{"id":8439,"date":"2023-03-01T11:03:25","date_gmt":"2023-03-01T09:03:25","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/?p=8439"},"modified":"2023-03-01T11:03:27","modified_gmt":"2023-03-01T09:03:27","slug":"pigan-eva-palin-och-tva-kringlor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/pigan-eva-palin-och-tva-kringlor\/","title":{"rendered":"Pigan Eva Palin och tv\u00e5 kringlor"},"content":{"rendered":"\n

Tidigt en vintermorgon den 29 januari 1834 infann sig 17-\u00e5riga pigan Eva Palin p\u00e5 senatstorget i Helsingfors f\u00f6r att inhandla tv\u00e5 kringlor. F\u00f6rs\u00e4ljaren Catharina Sahlberg tyckte att sedeln p\u00e5 2 riksdaler specie banco som Palin \u00f6verr\u00e4ckte henne var falsk bland annat \u201cutaf papprets beskaffenhet och s\u00e5vida vanlig st\u00e4mpel jemv\u00e4l saknades\u201d. Sahlberg r\u00e5dfr\u00e5gade tv\u00e5 andra torgf\u00f6rs\u00e4ljare vilka bekr\u00e4ftade hennes misstanke. Hon f\u00f6rde genast Eva Palin till poliskammaren d\u00e4r pigan ber\u00e4ttade, och det samma \u00e4ven senare inf\u00f6r k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tten, att hon dagen innan, d\u00e5 hon sj\u00e4lv h\u00e5llit ett salust\u00e5nd p\u00e5 torget, f\u00e5tt av en ok\u00e4nd yngling i handel ifr\u00e5gavarande sedel. Hon visste inte att den var falsk.<\/p>\n\n\n\n

\"Maalaus
Helsingfors Senatstorget, i bakgrunden universitetet, universitetsbiblioteket och Nikolauskyrkan. P\u00e5 kyrktrappans plats finns fortfarande en huvudvaktsbyggnad, som revs 1840. Bild nr 10 ur litografiserien Vuer af Helsingfors<\/em> utgiven av Fredrik Tengstr\u00f6m. En del av bilderna ritades av Tengstr\u00f6m sj\u00e4lv, en del var baserade p\u00e5 skisser av Magnus von Wright och C.E. Westling. Bild Wikimedia Commons. <\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Det h\u00e4r var inte en stor sak i sig och dylika brott var r\u00e4tt s\u00e5 vanliga under tidig 1800-talet. En orsak var de oklara monet\u00e4ra f\u00f6rh\u00e5llandena i Finland efter 1809 d\u00e5 landet blev en del av det ryska kejsard\u00f6met. Den ryska rubeln blev officiell betalningsmedel vid sidan av den svenska riksdalern. I omlopp fanns tre typer av svenska riksdaler: silverbundna sedlar fr\u00e5n Sveriges Nationalbank (s.k. specie), sedlar fr\u00e5n Nationalbanken (banco), som inte utlovades att bli inl\u00f6sta med silver, och riksg\u00e4ldssedlar (riksg\u00e4ld). Alla delades upp i 48 skillingar och en skilling i 12 runstycken. Men detta var inte nog f\u00f6r att skapa f\u00f6rvirring, vid sidan av de svenska och ryska valutorna hade Storfurstend\u00f6met Finland sina egna rubelnominerade sm\u00e5sedlar i omlopp sedan 1812, i bruk fr\u00e4mst i \u00f6stra Finland.<\/p>\n\n\n\n

Kringlorna kostade 8 skillingar, allts\u00e5 2 kringlor gick f\u00f6r 16 skillingar. Vilken sedeltyp Eva Palin erbj\u00f6d \u00e4r inte n\u00e4mnd i f\u00f6rh\u00f6rsprotokollen, men h\u00f6gst troligen r\u00f6r det sig om riksg\u00e4ldssedlar, vilka var betydligt mindre v\u00e4rda \u00e4n specie och banco sedlarna. Att j\u00e4mf\u00f6ra v\u00e4rdet mellan de olika myntslagen \u00e4r sv\u00e5rt om inte om\u00f6jligt s\u00e5 h\u00e4r i efterhand. V\u00e4xelkurserna och penningv\u00e4rdet varierade under olika tider och \u00e4ven i olika delar av landet. En j\u00e4mf\u00f6relse kan dock g\u00f6ras mellan f\u00f6rfalskningsbrott och d\u00e4rmed f\u00e5 en uppskattning av prisniv\u00e5n p\u00e5 d\u00e5tida s\u00e5lda och k\u00f6pta varor. En h\u00e4st kunde kosta mellan t.ex. 25 och 35 riksdaler banco, ett f\u00f6l 29 riksdaler riksg\u00e4ldssedlar, en ko 18 riksdaler riksg\u00e4ldssedlar, 1 lispund g\u00e4ddor (8,5 gr) 1 riksdaler riksg\u00e4ldssedel, 1 lispund abborrar 32 skillingar riksg\u00e4ldssedlar o.s.v.<\/p>\n\n\n\n

\"Kuva
Eva Palins falska med penna f\u00f6r hand skrivna 2 riksdaler specie banco sedel. Sedeln har vid r\u00e4tten \u00f6verkorsats och gjorts obrukbar. M\u00e4rk texten p\u00e5 finska \u201cKaxi kowaa Riikin Daleria\u201d samt \u201cDen som denne Sedel efterapar eller f\u00f6rfalskar, skall worda h\u00e4ng; Men den, som upt\u00e4cker Efteraparen, F\u00f6rfalskaren, eller Utpr\u00e5nglaren, undf\u00e5r bel\u00f6ning enligt Kongl.Kungf\u00f6relsen af den 8 Julii1818\u201d. Hur vanligt och utbrett det var med falska pengar vid denna tid \u00e4r sv\u00e5rt att veta men man kan med sk\u00e4l anta att sedlarna cirkulerade genom m\u00e5nga h\u00e4nder innan n\u00e5gon blev fast. Handeln vid t.ex. marknaderna var livlig. Sedlarna hade genom sin, s\u00e4rskilt under 1800-talets f\u00f6rsta decennier, mycket l\u00e5nga cirkulationstid oftast ett smutsigt och trasigt utseende; deras utf\u00f6rande var ej s\u00e5 sv\u00e5rt att imitera, s\u00e4rskilt som man kunde riva s\u00f6nder och smutsa ner sina produkter f\u00f6r att g\u00f6ra dem otydliga \u2013 de \u00e4kta sedlarna var oftast i samma skick. <\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Hur kunde allmogen hantera s\u00e5 m\u00e5nga valutor i torghandeln? Det kr\u00e4vdes mer eller mindre avancerad r\u00e4knekonst att operera med olika v\u00e4xelkurser samt igenk\u00e4nna de olika sedeltyperna. M\u00e5nga var ovana och kunde inte alltid urskilja falska pengar fr\u00e5n riktiga. Men m\u00e5nga klarade sig bra i handeln, ocks\u00e5 att fuska till sig sedlar. Exempelvis arbetskarls\u00e4nkan Sophia Ekl\u00f6f blev 1835 fast f\u00f6r utpr\u00e5ngling av en falsk 2 riksdaler banco sedel vid k\u00f6p av fisk vid fiskehamnen i Helsingfors. I v\u00e4xel fick hon tillbaka en 16 skillingar riksg\u00e4lds sedel, en 8 skillingar banco sedel samt 20 kopek ryskt mynt. N\u00e5got problem med valutorna tycks inte i det h\u00e4r fallet ha funnits. F\u00f6rs\u00e4ljaren m\u00e5ste ha k\u00e4nt v\u00e4l till v\u00e4xelkurserna och gett Ekl\u00f6f tillbaka riktig valuta genom en snabb matematisk r\u00e4kning. Fusket avsl\u00f6jades dock genast.<\/p>\n\n\n\n

Den unga pigan Eva Palin stod inf\u00f6r hotet att bli straffad f\u00f6r utpr\u00e5ngling av en falsk sedel. Enligt 1734 \u00e5rs lag och kungliga f\u00f6rordningar ans\u00e5gs utpr\u00e5ngling av falska sedlar vara ett allvarligt brott och hon kunde d\u00f6mas till h\u00e5rt kroppsstraff, prygel med ris eller f\u00e4ngelse p\u00e5 vatten och br\u00f6d. Med avseende p\u00e5 ett eventuellt kommande kroppsstraff konstaterade k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tten att Palin \u201cehuru mera sp\u00e4d till v\u00e4xten, likv\u00e4l var af friskt utseende\u201d. \u00c5bo hovr\u00e4tt frik\u00e4nde emellertid henne dels f\u00f6r att hon framh\u00e4rdade sin oskuld, dels f\u00f6r att det inte fanns tillr\u00e4cklig bevisning och kanske n\u00e5d gick f\u00f6re r\u00e4tt i detta fall. Palin var ung och oerfaren. Dessutom hade k\u00f6pet inte fullbordats och s\u00e5ledes ingen ekonomisk skada skett.<\/p>\n\n\n\n

Utpr\u00e5ngling av falska sedlar var inte de enda brotten av f\u00f6rfalskningar. Projektet F\u00f6rfalskarna<\/a> vid \u00c5bo universitet har samlat in uppgifter om alla f\u00f6rfalskningsbrott i \u00c5bo hovr\u00e4tt under 1828 \u2013 1850, totalt 696 r\u00e4ttsfall. H\u00e4lften av brotten best\u00e5r av f\u00f6rfalskade pr\u00e4stbrev och orlovssedlar\/arbetsintyg (355), n\u00e4stan en tredjedel utg\u00f6rs av falska sedlar (190) och resten av olika slags officiella handlingar. Det \u00e4r fr\u00e5ga om ett digert och mycket intressant k\u00e4llmaterial med 15 000 sidor arkivhandlingar. Materialet best\u00e5r till stor del av renskrivna rannsakningsprotokoll fr\u00e5n underr\u00e4tterna vilka ger detaljerade beskrivningar av personer involverade i f\u00f6rfalskningar, deras motiv och spr\u00e5kliga kunskaper att l\u00e4sa och skriva falska dokument. Projektet har skapat en databas, som offentligg\u00f6rs p\u00e5 riksarkivets hemsida 2025.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Mikael Korhonen<\/p>\n\n\n\n

Skribenten<\/em> \u00e4r specialforskare<\/em> inom projektet \u201dF\u00f6rfalskarna \u2013 Allmogens litterarisering och kunskap om det svenska spr\u00e5ket i brottslig kontext i Finland under 1800-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft\u201d (TY & \u00c5A), som finansieras av Svenska Litteraturs\u00e4llskapet i Finland.<\/em><\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor<\/p>\n\n\n\n

Riksarkivet (\u00c5bo), \u00c5bo hovr\u00e4tt, Eva Palin diarienr ND38 1834, Dbc 17 Brottm\u00e5lsdesignation och Ebd 125 Supplikakt samt Sophia Ekl\u00f6f diarienr ND 31 1835, Dbc 18 och Ebd 143.<\/p>\n\n\n\n

Riina Turun & Miikka Voutilainen, Perinteen voitto vai keisarikunnan ep\u00e4onnistuminen? Suomen rahaolot Ven\u00e4j\u00e4n kauden ensimm\u00e4isin\u00e4 vuosikymmenin\u00e4 i Suomen sodan j\u00e4lkeen. 1800-luvun alun yhteiskuntahistoria<\/em>. Tampere 2020.<\/p>\n\n\n\n

Antti Heinonen, Ruplista markkoihin. Suomen suuriruhtinaskunnan setelit 1812 – 1898<\/em>. Keuruu 2018<\/p>\n\n\n\n

Mikael Korhonen och Josefine Sj\u00f6berg, Databasen F\u00f6rfalskarna: uppbyggnad, informationsinneh\u00e5ll och tolkningar. <\/a><\/em><\/p>\n\n\n\n

Mikael Korhonen och Josefine Sj\u00f6berg, Falska pr\u00e4stbevis, orlovssedlar och sedelmynt – nytt forskningsprojekt om f\u00f6rfalskare och falsifikat<\/em>. Historisk Tidskrift f\u00f6r Finland 2022:2<\/p>\nJAA ARTIKKELI: \"Facebook\"<\/a>\"twitter\"<\/a>\"pinterest\"<\/a>\"linkedin\"<\/a>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tidigt en vintermorgon den 29 januari 1834 infann sig 17-\u00e5riga pigan Eva Palin p\u00e5 senatstorget i Helsingfors f\u00f6r att inhandla tv\u00e5 kringlor. F\u00f6rs\u00e4ljaren Catharina Sahlberg tyckte att sedeln p\u00e5 2 riksdaler specie banco som Palin \u00f6verr\u00e4ckte henne var falsk bland annat \u201cutaf papprets beskaffenhet och s\u00e5vida vanlig st\u00e4mpel jemv\u00e4l saknades\u201d. Sahlberg r\u00e5dfr\u00e5gade tv\u00e5 andra torgf\u00f6rs\u00e4ljare […]<\/p>\n","protected":false},"author":40067,"featured_media":8443,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[63,388],"tags":[458,1434,1622],"class_list":{"0":"post-8439","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-nakokulmia","8":"category-tutkimusaineistot","9":"tag-1800-luku","10":"tag-rikokset","11":"tag-vaarentaminen","12":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8439","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/users\/40067"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8439"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8439\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8450,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8439\/revisions\/8450"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/media\/8443"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8439"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8439"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8439"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}