{"id":5484,"date":"2020-06-04T12:07:00","date_gmt":"2020-06-04T09:07:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/?p=5484"},"modified":"2021-02-03T13:38:27","modified_gmt":"2021-02-03T11:38:27","slug":"badarna-och-pesten-i-stockholm-ar-1657","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/badarna-och-pesten-i-stockholm-ar-1657\/","title":{"rendered":"Badarna och pesten i Stockholm \u00e5r 1657"},"content":{"rendered":"\n

L\u00e4kare, sjuksk\u00f6terskor och annan v\u00e5rdpersonal har under de senaste m\u00e5naderna hamnat i rampljuset. Runt om i v\u00e4rlden har m\u00e4nniskor p\u00e5 olika s\u00e4tt visat sitt st\u00f6d f\u00f6r den enorma insats som v\u00e5rdpersonal gjort och g\u00f6r f\u00f6r att bek\u00e4mpa coronapandemin. Samtidigt har media uppm\u00e4rksammat b\u00e5de resurs- och personalbrister i v\u00e5ra sjukv\u00e5rdssystem. En del av dessa brister har uppst\u00e5tt i samband med pandemins p\u00e5frestningar, andra har funnits l\u00e4nge men blottlagts n\u00e4r pressen p\u00e5 v\u00e5rden \u00f6kat. Hur v\u00e4rlden bem\u00f6tt covid19 och hur v\u00e5rden i olika l\u00e4nder och olika situationer fungerat \u00e4r fr\u00e5gor som \u00e4r viktiga att uppm\u00e4rksamma och diskutera fram\u00f6ver. Detta \u00e4r dock inte n\u00e5gra nya fr\u00e5gor.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 l\u00e4nge farsoter har funnits i m\u00e4nskliga samh\u00e4llen har man f\u00f6rs\u00f6kt hitta l\u00f6sningar f\u00f6r att bek\u00e4mpa dem. I dessa diskussioner har fr\u00e5gor kring minimering av smittspridning och lidande varit centrala, men lika avg\u00f6rande har faktorer som grunden f\u00f6r medicinsk auktoritet och f\u00f6rest\u00e4llningar om orsak och verkan varit. Hur olika tider och platser hanterat epidemier och rollen av medicinska professioner i desamma \u00e4r en viktig fond f\u00f6r dagens debatt. Inte minst ger de en insikt i historiskt f\u00f6r\u00e4nderliga uppfattningar om h\u00e4lsa, samt hur medicinsk kunskap \u00e4r n\u00e4ra sammankopplad med v\u00e5ra samh\u00e4lleliga institutioner. I det f\u00f6ljande vill jag ge en inblick i ett historisk epidemiutbrott, n\u00e4mligen pestepidemin i Stockholm \u00e5r 1657, och hur denna p\u00e5verkade ut\u00f6vandet av l\u00e4kekonst i huvudstaden.<\/p>\n\n\n\n

I augusti \u00e5r 1657 br\u00f6t pesten ut i Stockholm. Sjukdomen, orsakad av bakterien Yersinia pestis <\/em>som \u00f6verf\u00f6rs till m\u00e4nniskor framf\u00f6rallt genom loppor fr\u00e5n r\u00e5ttor,<\/em> hade haft utbrott i staden med oj\u00e4mna mellanrum under tidigmodern tid. Detta gjorde att det fanns vissa strategier f\u00f6r att hantera farsoten sedan tidigare, men trots det sk\u00f6rdade pesten m\u00e5nga m\u00e4nniskoliv.  Samtida k\u00e4llor ger vid handen att 2928 m\u00e4nniskor dog under utbrottet 1657. Klas Linroth ber\u00e4knar att det h\u00e4r borde inneb\u00e4ra att ungef\u00e4r vart fj\u00e4rde hush\u00e5ll drabbades av pesten. Dock b\u00f6r det noteras att siffran 2928 sannolikt inte \u00e4r s\u00e5 precis som synes vid f\u00f6rsta \u00f6gonkastet \u2013 om det \u00e4r n\u00e5got det nuvarande utbrottet av covid19 har l\u00e4rt oss \u00e4r det att det \u00e4r komplicerat att sammanst\u00e4lla statistik kring en epidemi \u2013 men siffran ger \u00e4nd\u00e5 en indikation p\u00e5 att en betydande m\u00e4ngd m\u00e4nniskor drabbades.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Titelsida i Jacob Albrecht Flintbergs bok Apothekares Badares och Chirurgers F\u00f6rmoner och Skyldigheter i St\u00f6d av F\u00f6rfattningar (Stockholm, 1786).<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Utifr\u00e5n dagens perspektiv var f\u00f6rst\u00e5elsen av vad som egentligen orsakade pest knapph\u00e4ndig, men 1600-talets m\u00e4nniskor uppfattade att kontakt med smittade kunde sprida sjukdomen vidare. I Stockholm uppmanades de smittade att isolera sig, \u00e4ven om man ocks\u00e5 verkar ha insett att det efterhand skulle leda till tristess: f\u00f6r \u201dsin f\u00f6rlustan\u201d fick de drabbade r\u00f6ra sig bort fr\u00e5n stadsk\u00e4rnan, m\u00e4nnen b\u00e4randes en vit k\u00e4pp och kvinnorna ett vitt linnetyg s\u00e5 att andra f\u00f6rstod att h\u00e5lla avst\u00e5nd. Ut\u00f6ver karant\u00e4n\u00e5tg\u00e4rder beh\u00f6vde man personer som kunde bidra med \u201dCuur, Tr\u00f6st och Ski\u00f6tsel\u201d av de sjuka. Enligt reglementet skulle den uppgiften sk\u00f6tas av stadens pestbarberare. Dessa ingick i barberarnas skr\u00e5 (ocks\u00e5 kallade chirurger eller f\u00e4ltsk\u00e4rer) som hade privilegier f\u00f6r bland annat \u00e5derl\u00e5tning, tandv\u00e5rd, klippning, rakning och sjukv\u00e5rd f\u00f6r arm\u00e9n. Tillsammans med de teoretiskt skolade medicinarna, apotekarna, badarna, barnmorskorna och ett antal andra yrkesgrupper tillhandah\u00f6ll barberarna medicinsk v\u00e5rd \u00e5t befolkningen i de tidigmoderna st\u00e4derna.<\/p>\n\n\n\n

I praktiken uppstod dock ett problem f\u00f6r Stockholm i samband med pesten. En barberarges\u00e4ll som man utn\u00e4mnt till pestbarberare hade g\u00e5tt bort, samtidigt som den ordinarie barberaren hade \u201dsig sin plicht undandragit och uthi otijd uthur Staden begifwit\u201d. De kvarvarande barberarna ville nu inte alls befatta sig med det uppenbarligen riskfyllda arbetet att ta hand om de pestsjuka. I stadens dokumentation kring \u00e4rendet \u00e4r det uppenbart att man uppr\u00f6rdes \u00f6ver barberarnas bristande pliktk\u00e4nsla. Men vad kunde man g\u00f6ra \u00e5t saken?<\/p>\n\n\n\n

Stockholms stads l\u00f6sning var att ge skr\u00e5privilegier till en yrkesgrupp som under en l\u00e4ngre tid konkurrerat med barberarna och som besatt liknande v\u00e5rdkunskaper som dem, n\u00e4mligen stadens badare. Sedan medeltiden fanns i Stockholm, liksom i andra svenska, finska, baltiska och nordtyska st\u00e4der, publika badstugor som inv\u00e5narna kunde bes\u00f6ka f\u00f6r b\u00e5de n\u00f6je och h\u00e4lsov\u00e5rd. I badstugorna erbj\u00f6ds bes\u00f6karna b\u00e5de bastubad \u2013 inklusive tvagning \u2013 varma karbad och kurer s\u00e5som \u00e5derl\u00e5tning och koppning. F\u00f6rest\u00e5ndarna f\u00f6r badstugorna, de s\u00e5 kallade badarna eller (i ett f\u00e5tal fall) baderskorna hade under en l\u00e4ngre tid str\u00e4vat efter att liksom barberarna f\u00e5 utf\u00f6ra mindre operationer, samt erbjuda sina kunder rakning och klippning. F\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande hade barberarna satt sig emot det h\u00e4r, de s\u00e5g badarnas ambitioner som f\u00f6rs\u00f6k att ta sig in p\u00e5 deras verksamhetsomr\u00e5de \u00ad\u2013 vilket det ocks\u00e5 sannolikt var. F\u00f6r att l\u00f6sa problemet med v\u00e5rd f\u00f6r de pestsjuka best\u00e4mde sig dock till slut Stockholms stad f\u00f6r att anlita badarna och att i utbyte ge dem de eftertraktade skr\u00e5privilegierna som lade grunden f\u00f6r stadens badar\u00e4mbete. Staden gav som motivation dels badarnas villighet att ta hand om de pestsjuka, och dels att de i kvalifikationer var att likst\u00e4lla med barberarna. Badar\u00e4mbetet i Stockholm fick allts\u00e5 sin legitimitet b\u00e5de utifr\u00e5n en uppfattad medicinsk kompetens, och p\u00e5 att de var mer samarbetsvilliga \u00e4n barberarna.<\/p>\n\n\n\n

\"Piirros
Badar jobbar. Jost Amman (1568). Wikimedia Commons, Public domain.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

I kontraktet signerat 13 november 1657 mellan Stockholms stad och badar\u00e4mbetet fastslogs att badarna skulle \u00f6verta rollen som pestbarberare och bes\u00f6ka de sjuka och g\u00f6ra allt de efter \u201db\u00e4sta f\u00f6rst\u00e5nd och yttersta f\u00f6rm\u00e5go\u201d kunde f\u00f6r att behandla b\u00f6lder och mildra sjukdomens symptom. F\u00f6r att klara av detta arbete fick de, f\u00f6rutom l\u00f6ftet om privilegier f\u00f6r sin badstuguverksamhet, ekonomisk ers\u00e4ttning och \u201dtill styrkio\u201d ett stop vin per dag. Framf\u00f6rallt denna sista punkt vittnar om att arbetet med att ta hand om de sjuka under en epidemi ans\u00e5gs p\u00e5frestande.<\/p>\n\n\n\n

Badarna utnyttjade sina nyvunna privilegier till fullo under f\u00f6ljande \u00e5r. Detta orsakade ytterligare konflikter med barberar\u00e4mbetet. Till exempel fick \u00f6verst\u00e5th\u00e5llaren i Stockholm, Schering Rosenhane, en rapport om att badarna anv\u00e4nt sig av samma symboler, det vill s\u00e4ga fyra m\u00e4ssingssk\u00e5lar upph\u00e4ngda utanf\u00f6r porten, som barberarna f\u00f6r att locka till sig kunder. F\u00f6r det h\u00e4r beteendet fick badarna slag p\u00e5 fingrarna och det fastst\u00e4lldes n\u00e5gra \u00e5r senare att de skulle h\u00e5lla sig till att h\u00e4nga ut endast en m\u00e4ssingssk\u00e5l och en bastukvast f\u00f6r att annonsera sin verksamhet. Man preciserade ocks\u00e5 fr\u00e5n stadens sida \u00e5r 1675 att de utvidgade privilegierna f\u00f6r badarm\u00e4starna endast skulle g\u00e4lla de badare som personligen bist\u00e5tt staden under pestepidemin. De badare som b\u00f6rjat sin verksamhet d\u00e4refter skulle visserligen tillh\u00f6ra badar\u00e4mbetet, men de fick inte utf\u00f6ra lika omfattande medicinska ingrepp. Som tur v\u00e4l var, b\u00e5de f\u00f6r Stockholm och mer specifikt f\u00f6r badarna, skulle det dr\u00f6ja ett halvt sekel innan n\u00e4sta utbrott av pest i Stockholm. D\u00e5 var de ursprungliga m\u00e4starna i badar\u00e4mbetet inte verksamma l\u00e4ngre utan lotten att ta hand om de sjuka f\u00f6ll \u00e5ter p\u00e5 barberarna.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r badarna i Stockholm innebar epidemin 1657 inte enbart lidande. Som vi har sett resulterade utbrottet i en m\u00f6jlighet f\u00f6r dem att st\u00e4rka sin legitimitet som innehavare av viktig medicinsk kunskap. Epidemin gav \u00e4ven staden anledning att se \u00f6ver hur man b\u00e4st borde organisera v\u00e5rd av sjuka fram\u00f6ver. En kris blottl\u00e4gger utan tvekan brister i v\u00e5ra samh\u00e4lleliga system, men den kan ocks\u00e5 ta fram medm\u00e4nsklighet och vara en k\u00e4lla till eftertanke kring hur vi organiserar v\u00e5ra v\u00e5rdinr\u00e4ttningar och uppm\u00e4rksammar och uppmuntrar dem vars uppgift det \u00e4r att v\u00e5rda de sjuka. Detta var en l\u00e4rdom f\u00f6r Stockholm \u00e5r 1657, likv\u00e4l som f\u00f6r v\u00e4rlden i stort \u00e5r 2020.<\/p>\n\n\n\n

\"Charlotta<\/figure>\n\n\n\n

Charlotta Forss <\/em><\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rfattaren<\/em> \u00e4r postdocforskare och driver ett forskningsprojekt om h\u00e4lsa och moral i den tidigmoderna bastun i Sverige (inklusive Finland). Projektet \u00e4r placerat vid historiska institutionen, Stockholms universitet, och Finlands historia i \u00c5bo \u00e4r en av tre partnerinstitutioner (de andra tv\u00e5 \u00e4r Oxfords och Cambridges universitet i England). Innan coronapandemin tillbringade Charlotta en hel del tid i \u00c5bo, och hon hoppas kunna g\u00f6ra det snart igen.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Litteratur<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Broberg, Johan Waltentin, Om Pesten i Stockholm 1710<\/em> (Stockholm, 1854).<\/p>\n\n\n\n

Jacob Albrecht Flintberg, Apothekares Badares och Chirurgers F\u00f6rmoner och Skyldigheter i St\u00f6d av F\u00f6rfattningar <\/em>(Stockholm, 1786).<\/p>\n\n\n\n

Hjelt, Otto E. A., Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 <\/em>(Helsingfors, 1891-1893), 3 volymer.<\/p>\n\n\n\n

Lindberg, Bo. S, Kirurgernas historia: Om badare, barberare och f\u00e4ltsk\u00e4rer<\/em> (Uppsala, 2017).<\/p>\n\n\n\n

Lindemann, Mary, Medicine and Society in Early modern Europe<\/em> (Cambridge, 2010).<\/p>\n\n\n\n

Linroth, Klas, \u201dN\u00e5got om pesten i Stockholm 1657 och 1710\u201d Nordiskt medicinskt arkiv <\/em>Afd. II Inre medicin (1914), sid. 1-5.<\/p>\n\n\n\n

Newman, Kira L. S., \u201dShutt Up: Bubonic Plague and Quarantine in Early Modern England\u201d Journal of Social History<\/em> vol. 45, no 3 (2012), sid. 809-834.<\/p>\n\n\n\n

Stockholms stads ordinantier p\u00e5bud och publicationer<\/em>, utgivna av Magnus Lagerstr\u00f6m, vol. 1 (Stockholm, 1731).<\/p>\n\n\n\n

Wallis, Patrick, \u201dPlagues, Morality and the Place of Medicine in Early Modern England\u201d i The English Historical Review<\/em>, CXXI:490 (2006), sid.<\/p>\nJAA ARTIKKELI: \"Facebook\"<\/a>\"twitter\"<\/a>\"pinterest\"<\/a>\"linkedin\"<\/a>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

L\u00e4kare, sjuksk\u00f6terskor och annan v\u00e5rdpersonal har under de senaste m\u00e5naderna hamnat i rampljuset. Runt om i v\u00e4rlden har m\u00e4nniskor p\u00e5 olika s\u00e4tt visat sitt st\u00f6d f\u00f6r den enorma insats som v\u00e5rdpersonal gjort och g\u00f6r f\u00f6r att bek\u00e4mpa coronapandemin. Samtidigt har media uppm\u00e4rksammat b\u00e5de resurs- och personalbrister i v\u00e5ra sjukv\u00e5rdssystem. En del av dessa brister har […]<\/p>\n","protected":false},"author":24906,"featured_media":5493,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[63,388],"tags":[464,1257,1275,1332,1326,899,1329],"class_list":{"0":"post-5484","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-nakokulmia","8":"category-tutkimusaineistot","9":"tag-1600-luku","10":"tag-epidemiat","11":"tag-rutto","12":"tag-sauna","13":"tag-taudit","14":"tag-terveys","15":"tag-tukholma","16":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5484","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/users\/24906"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5484"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5484\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6351,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5484\/revisions\/6351"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5493"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5484"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5484"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5484"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}