistoria, speciellt mot slutet av 1800-talet och början av 1900-talet (Svensson, 2017). Aktuell språkhistorisk forskning är mer omfattande och mångsidigare än någonsin och språkforskarna har ett massivt urval av tidsperioder och synvinklar att rikta sig mot. I mer än 1200 år av svensk språkhistoria ryms det mycket att forska i och det ska man komma ihåg att inte enbart urgamla texter är språkhistoriskt värdefulla; även t.ex. 1950-talets texter kan anses vara språkhistoriskt sett intressanta. Samma ämne kan studeras ur flera olika synvinklar vilket fördjupar vår kunskap om olika texter och tidsperioder. Detta kan man se i hur språkforskarna i olika länder riktar sig åt i språkhistorisk forskning enligt deras intressen; det kom bl.a. upp under föreläsningen att man är mer intresserad av runinskrifter i Sverige än vad man är i Finland, rent på grund av det faktum att det inte finns några riktiga runinskrifter i Finland. Däremot har man i Finland varit intresserad av vad som har skrivits om Finland och finländarna under årens lopp.

Kauko presenterade kort även hans aktuella forsknigsprojekt. Kauko studerar hur den tyska kvinnliga mystikers, Mechtild av Hackeborns uppenbarelser har översatts från latin till svenska, vilket genomfördes av Jöns Budde i Nådendal kloster på 1400-talet. Kauko tog bl.a. upp en missförståelse i den svenska översättningen (Budde troligtvis blandade ihop latinska orden piscis, ‘fisk’ och pisum, ‘ärt’) och hur den kom upp även i den tyska versionen och av detta kunde han dra den slutsatsen att det måste ha funnits en latinsk kopia där felet står och som översättarna använde som källtext. Den största frågan är nog, vilken av kopior var den ursprungliga versionen? Sådant forskningsarbete kan beskrivas vara snarare filologi än ren språkhistorisk forskning. Det är faktiskt så att språkhistorisk forskning kräver mer än bara språkliga kompetenser och kunskap i språkhistoria, man ska ha bra allmänbildning och kunskap om den historiska och samhälleliga kontexten runt ämnet och hellre ha goda kontakter till specialister i andra vetenskaper, såsom arkeologer, historiker och religionsvetare.

En sak som var ny för oss var att man ofta behöver hjälp från experter av olika ämnen. I de flesta fall räcker det inte att man känner språket utan man behöver också förstå andra aspekter såsom den historiska kontexten, kultur eller teologi. Därför samarbetar språkhistoriker ofta med t.ex. historiker eller arkeologer. Och trots att språkhistoria har, som sagt utforskats redan länge, verkar det alltid finnas en massa forskningsobjekt att forska i och någonting nytt kommer upp. Speciellt modern teknologi har säkert mycket att ge i framtiden.

Eller vad anser ni? Är språkhistoria fortfarande ett aktuellt ämne eller borde man hellre fokusera på någonting nytt? Varför/varför inte? Finns det någon tidsperiod du intresserar dig för? Varför? Finns det något språkhistoriskt material du ville forska i? Vilka språkhistoriska teman kunde vara aktuella i framtiden? Hur kunde den moderna teknologin utnyttjas i forskningen?

Sanni Kankare och Ida Hallantie

Källor:

Kauko, Mikko. 2019. Språkhistorisk och filologisk forskning. 11.11.2019. Föreläsning

Martola Nina, Mattfolk Leila, Sandström Caroline. 2014. Lånat och ärvt i svenskan. Språkkontakt 2/2014. Hämtad 13.11.2019 från  https://www.sprakbruk.fi/-/lanat-och-arvt-i-svenskan

Svensson, J. 2017. Nordistiken som vetenskap – 30 år senare. I: Håkansson, D. & Karlsson, A-M. (red.) S.

16 svar på ”Språkhistorisk och filologisk forskning”

  1. Jag tycker att språkhistoria är fortfarande ett aktuell forskningområde nuförtiden. Vi kan alltid lära oss någonting nytt om tidigare civilisationer när man undersöker hundraåriga gamla texter. Engelskan påverkar mycket nutida språk och därför det kunde vara intressant att forska i t.ex. hur engelskan har påverkat svenska språket bara under 25-30 år, t.ex. från 90-talet till 2010-talet.
    Om jag undersökte språkhistorian av svenska, kunde jag ta reda på hur många ord i svenskan är egentligen lånord från engelska t.ex. i olika vägvisare i en stad. Vanligtvis är gamla människor sådana som inte förstå engelskan så mycket och det är viktigt att människorna förstår vad någon vägvisare informerar eller varnar och därför vore det bra att forska i saken. Om jag undersökte något väldigt gammalt inom språkhistoria, kunde jag t.ex. undersöka gamla brev som är riktade till vänner. Det vore intressant att undersöka på vilka sätt man har kommunicerat i breven i forna dagar versus nutida.
    I språkhistorisk forskning kan man säkert utnyttja den moderna teknologin. Internet kan vara en stor hjälp för att ta reda på forntida texter, undersöka ursprung av något ord och så förstå texter bättre.

  2. Jag tror att språkhistorisk forskning kommer alltid att finnas därför att man kan använda ny teknologi och språket utvecklas ju hela tiden. Jag tycker att man kommer att utnyttja topic modeling mer även på ett språkvetenskapligt sätt. Själv är jag intresserad av fransk inflytande på svenska språket eftersom jag har franska som biämne och vet också något om Frankrikes historia.

  3. Det allmänt om språkhistoria som kom upp i början av föreläsningen var redan ganska bekant för mig och det skulle ha varit skojigt att höra lite mer om Kaukos egen undersökning. Det som han berättade om sin undersökning om Jöns Buddes översättningar lät mycket spännande eftersom översättning och språkhistoria har varit något jag själv har sysslat ganska mycket med på sistone. Jag tycker att språkhistorien är ett aktuellt ämne att forska i eftersom man alltid kan välja en ny och fräsch synvinkel på sin undersökning med en koppling till nutiden och när tiderna förändras, kan man möjligen också lära sig något nytt om det som har hänt i det förflutna. Tvärvetenskaplighet är ett mycket viktigt poäng som kom upp i Kaukos föreläsning eftersom det verkar vara nästan omöjligt för bara en person att ha kunskap om själva språket och också det kulturella sammanhanget i vilket en viss text är skriven i.

  4. Jag tycker att all forskning är viktig och därför tycker jag att det också behövs språkhistorisk och filologisk forskning. Jag skulle kunna tänka mig att forska i nyare språkhistoria, t. ex. svenska språkets utveckling i slutet av 1900-talet och i början av 2000-talet. Jag visste inte om att det engelska inflytandet på svenska språket har börjat först på 1900-talet och det skulle vara intressant att forska i hurdana låneord det har kommit till svenskan under de senaste decennierna. Jag skulle också kunna undersöka hurdant inflytande finska språket har haft på finlandssvenskan. Eftersom språkhistorisk forskning alltid är aktuell tror jag att detta kommer att forskas på en bred front även i framtiden. Den moderna teknologin kommer troligen att underlätta forskningen i framtiden. Användning av internet gör det möjligt för forskare att lättare skapa kontakter med andra experter överallt i världen.

  5. Jag kunde inte delta i Kaukos lektion, så tack för den här text som hjälpte mig att lära mig någonting nytt om språkhistorisk forskning! Jag är själv inte intresserad av att studera språkhistoria, och jag tror att det är så eftersom jag är så dålig i historia. Som ni också skrev, kräver språkhistorisk forskning bra förståelse av just t.ex. historiska och samhälleliga kontexten runt ämnet, och det har jag inte. Det skulle alltså vara mycket jobbigt för mig att börja med språkhistorisk forskning.

    Även om jag inte är intresserad av språkhistoria, tror jag att det kommer alltid vara ett aktuellt forskningsområde. Som ni skrev, kan t.ex. 1950-talets texter numera studeras i språkhistoria, och det betyder naturligtvis att även 2010-talets texter kommer att vara intressanta ur språkhistorias synvinkel någon dag. Jag tror också att den moderna teknologin kommer att ha allt större roll i språkhistorisk forskning i framtiden.

  6. Enligt mig är språkhistoria fortfarande ett aktuellt ämne. Dessutom är språkhistoria ofta en del av något annat språkligt forskningsområde. Det är bra att forskaren vet bakgrunden om sitt forskningsområde.
    Språket förändras hela tiden vilket innebär att man har olika möjligheter att få nya idéer som handlar om språkhistoria. På grund av detta antar jag att språkhistoria alltid är ett aktuellt ämne på något sätt.

  7. Av de många olika synpunkter som går i språkhistoria intresserar jag mig i hur språket påverkas av olika språk och förändras på grund av samröre mellan olika folk. Varför blir vissa ord låneord osv. Jag är inte säker om följande skulle kunna ha någonting med språkhistorisk forskning att göra, men det vore facinerande om man kunde tillämpa kunskaper och metoder av språkhistoria till att skapa förutsägelser om olika språkets framtid t.ex. i Finland och Sverige.

  8. Jag håller med, språkhistoria är fortfarande ett aktuellt ämne eftersom det finns så mycket kvar att forska i den! Vi skapa hela tiden mer och mer material till framtida språkforskare som troligen kommer att forska t.ex. våra texter någon gång i framtiden. Språket förändras ju kontinuerligt.

    Jag själv skulle kunna forska i någon finlandssvensk tidning till exempel Ålandstidning och dess språk ur språkhistorisk synvinkel. I framtiden finns det troligen ännu mer elektroniska arkiv med material. Det blir troligen också lättare att forska i språkhistoria och att kontakta olika specialister tvärvetenskapligt. I framtiden skulle man kunna forska t.ex. informellt språk i medier och hur det har förändrats genom tiderna. Dessutom finns det tydligen jätte mycket mer material att forska i för vi skriver hela tiden och väldigt mycket mer än t.ex. 300 hundra år sedan.

  9. Språkhistoria är alltid ett aktuellt forskningsämne eftersom historien alltid kommer att finnas. Nya forskningsriktningar och -metoder har skapats som man kan använda och utnyttja för att undersöka historiska fenomen och texter på nya sätt. Nya riktningar och metoder skapas också hela tiden.

    Jag själv är intresserad på 1800-talets slut och på dåtida stavningssträvanden. Intressant med 1800-talet och 1800-talets slut är att det skriftliga språket i allmänheten samt svenskan i Finland blev mer etablerade.

    Vilka språkhistoriska teman kunde vara aktuella i framtiden? Hur kunde den moderna teknologin utnyttjas i forskningen?

  10. Språkhistoria är alltid ett aktuellt forskningsämne eftersom historien alltid kommer att finnas. Nya forskningsriktningar och -metoder har skapats som man kan använda och utnyttja för att undersöka historiska fenomen och texter på nya sätt. Nya riktningar och metoder skapas också hela tiden.

    Jag själv är intresserad på 1800-talets slut och på dåtida stavningssträvanden. Intressant med 1800-talet och 1800-talets slut är att det skriftliga språket i allmänheten samt svenskan i Finland blev mer etablerade. Perioden för nysvenska slutade i början av 1900-talet (nysvenska 1526–1906) men ändringar och beslut gjordes under 1800-talet.

    Moderna teknologin utnyttjas redan nu i språkhistoriska forskning. En exempel på utnyttjning av teknologin är digitala utgåvor.

    1. Av språkhistoria och om språkhistoriskt ämne har H.K. Riikonen skrivit sin artikel ‘Fältskärns berättelser i förhållande till 1800-talets historiska roman’. Artikel publicerades i antologin ‘Författaren Topelius – med historien mot strömmen’ (2019) utgiven av Svenska litteratursällskapet i Finland (Helsingfors) och Appell Förlag (Stockholm).

      I sin artikel redogör Riikonen för 1800-talets historiska romaner och jämför Topelius roman med andra dåtida historiska romaner. I artikeln behandlas både tidsskildring, beskrivning av nationens historia, karaktärsskildring och de olika använda drag (t.ex. melodramatiska drag). Topelius jämförs även med Runeberg.

      Enligt Riikonens artikel hade Topelius omfattande kunskaper om historia, samtida ideologer och samhälleliga frågor samt en bred syn på Europas geografi. Riikonen slutar sin artikel med att beskriva Topelius med följande ord: “Topelius inte hyste någon särskild beundran för den grekisk-romerska antiken men däremot var intresserad av nyare historia och sin egen tid.” (Riikonen 2019: 66)

  11. Som det har framgått här i diskussionsfältet anser jag också att det fortfarande är av intresse att forska i språkhistoria. För att kunna förstå dagens värld och språk måste man till att börja med förstå det förgångna.

    Med engelska som mitt biämne är jag rätt intresserad av studera mer omfattande hurdana inverkan svenskan, eller fornnordiskan, har haft på engelskan i början av 1000-talet. I allmänhet intresserar jag mig för historia och det skulle vara fängslande att studera både vikingatiden och språket i det dåtida samhället.

  12. Jag tror verkligen att språkhistoria är och kommer att vara en viktig och aktuell forskningsområde hos språkforskare i framtiden också. Jag tycker att det skulle vara intressant att undersöka om finskan har påverkat i svenska språket och i så fall i vilken mängd.
    Jag tror att de gamla texterna på arkivet kommer att hittas på nätet i framtiden vilket gör det lättare för forskaren runt om världen att hitta material för forskning och svar på frågorna om språkhistoria.
    Utvecklingen av svenska språket kommer antagligen att vara en aktuell forskningstema i framtiden.

  13. Jag tycker att språkhistoria kommer att vara ett viktigt forskningsämne också i framtiden. Språket förändras hela tiden och det finns ännu mycket att undersöka. Jag skulle själv vara intresserad av att göra textanalys av språkhistoriska texter och kanske jämföra med nutida texter av samma typ. Kanske med hjälp av språkhistoriska forskning och även teknologi kunde man förutsäga hur språket kommer att förändras i framtiden.

  14. Jag anser att språkhistoria kan vara ett viktigt forskningsämne också i framtiden. Språkhistoria kan kombineras med många andra vetenskapsgrenar och därmed kan den ge mycket allmänbildande information. Jag vet inte om jag skulle själv kunna forska språkhistoria, för det verkar ganska svårt. Jag läser och lär mig väldigt gärna nya saker om språkhistoria och jag tycker att det har också hjälpt mig att förstå (förhållandena mellan) alla nordiska och även andra germanska språk.
    Jag skulle helst forska lånord mellan germanska språk och vilka har lånats till finska i olika tidsperioder.

  15. Mikko Kaukos föreläsning var mycket intressant och den väckte många tankar angående själva forskningsområdet. Det verkar vara så ett omfattande forskningsfält och språkforskarna har faktiskt ett otroligt stort urval av olika tidsperioder och synvinklar de kan rikta sig mot. Det är förståeligt att för en språkhistoriker räcker det inte bara att kunna språk och känna dess historia utan det krävs också mycket tvärvetenskaplig kunnande samt kontakter med specialister på andra ämnen.
    Språkhistoria är någonting som berör oss alla som språkbrukare. Vi använder ju språket som har överlevt under alla århundraden och fått sina särprägel genom tiderna. Det är fascinerande att tänka på språket som någonting gemensamt som redan har funnits före oss och som också ska finnas efter oss. Varje generation är påverkad av språket och dess ordförråd och logiska system för enligt dem skapas ju vår världsbild och verklighet och på andra sidan påverkar vi också språket genom livet både medvetet och omedvetet genom att bara använda det. Som system är språket alltid en blandning av någonting gammalt och nytt och därför anser jag att det alltid är lika aktuellt fält för vidare forskning. Språket förändrar sig i tiden och med tiden, vi tar nya ord och uttryck i bruk och lämnar bort sådant som vi inte mera har nytta av. Språket är någonting som berättar så mycket för oss om det förflutna och med hjälp av att forska i det kan vi får mera förståelse för vår tid här och nu.
    Jag är intresserad av gamla böcker och språkbruket i dem. Jag har fått tag i några gamla finländska skolböcker (läseböcker) från 1940-talet och det är så intressant att inse hur mycket lärdomar förutom själva berättelser det finns i dem. Förutom dessa lärdomar men också olika och mycket vanliga ordspråk som man kan hitta i språket då beskriver mycket samhället och dess prioriteringar just i pedagogiken på 1940-talet. Nuförtiden upplever jag läseböckerna för skolbarn mera realistiska och faktabaserade.
    Det skulle också vara intressant att forska i gamla ordböcker från början av 1900-talet då mina far- och morföräldrarna föddes. Hurdana och vilka ord det fanns då som man inte mera kan hitta i dagens ordlistor eller -böcker. Genom att forska i sådana ord skulle man som en språkforskare kunna göra en givande resa till en annan tid och tankevärld.
    På prat om att språket ändrar sig hela tiden skulle det säkert vara mycket intressant för oss dagens språkbrukare att veta hur vårt språk ska se ut i framtiden och för att kunna svara på den frågan måste man ha mycket kunskap om det förflutna. Engelskan ska säkert ha alltmer större påverkan i vårt språk och språkbruk överhuvudtaget runtom i världen. Jag anser att dagens teknologi och digitalisering också har större påverkan för vårt språkbruk än vi ens kan tänka på. Vårt nutida sätt att kommunicera allt mera via dator och att uttrycka oss i olika sociala medier allt snabbare och kort och koncist säkert också gör sitt för språkutvecklingen.
    Den moderna teknologin har säkert mycket att ge för detta forskningsområde i framtiden. Materialinsamlingen blir lättare tack vare olika korpusar och det möjliggör också att man vid behov kan använda allt större material i forskningen. Kommunikationen mellan forskare i olika ämnen och till och med olika länder och världsdelar underlättas. (12)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.