Att forska i personnamn – “Du är vad du heter”

Kaj Borg håll den här veckans föreläsning (2.12.2019). Föreläsningen handlade om personnamn och deras forskning. Borg började sin föreläsning genom att definiera egennamn som pekar ut individer och förbättrar kommunikationen. Dessutom har egennamnen olika kategorier. Till exempel kan ortnamn vara kulturnamn (Lilla Tavastgatan) eller naturnamn (Mälaren). Olika personnamn kan vara både officiella (Estelle Silvia Ewa Mary) eller inofficiella (smeknamn: Per-Olof> Pelle).  Man kan inte glömma övriga namn som kan vara till exempel namn på båtar, firmor och produkter. Egennamn har också grammatiska funktioner och de tillhör ordklassen substantiv. Appellativ (en människa) kategoriserar medan proprier individualiserar (Juha).

 Egennamnen böjs i kasus men inte i numerus och species, vilket skiljer dem från de flesta andra substantiv och de saknar betydelse. Egennamnen kan bilda nominalfraser (Snälla Anna!). Dessutom kan egennamnen ha prototypiska och kontextuella betydelser eller funktioner. Om det finns en person som ser afrikansk och manlig ut är det sannolikt att denna person inte heter Pirkko. Men det är möjligt att det finns människor som inte vet att namnet Pirkko är ett kvinnligt namn, vilket kan leda till problem med att tolka namnet Pirkko.

Namnforskning har som syfte att beskriva hur namnbrukare bildar, ger och använder namn. Namnbildning innebär sätt att utforma nya namn medan namngivning berättar om motiv bakom namnen. Namnbruket speglar attityder till namn, vilket betyder att popularitet hos namn påverkar namngivningen. Etymologi är en viktig del av namnbildning och det är möjligt att vissa namn som går i släkten kan påverka namngivningen.

Dopnamnen tillhör huvudkategorin personnamn och underkategorin officiella namn. Dopnamnet är förnamnet som ges i samband med ett kristet dop. Historiska dopnamn finns i dopböcker medan moderna dopnamn ingår i folkbokföringen vid magistraten. Historiska dopnamn representerar en skriftlig namntradition och därför skiljer de sig ofta från de förnamn som används till vardags: Maria Elisabet vs Maja-Lisa, Per-Olof vs Pelle.

Borgs egen undersökning handlar om dopnamn i Gamlakarleby, närmare bestämt vilka slags tendenser och trender som förekommer hos egennamn vid olika tidpunkter mellan åren 1657-1928. Som material har Borg använt dopböcker från Gamlakarleby och det primära materialet består av totalt 14 448 döpta namn. Syftet med undersökningen har varit att rekonstruera den namnlingvistiska kontext där dopnamnen har getts, relatera de enskilda dopnamnen till denna kontext och därigenom tillmäta dem presumtiva funktioner. Analysen består av en lingvistiskt baserad analys av dopnamnen på namngivningens kollektiva nivå samt en socioonomastisk analys av dopnamnen på namngivningens individuella nivå.

Den namnlingvistiska analysen görs från en utomstående namnforskares namnlingvistiska perspektiv där materialet betraktas som en stor textmassa och analyseras genom att fästa uppmärksamhet vid namnets fonologi, morfologi, syntax (frasnivå), semantik och pragmatik samt lexikon. Som ett exempel på namnlingvistisk analys på frasnivå tog Borg upp hur andelen manliga namnbärare med 1-3 förnamn hade förändrats mellan åren 1650 och 1920.

Den socioonomastiska analysen görs ur namngivarens perspektiv och kan återge hur de personer som deltog i namngivningsprocessen möjligen uppfattade det givna dopnamnet. Dopnamnet kan därigenom kopplas in till en viss kontext och målet med analysen är att framställa namngivningen som ett identitetsskapande system.

Dopnamnen kan ha individualiserande och integrerande identitetsskapande funktioner. De individualiserande funktionerna är innovativ, moderniserande, traditionsbärande, arkaiserande och särskiljande funktion. De integrerande funktionerna består av familjeintegrerande, bekantskapskretsintegrerande, socialgruppsintegrerande, ideologiserande samt språkgrupps- och kulturkretsintegrerande funktion. Borg gav namnet Alexander som ett exempel på de olika funktioner som ett namn kan genomgå vid olika tidpunkter.

Till sist diskuterade Borg påståendet ”Du är vad du heter” som har tidigare ansetts som ovetenskaplig. Den socioonomastiska synen på egennamn har dock ändrat inställningen och nuförtiden uppfattas egennamn inte bara som betydelsemässigt tomma etiketter på entiteter utan individualiserande och identitetsskapande språkliga uttryck.

Skulle du vara intresserad av att forska i personnamn? Hur skulle du forska i personnamn? Har du lagt märke till att vissa namn är vanligare under någon tidsperiod? Har din släkt något namn som går i släkten? Vad är din åsikt om frasen “Du är vad du heter”?

Noel Torri och Tommi Rantamäki