{"id":8361,"date":"2022-11-15T11:23:51","date_gmt":"2022-11-15T09:23:51","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/?p=8361"},"modified":"2022-11-15T11:23:53","modified_gmt":"2022-11-15T09:23:53","slug":"landsvagar-som-platser-for-skrivande-i-1800-talets-forfalskningsbrott","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/landsvagar-som-platser-for-skrivande-i-1800-talets-forfalskningsbrott\/","title":{"rendered":"Landsv\u00e4gar som platser f\u00f6r skrivande i 1800-talets f\u00f6rfalskningsbrott"},"content":{"rendered":"\n

\u201dP\u00e5 f\u00f6rest\u00e4lld fr\u00e5ga n\u00e4r och p\u00e5 hvad s\u00e4tt Svaranden \u00e5tkommit det falska Prest beviset, f\u00f6rm\u00e4lte Svaranden, att han sistlidet \u00e5r om h\u00f6sten utan att n\u00e4rmare uppgifva tiden, vandrande p\u00e5 Landsv\u00e4gen, tr\u00e4ffat en af honom ok\u00e4nd herreman, som \u00e5kt uti ett fyrhjuligt \u00e5kdon med tv\u00e4nne h\u00e4star, hafvande Svaranden af honom beg\u00e4rt och erh\u00e5llit f\u00f6ren\u00e4mnde bevis, som denne herreman, der p\u00e5 st\u00e4llet skrifvit, och hvarf\u00f6re Svaranden betalt n\u00e5got litet penningar\u201d.<\/p> (Riksarkivet \u00c5bo, \u00c5bo hovr\u00e4tts arkiv, Ebd 33, VD88, 1828) <\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

Det h\u00e4r citatet representerar en vanlig beskrivning av hur anklagade i f\u00f6rfalskningsbrott under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1800-talet hade f\u00e5tt tag p\u00e5 f\u00f6rfalskade dokument. Landsv\u00e4gar \u00e5terkommer i beskrivningarna som en av de vanliga platser d\u00e4r m\u00e4nniskor i behov av skriftliga dokument kunde m\u00f6ta skrivkunniga personer som var villiga att erbjuda sina tj\u00e4nster f\u00f6r n\u00e5gon ers\u00e4ttning.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
\u201dLandsv\u00e4g i Tavastland\u201d, m\u00e5lning av Hjalmar Munsterhjelm 1883. Nationalgalleriet. <\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Svaranden i det ovanst\u00e5ende fallet var inhysingesonen Michel Paulsson Tomber. Han hade anv\u00e4nt ett f\u00f6rfalskat pr\u00e4stbevis f\u00f6r att s\u00f6ka arbete hos flera olika b\u00f6nder i Sakkola socken i Karelen kring \u00e5r 1827. Hans omst\u00e4ndigheter och ber\u00e4ttelse f\u00f6ljer ett m\u00f6nster som \u00e5terkommer i flera andra fall av f\u00f6rfalskningsbrott under samma tid. I dessa ber\u00e4ttelser figurerar m\u00e4nniskor ur de l\u00e4gre st\u00e5nden som levde r\u00f6rliga liv och som i n\u00e5got skede kommit i en s\u00e5dan situation att de br\u00e5dskande beh\u00f6vde skaffa sig ett pr\u00e4stbevis eller en orlovssedel (tj\u00e4nsteintyg) f\u00f6r att kunna s\u00f6ka sig ett arbete. Det kunde exempelvis handla om att det \u00e4kta dokumentet hade tappats bort eller att det inneh\u00f6ll of\u00f6rdelaktiga uppgifter (t.ex. om tidigare beg\u00e5ngna brott). I f\u00f6rh\u00f6ren p\u00e5st\u00e5r dessa m\u00e4nniskor ofta att de vandrat l\u00e4ngs en landsv\u00e4g p\u00e5 v\u00e4g f\u00f6r att s\u00f6ka arbete n\u00e5gonstans och att de d\u00e5 tr\u00e4ffat en \u201dok\u00e4nd man\u201d som de b\u00f6rjat samtala med. I samtalen kommer bekymret med avsaknaden av bevis p\u00e5 tal och sedan erbjuder sig den ok\u00e4nde mannen att l\u00f6sa problemet genom att sj\u00e4lv skriva ett s\u00e5dant. F\u00f6ljande citat \u00e4r ytterligare ett exempel p\u00e5 hur denna slags ber\u00e4ttelse framkommer i domstolsmaterialet:<\/p>\n\n\n\n

\u201dhade [Matts Ericsson] under v\u00e4gen m\u00f6tt en kringvandrande Mansperson [\u2026], och med honom samtalat, derunder Matts Ericsson tillf\u00e4lligtvis omn\u00e4mnt, att han \u00e4mnade begifva sig till Herr Vice Pastor Wald\u00e9n, i afsigt att s\u00f6ka f\u00f6rm\u00e5 honom, att f\u00f6r sig och Johan Johansson utgifva Pr\u00e4stbevis [\u2026] d\u00e5 den obekante genast svarat, att han kunde i Wald\u00e9ns namn skrifva \u00e5t Matts Ericsson ett s\u00e5 beskaffat betyg, derest han finge derf\u00f6re n\u00e5gon ers\u00e4ttning. [\u2026] [den ok\u00e4nde] der\u00e5 genast fr\u00e5n sin p\u00e5hafde v\u00e4ska framtagit papper och bl\u00e4ckhorn, samt p\u00e5 en sten intill v\u00e4gen, f\u00f6rf\u00e4rdigat det bevis Matts Ericsson f\u00f6r \u00c5klagare Reisman uppvist\u201d<\/p> (Riksarkivet \u00c5bo, \u00c5bo hovr\u00e4tts arkiv, Ebd 64, ND72, 1830) <\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

\"\"
Torparesonen Matts Ericssons f\u00f6rfalskade pr\u00e4stbevis. Riksarkivet \u00c5bo, \u00c5bo hovr\u00e4tts arkiv, Ebd 64, ND72, 1830. <\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Oberoende om dessa slags ber\u00e4ttelser var sanningsenliga eller inte kan de ber\u00e4tta n\u00e5got om skriftpraktiker under den ifr\u00e5gavarande tidsperioden. I min doktorsavhandling studerar jag dessa skriftpraktiker och p\u00e5 vilket s\u00e4tt f\u00e4rdigheter och kunskaper anv\u00e4ndes i tillverkningen av f\u00f6rfalskningar. F\u00f6r dessa fr\u00e5gor \u00e4r skrivandets platser intressanta att utforska, eftersom de ger information om de sammanhang d\u00e4r skrivf\u00e4rdigheter gjordes relevanta och anv\u00e4ndes samt hurdana akt\u00f6rer som var delaktiga vid dessa skrifth\u00e4ndelser. Begreppet skrifth\u00e4ndelse syftar p\u00e5 en helhet av aktiviteter d\u00e4r texter p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt st\u00e5r i centrum \u2013 allt fr\u00e5n prat om texter till sj\u00e4lva skrivandet av en text. I min avhandling studerar jag f\u00f6rfalskningsfallen som s\u00e5dana skrifth\u00e4ndelser.<\/p>\n\n\n\n

Landsv\u00e4garna fungerade som m\u00f6tesplatser d\u00e4r det f\u00f6rhandlades om f\u00f6rfalskningsskrivandets villkor och utformning. Sj\u00e4lva f\u00f6rfalskandet kunde sedan ske p\u00e5 en plats i anslutning till v\u00e4gen \u2013 i k\u00e4llmaterialet finns fall d\u00e4r f\u00f6rfalskningar ber\u00e4ttas ha skrivits p\u00e5 en \u00e5ker, bakom en lada eller i en skog. De h\u00e4r f\u00f6rfalskningsfallen p\u00e5 landsv\u00e4garna ber\u00e4ttar om f\u00f6rekomsten av personer som \u00e4gnade sig \u00e5t skrivande av f\u00f6rfalskningar \u00e5t andra som en form av f\u00f6rs\u00f6rjning. Ett exempel p\u00e5 en s\u00e5dan person var den f\u00f6re detta soldaten Henric Johan Morelius. Hans situation beskrivs i domstolsprotokoll fr\u00e5n \u00e5r 1829 enligt f\u00f6ljande: \u201defter det han f\u00f6r par \u00e5r sedan blef utstr\u00f6ken fr\u00e5n Krigs tjenst, [har han] sysselsatt sig med Kringvandring och att f\u00f6rfatta falska skrifter\u201d.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Ett f\u00f6rfalskat pr\u00e4stbevis som misst\u00e4nktes ha skrivits av den f\u00f6re detta soldaten Henric Johan Morelius. Riksarkivet \u00c5bo, \u00c5bo hovr\u00e4tts arkiv, Ebd 41, BD50, 1829. <\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Landsv\u00e4garna kan ses ha utgjort naturliga platser f\u00f6r ut\u00f6vning av denna slags f\u00f6rs\u00f6rjning, med tanke p\u00e5 att en av de st\u00f6rsta grupperna av fotg\u00e4ngare som r\u00f6rde sig p\u00e5 landsv\u00e4garna under tidigmodern tid var just arbetss\u00f6kande. Skrivkunniga som ville tj\u00e4na pengar p\u00e5 sina f\u00e4rdigheter kunde allts\u00e5 p\u00e5 v\u00e4garna hitta s\u00e5dana m\u00e4nniskor som var i angel\u00e4get behov av olika slag av dokument och inte sj\u00e4lva beh\u00e4rskade skrivkonsten eller de kunskaperna i svenskt administrativt spr\u00e5k som beh\u00f6vdes. P\u00e5 v\u00e4garna m\u00f6ttes s\u00e5ledes m\u00e4nniskor med olika kunskapsniv\u00e5er, som tillsammans kunde samarbeta f\u00f6r att navigera i det tidigmoderna samh\u00e4llet d\u00e4r skriftkulturen b\u00f6rjade spela en allt st\u00f6rre roll i m\u00e4nniskors vardag.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Josefine Sj\u00f6berg<\/p>\n\n\n\n

Skribenten \u00e4r doktorand vid \u00c5bo Akademi och skriver sin doktorsavhandling inom projektet \u201dF\u00f6rfalskarna \u2013 Allmogens litterarisering och kunskap om det svenska spr\u00e5ket i brottslig kontext i Finland under 1800-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft\u201d (TY & \u00c5A), som finansieras av Svenska Litteraturs\u00e4llskapet i Finland.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Litteratur<\/strong><\/p>\n\n\n\n

David Barton & Mary Hamilton. Local Literacies: Reading and Writing in One Community. Milton Park, 2012.<\/p>\n\n\n\n

Lars Levander. Landsv\u00e4g, krog och marknad. Stockholm, 1935.<\/p>\nJAA ARTIKKELI: \"Facebook\"<\/a>\"twitter\"<\/a>\"pinterest\"<\/a>\"linkedin\"<\/a>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u201dP\u00e5 f\u00f6rest\u00e4lld fr\u00e5ga n\u00e4r och p\u00e5 hvad s\u00e4tt Svaranden \u00e5tkommit det falska Prest beviset, f\u00f6rm\u00e4lte Svaranden, att han sistlidet \u00e5r om h\u00f6sten utan att n\u00e4rmare uppgifva tiden, vandrande p\u00e5 Landsv\u00e4gen, tr\u00e4ffat en af honom ok\u00e4nd herreman, som \u00e5kt uti ett fyrhjuligt \u00e5kdon med tv\u00e4nne h\u00e4star, hafvande Svaranden af honom beg\u00e4rt och erh\u00e5llit f\u00f6ren\u00e4mnde bevis, som […]<\/p>\n","protected":false},"author":40445,"featured_media":8363,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[63,388],"tags":[458,1506,1434,1622],"class_list":{"0":"post-8361","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-nakokulmia","8":"category-tutkimusaineistot","9":"tag-1800-luku","10":"tag-kirjoitustaito","11":"tag-rikokset","12":"tag-vaarentaminen","13":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8361","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/users\/40445"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8361"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8361\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8367,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8361\/revisions\/8367"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/media\/8363"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8361"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8361"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8361"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}