Att forska i personnamn – “Du är vad du heter”

Kaj Borg håll den här veckans föreläsning (2.12.2019). Föreläsningen handlade om personnamn och deras forskning. Borg började sin föreläsning genom att definiera egennamn som pekar ut individer och förbättrar kommunikationen. Dessutom har egennamnen olika kategorier. Till exempel kan ortnamn vara kulturnamn (Lilla Tavastgatan) eller naturnamn (Mälaren). Olika personnamn kan vara både officiella (Estelle Silvia Ewa Mary) eller inofficiella (smeknamn: Per-Olof> Pelle).  Man kan inte glömma övriga namn som kan vara till exempel namn på båtar, firmor och produkter. Egennamn har också grammatiska funktioner och de tillhör ordklassen substantiv. Appellativ (en människa) kategoriserar medan proprier individualiserar (Juha).

 Egennamnen böjs i kasus men inte i numerus och species, vilket skiljer dem från de flesta andra substantiv och de saknar betydelse. Egennamnen kan bilda nominalfraser (Snälla Anna!). Dessutom kan egennamnen ha prototypiska och kontextuella betydelser eller funktioner. Om det finns en person som ser afrikansk och manlig ut är det sannolikt att denna person inte heter Pirkko. Men det är möjligt att det finns människor som inte vet att namnet Pirkko är ett kvinnligt namn, vilket kan leda till problem med att tolka namnet Pirkko.

Namnforskning har som syfte att beskriva hur namnbrukare bildar, ger och använder namn. Namnbildning innebär sätt att utforma nya namn medan namngivning berättar om motiv bakom namnen. Namnbruket speglar attityder till namn, vilket betyder att popularitet hos namn påverkar namngivningen. Etymologi är en viktig del av namnbildning och det är möjligt att vissa namn som går i släkten kan påverka namngivningen.

Dopnamnen tillhör huvudkategorin personnamn och underkategorin officiella namn. Dopnamnet är förnamnet som ges i samband med ett kristet dop. Historiska dopnamn finns i dopböcker medan moderna dopnamn ingår i folkbokföringen vid magistraten. Historiska dopnamn representerar en skriftlig namntradition och därför skiljer de sig ofta från de förnamn som används till vardags: Maria Elisabet vs Maja-Lisa, Per-Olof vs Pelle.

Borgs egen undersökning handlar om dopnamn i Gamlakarleby, närmare bestämt vilka slags tendenser och trender som förekommer hos egennamn vid olika tidpunkter mellan åren 1657-1928. Som material har Borg använt dopböcker från Gamlakarleby och det primära materialet består av totalt 14 448 döpta namn. Syftet med undersökningen har varit att rekonstruera den namnlingvistiska kontext där dopnamnen har getts, relatera de enskilda dopnamnen till denna kontext och därigenom tillmäta dem presumtiva funktioner. Analysen består av en lingvistiskt baserad analys av dopnamnen på namngivningens kollektiva nivå samt en socioonomastisk analys av dopnamnen på namngivningens individuella nivå.

Den namnlingvistiska analysen görs från en utomstående namnforskares namnlingvistiska perspektiv där materialet betraktas som en stor textmassa och analyseras genom att fästa uppmärksamhet vid namnets fonologi, morfologi, syntax (frasnivå), semantik och pragmatik samt lexikon. Som ett exempel på namnlingvistisk analys på frasnivå tog Borg upp hur andelen manliga namnbärare med 1-3 förnamn hade förändrats mellan åren 1650 och 1920.

Den socioonomastiska analysen görs ur namngivarens perspektiv och kan återge hur de personer som deltog i namngivningsprocessen möjligen uppfattade det givna dopnamnet. Dopnamnet kan därigenom kopplas in till en viss kontext och målet med analysen är att framställa namngivningen som ett identitetsskapande system.

Dopnamnen kan ha individualiserande och integrerande identitetsskapande funktioner. De individualiserande funktionerna är innovativ, moderniserande, traditionsbärande, arkaiserande och särskiljande funktion. De integrerande funktionerna består av familjeintegrerande, bekantskapskretsintegrerande, socialgruppsintegrerande, ideologiserande samt språkgrupps- och kulturkretsintegrerande funktion. Borg gav namnet Alexander som ett exempel på de olika funktioner som ett namn kan genomgå vid olika tidpunkter.

Till sist diskuterade Borg påståendet ”Du är vad du heter” som har tidigare ansetts som ovetenskaplig. Den socioonomastiska synen på egennamn har dock ändrat inställningen och nuförtiden uppfattas egennamn inte bara som betydelsemässigt tomma etiketter på entiteter utan individualiserande och identitetsskapande språkliga uttryck.

Skulle du vara intresserad av att forska i personnamn? Hur skulle du forska i personnamn? Har du lagt märke till att vissa namn är vanligare under någon tidsperiod? Har din släkt något namn som går i släkten? Vad är din åsikt om frasen “Du är vad du heter”?

Noel Torri och Tommi Rantamäki

12 svar på ”Att forska i personnamn – “Du är vad du heter””

  1. Att forska i personnamn är något som jag skulle tänka mig att forska i. Jag skulle forska t.ex. vilka namn nyblivna svenskspråkiga mammor ger i någon av Finlands språköar. Och det är faktiskt sant att det finns namnntrender. Jag har märkt att traditionella namn som t.ex. Martta och Aino är mer populära nuförtiden.

    Vi har ett namn som går i släkten och min mamma och min syster har det som andranamn. Jag tror att frasen “Du är vad du heter” stämmer, för egennamn identifierar oss och speglar samhället där vi lever i.

  2. Efter denna veckans föreläsning började jag fundera på lite allvar att det verkligen skulle vara intressant att forska i personnamn. Jag har alltid varit av den åsikt att det namn du har är ett av dina viktigaste egenskaper. Ditt namn är något mycket personligt och det kan även användas att utöva makt om det med avsikt används fel. “Du är vad du heter” stämmer verkligen. Jag har lagt märke till att man även kan bli arg om någon säger eller skriver ens namn fel.

    Om jag forskade i personnamn skulle jag vilja ta reda på hur olika namn går i olika släkter. Vidare skulle jag vilja betrakta om vissa namn kan anknytas till vissa tidsperioder. I vår familj finns det endast få namn som har gått i släkten i flera decennier. Jag gillar traditioner och om jag någon dag fick barn skulle jag använda t.ex. min farfars eller mormors namn.

    Vissa namn är verkligen trendigare nuförtiden. Det är ändå fint att man använder många gamla namn eftersom både finskan och svenskan är fyllda av vackra traditionella namn.

  3. Jag skulle gärna forska i personnamn eftersom det låter mycket intressant på grund av vad Borg berättade under föreläsningen. Jag skulle forska i olika ortnamn i en viss stad och deras etymologi. Det finns namn som går i min släkt t.ex. min bror, farfar och hans far har detsamma andranamn. Varje år listas de mest populära namnen som har givits till barn och jag har också sätt att Aino är ett ganska populärt flicknamn och Onni ett populärt pojknamn. Jag har träffat många personer som inte använder sitt dopnamn eftersom de inte är nöjda med det. Därför tycker jag att frasen ”du är vad du heter” stämmer eftersom namnet är en viktig del av vår identitet.

  4. Jag skulle kanske tänka mig att forska i namn, men jag är mer intresserad av ortnamn eller övriga namn än personnamn. Det skulle kanske vara intressant att undersöka namn på till exempel finländska produkter. Jag är också intresserad av olika namns etymologi.
    Jag har märkt att personnamn följer vissa trender. Jag tycker också att “du är vad du heter” stämmer i viss mån, eftersom namn har mycket betydelse för identiteter och attityder, men ibland kan man också vara onöjd med sitt namn och då är personen kanske inte helt vad hen heter.

  5. Jag skulle vara intresserad av att forska i personnamn och olika andra namn. Jag har alltid sett det intressant att veta varifrån kommer något namn till någon stan eller person.
    Jag kunde undersöka personnamn t.ex. genom att jämföra hurdana namn det har givits på kusten versus Östra Finland under 1970–2010. Jag kunde ta reda på om det finns skillnader mellan dessa områden i namngivning.
    Jag har lagt märke till att olika namn är vanligare under vissa tidsperioderna och det är just intressant att ta reda på när något namn har blivit mindre populärt. Jag tycker att min släkt har några namn som går från äldre generation till en yngre generation. T.ex. Alice är sådant namn som har varit länge i min släkt.
    Satsen “Du är vad du heter?” är ganska sant men jag tycker att många andra saker skapar människans identitet mer än ett namn. Hemort, hobbier, kompisar och utbildning har en större inverkning på personens identitet.

  6. Jag skulle kunna forska i personnamn med en internationell infallsvinkel. Det kunde vara intressant att forska i personnamn i flera olika länder och jämföra om det finns likheter mellan personnamnen i länderna. Eventuella frågor som jag kunde försöka hitta svar på kunde vara t.ex. Finns det personnamn som är gemensamma för flera länder? Finns det skillnader i sättet att skriva eller uttala dessa namn? Är dessa personnamn populära i olika länder under samma tidsperiod?

    Jag tycker att påståendet “Du är vad du heter” stämmer om man tänker på att ett personnamn har betydelse för den som bär namnet. Jag tycker att den sociologiska aspekten på namnets betydelse är intressant. Jag skulle kunna tänka mig att forska i personnamn i en viss etnisk grupp och försöka hitta svar på varför olika namn ges till barn som föds till den etniska gruppen. I stället för att forska i namn som finns i gamla dokument skulle jag vara intresserad av att forska i namn som ges till barnen idag. Det skulle vara intressant att fråga av föräldrarna varför de har gett barnet ett visst namn, t.ex. via en enkätundersökning.

    Jag har lagt märke till att olika namn är populära under olika tidsperioder. Vi har namn som går i vår släkt och jag har själv samma andranamn som min mamma och min kusin har. En av mina döttrar har också fått detta namn som sitt andranamn. En synpunkt som jag ännu vill lyfta fram är att ett personnamn också kan väcka känslor och reaktioner hos andra människor. Om man t.ex. har haft dåliga erfarenheter av en person som har haft ett visst namn vill man kanske inte ge det namnet till sitt eget barn.

  7. Denna lektions ämne var mycket intressant med sina anknytningar till olika vetenskaper. Det är facinerande både på positivt och negativt sätt vad vi vill och kan mena med att ge ett visst namn för ett barn och vad givna namn kan berätta om olika tider.

    Jag bekantade mig med Alexis Ranckens artikel Namn bortom normerna som handlar om doktorsavhandling om transinklusiv sosio-onomastik. Han granskade problemet med könspecifika namn som ges till ett barn av vårdnadsgivare eller tydliga. Han ansåg att namnet kan t.o.m. vara en börda om barnets könidentitet visas inte stämma med namnet. Avhandlingens material var enkätsmaterial från 211 informanter som identifierade sig själv queera och använde svenska i sin vadrag. Frågor som Rancken ville ha svar på var hur nöjda informanterna var med sina nuvarande förnamn ur könsynvinkel, hur vanligt förekommande informella respektive formella namnbyten relaterade till kön var hos de informanter vars identitet ligger utanför cisnormen. En trädje del informanterna var något onöjda med sitt könspecifika namn. Det var vanligt att namnet hade bytts. Drygt 80 % av namnbytare hade nyförtiden ett maskulint eller könsneutralt namn. Könsneutrala namn avsågs vara viktiga men samtidigt namnens könspecifika användning ifrågasattes.

    Det skulle vara intressant att undersöka sådana namnbytare som har bytt namn av någon annan orsak än Ranckens informanter. Varför har de känt sitt dopnamn vara fel för dem?

  8. Att namnforskning är en så pass omfångsrik och tvärvetenskaplig disciplin var överraskande men samtidigt väldigt intressant!

    Om jag kunde forska i personnamn beror på materialet – om jag hittade ett intressant material skulle jag kunna tänka mig att forska i personnamn. Jag är intresserad av språkhistoria så namn ur ett språkhistoriskt synvinkel skulle vara intressant ämne! T.ex. under 1800-talet förfinskades namn av olika orsaker (bl.a. språkreskriptet, stavningssträvandena och -reformerna, nationalismen) som skulle bli ett intressant forskningstema kring namn, namnbyte och dess orsak. Namn med en annan språklig betydelse (t.ex. Saga-saga, Taru-taru) och dess ursprung skulle också vara ett intressant forskningsföremål.

    Så som kom fram under lektionen, följer namn trender – man lägger märke till under någon tidsperiod vanligare namn även omedveten. I min familj eller släkt finns det inga enstaka namn som går i släkten. Föräldrars och far- och morföräldrars namn blir ofta ett av barnens andranamn. T.ex. mitt förnamn är min pappas andranamn medan mitt andranamn var namnet mina föräldrar och barnmorskor i Heideken kallade mig för då jag föddes.

    Om frasen “Du är vad du heter”? stämmer, beror på namn, namnets bärare och kontext.

  9. Jag tycker att trender i namngivning är fascinerande. Jag har någonsin läst listor om de vanligaste finska namn som publiceras regelbundet. Min mamma ville ge mig och mina syskon ovanliga namn men det syns att andra föräldrar hade tänkt likadant för två av de namn blev ändå mycket populära. Det finns inga namn som går i min släkt.
    Det finns mycket att undersöka inom namnforskning. Jag tycker att det skulle vara intressant att forska hurdant personnamn bidrar till identitetsskapande. Namn på fiktiva roman- och spelfigurer osv. är också fascinerande. Jag brukade spela mycket the Sims och har fortfarande listor av kreativa namn för spelet. Meri Ripatti har undersökt namn i the Sims och World of Warcraft i sin gradu JOHANNA JOHTO, ASUNTOKUPLA JA ELYTHIÉL Pelihahmojen nimeäminen The Sims -peleissä ja World of Warcraftissa (2016). Materialet insamlades via enkäter och består av 1816 namn. Ripatti konstaterar att spelfigurnamn utgör en flerdimensionell kategori som har samma egenskap som personnamn, litterära personnamn och användarnamn. Att komma på ett namn är en likadan process i båda spel därför att spelarna tar hänsyn till samma saker. Spelets karäktär påverkar mycket hurdana namn som spelarna väljer. Namn i the Sims liknar namn i realvärlden medan namn i World of Warcraft liknar mer användarnamn. Jag tyckte att det var intressant att kvinliga Sims figurer fick namn som är internationella men också populära i Finland medan bara en av de mest använda namn för manliga Sims figurer finns i den finskspråkiga kalendern. Jag tycker att det skulle vara intressant att forska mer om spelets språk påverkar namngivning.

  10. Namnforskning är faktisk min grej i språkvetenskaperna, för även mina egna undersökningarna (kandidatavhandlingen och biämnesessä) handlar namnforskning och troligtvis kommer jag att fortsätta med detta område i mina studier. Mitt senaste forskningsobjekt har varit fågelnamn vilka kan anses vara rentav appellativa namn och således inte vara ett onomantiskt ämne men tidigare studier om fågelnamn har hanterat namnen som om de var egennamn. Hittils har jag fokuserat mig i fågelnamn ur fennistikens synvinkel men eventuellt skulle detta fungera även på nordistikens fält, t.ex. i form av en kontrastiv studie om hurdana motiv fågelnamn har i olika nordiska språk, hur de skiljer sig och vad som är gemensamt. Översatta, förfinskade efternamn är också någonting som har intresserat mig.
    Det har jag märkt hur vissa namn är typiska just i vissa tidsperioder och efter en tillräckligt lång cykel kommer tillbaka i namngivningar och blir “trendiga” igen. Jag har hört hur småbarn har fått heta sådana namn som senast var populära 90-100 år sedan, sådana namn som mina far- och morföräldrar brukade ha, t.ex. Veikko. Alla mina familjemedlemmar har åtminstone ett namn som är ärvt, t.ex. mitt andra förstanamn Sofia härstammar från mormors mor vem hette Helga Sofia och min andra lillebror har fått som andra namn Veikko efter vår farfar. Frasen “du är vad du heter” anser jag ur en sådan konkretisk syn att jag kunde inte tänka mig heta någonting annat än mitt nuvarande namn, jag är vad jag är.

  11. Borgs föreläsning var intressant och tydlig. Jag hade inte tidigare tänkt på olika apsekter som man kan ta hänsyn till när man forskar i personnamn. Själv är jag inte intresserad av att forska i personnamn men om jag gjorde det, skulle jag kanske studera namnbytet: varför vill någon byta sitt namn och vilket namn man väljer för sig själv och varför? Det skulle också vara intressant att ta reda på namn som inte speciellt är kvinnliga eller manliga utan som är mer neutrala och kan vara namn på både män och kvinnor.

    Jag har märkt att namn följer trender i samhället och gamla namn kommer igen på modet någon dag. Många släkt har något namn som går i släktet men jag tror att om namnet inte är på modet just nu, används det inte som förnamn utan kanske hellre som andranamn. Så är det åtminstone i min släkt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.