{"id":8452,"date":"2023-03-09T11:46:20","date_gmt":"2023-03-09T09:46:20","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/?p=8452"},"modified":"2023-03-09T11:46:22","modified_gmt":"2023-03-09T09:46:22","slug":"barnalararen-och-snickaren-som-forfalskade-skrivandets-mellanhander-pa-1820-talet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/barnalararen-och-snickaren-som-forfalskade-skrivandets-mellanhander-pa-1820-talet\/","title":{"rendered":"Barnal\u00e4raren och snickaren som f\u00f6rfalskade \u2013 Skrivandets mellanh\u00e4nder p\u00e5 1820-talet"},"content":{"rendered":"\n
\"Etualalla
Snickaren Johan Stoffert bodde i en \u00f6demark vid sj\u00f6n Ladoga, dit m\u00e4nniskor kom f\u00f6r att be honom skriva f\u00f6rfalskningar i utbyte mot n\u00e5gon pengasumma. Bild: \u201dUtsigt \u00e5t Ladoga ifr\u00e5n Jachimvaara prestg\u00e5rd\u201d, P.A. Kruskopf, 1845, Nationalbiblioteket. <\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

\u201dS\u00e5 erk\u00e4nde nu p\u00e5 gjord fr\u00e5ga Abraham Mattsson, att ifr\u00e5gakomna bevis ej heller vore utgifvit af Kapellanen Lindel\u00f6f utan att detsamma vore skrifvit af en vid namn Smedst\u00e9n, som d\u00e5 f\u00f6r tiden s\u00e5som barna l\u00e4rare vistats i P\u00e5marfs Kyrkoby af Ulfsby Socken, men att han s\u00e5dant ej f\u00f6rut v\u00e5gat uppt\u00e4cka, af orsak att Smedst\u00e9n vid bevisets aflemnande hade sagt, att, i h\u00e4ndelse han s\u00e5dant skulle yppa, s\u00e5 skulle efter det Abraham Mattsson blifvit piskad, uppsm\u00e4lt bly gjutas i hans hals och han s\u00e5lunda aflifvas.\u201d<\/p> (Riksarkivet \u00c5bo, \u00c5bo hovr\u00e4tts arkiv, Ebd 41, BD51, 1829) <\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

S\u00e5 h\u00e4r dramatiskt f\u00f6rklarar sig dr\u00e4ngen Abraham Mattsson d\u00e5 han blev fast f\u00f6r att ha anv\u00e4nt ett falskt pr\u00e4stbevis, sommaren 1826. Han hade f\u00f6rs\u00f6kt anv\u00e4nda beviset f\u00f6r att f\u00e5 anst\u00e4llning som sj\u00f6man p\u00e5 en galeas i Nystad. Den man vid namn Smedsten som Mattsson p\u00e5stod hade skrivit f\u00f6rfalskningen var en person som verkar ha vandrat omkring i olika g\u00e5rdar och erbjudit sina tj\u00e4nster f\u00f6r m\u00e4nniskor som beh\u00f6vde f\u00e5 n\u00e5gon text skriven. Under 1800-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft var skrivkunnighet en s\u00e4llsynt specialf\u00e4rdighet bland de l\u00e4gre st\u00e5nden i Finland. F\u00f6r att producera texter beh\u00f6vde d\u00e4rf\u00f6r de flesta m\u00e4nniskor anlita mellanh\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n

Mattsson ber\u00e4ttade att han hade tr\u00e4ffat Smedsten d\u00e5 han en dag h\u00e4lsade p\u00e5 sin bror i hans g\u00e5rd i P\u00e5mark. Smedsten hade samtidigt befunnit sig p\u00e5 g\u00e5rden och skrivit texter \u201d\u00e5t \u00e5tskilliga B\u00f6nder\u201d, och \u00e4ven erbjudit sig att skriva ett pr\u00e4stbevis \u00e5t Mattsson. F\u00f6r det ville han ha br\u00e4nnvin och 12 skillingar i ers\u00e4ttning.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Dr\u00e4ngen Abraham Mattssons f\u00f6rfalskade pr\u00e4stbevis, som skrivits av en man som p\u00e5st\u00e5tt sig vara barnal\u00e4rare. Riksarkivet \u00c5bo, \u00c5bo hovr\u00e4tts arkiv, Ebd 41, B51, 1829. <\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Det intressanta med Smedsten \u00e4r att han av Mattsson beskrivs vara en \u201dbarnal\u00e4rare\u201d. D\u00e5 han kallades till r\u00e4tten framgick det att hans fulla namn var Benjamin Smedsten, att han var 61 \u00e5r gammal och att han hade sysslat med att vandra omkring i Siikais f\u00f6rsamling och l\u00e4ra allmogens barn att l\u00e4sa b\u00e5de innantill och utantill. Ben\u00e4mningen \u201dbarnal\u00e4rare\u201d har anv\u00e4nts f\u00f6r de personer som anlitades av f\u00f6rsamlingarna f\u00f6r att bist\u00e5 klockarna i deras skyldighet att undervisa barnen i l\u00e4sning. Smedstens far hade varit borgare, vilket kan f\u00f6rklara varf\u00f6r Smedsten hade l\u00e4rt sig skriva.<\/p>\n\n\n\n

Mattsson k\u00e4nde d\u00e4remot inte igen Smedsten d\u00e5 han kom till r\u00e4tten, utan han menade att den person som han tr\u00e4ffat i P\u00e5mark hade varit en mycket yngre person. Smedsten bestred ocks\u00e5 att han skulle ha skrivit f\u00f6rfalskningen, \u00e4ven om r\u00e4tten ans\u00e5g att hans handstil i de anteckningar han visade upp var liknande som den i f\u00f6rfalskningen. Det g\u00e5r endast att spekulera vem som verkligen hade f\u00f6rfalskat Mattssons pr\u00e4stbevis. Kan det vara s\u00e5 att en annan person vandrat omkring under Smedstens namn f\u00f6r att skydda sin identitet i skrivandet av falska dokument? Var en barnal\u00e4rare p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt en tacksam t\u00e4ckmantel? R\u00e4tten noterade att Smedsten p\u00e5 grund av sin \u00e5lder hade d\u00e5lig h\u00f6rsel, darrade och hade br\u00e4cklig kroppsbyggnad, vilket ytterligare kan antas tala f\u00f6r att det inte hade varit han som vandrat omkring och erbjudit skrivtj\u00e4nster f\u00f6r Mattsson.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rfalskningsfallen som jag l\u00e4ser ur \u00c5bo hovr\u00e4tts domstolsmaterial inneh\u00e5ller \u00e5tskilliga fall som visar p\u00e5 f\u00f6rekomsten av dylika personer som f\u00f6rs\u00f6rjde sig p\u00e5 att skriva texter \u00e5t andra, och som uppenbarligen inte heller drog sig f\u00f6r att g\u00f6ra det i brottsligt syfte. I Mattssons fall handlade det om en person som sj\u00e4lv gick runt och letade efter potentiella \u201dkunder\u201d, medan det i andra fall kunde handla om skrivkunniga personer som fick sina kunder att komma till dem genom att de ryktesv\u00e4gen hade h\u00f6rt om deras f\u00e4rdigheter. S\u00e5 skedde i ett fall \u00e5r 1828, d\u00e5 inhysingen och f\u00f6re detta livegna karlen Alexei Ivanoff Stepanoff hade begivit sig till snickaren Johan Stoffert f\u00f6r att f\u00e5 skrivet ett falskt pr\u00e4stbevis. Han hade av andra h\u00f6rt talas om att Stoffert, som bodde i en \u00f6demark vid Ladoga, erbj\u00f6d s\u00e5dana tj\u00e4nster mot betalning.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Inhysingen Alexei Ivanoff Stepanoffs f\u00f6rfalskade pr\u00e4stbevis, skrivet av snickaren Johan Stoffert. Riksarkivet \u00c5bo, \u00c5bo hovr\u00e4tts arkiv, Ebd 53, VD70, 1829. <\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Stoffert erk\u00e4nde att han skrivit beviset, men menade att han inte kom ih\u00e5g om han hade tagit n\u00e5got betalt f\u00f6r det och att han endast g\u00e5tt med p\u00e5 det av medlidande f\u00f6r Stepanoff. Stoffert figurerar i \u00e4nnu ett f\u00f6rfalskningsfall samma \u00e5r, d\u00e4r omst\u00e4ndigheterna \u00e4r ytterst lika. Igen p\u00e5st\u00e5r Stoffert att han inte minns om han tagit n\u00e5got betalt, och att den f\u00f6rsvarsl\u00f6sa karlen som han skrivit det \u00e5t hade \u00f6vertalat honom till handlingen. I dessa fall kan det \u00e4nd\u00e5 anses vara klart att Stoffert var en person som ut\u00f6vade en slags organiserad verksamhet i att skriva dylika texter. Ryktet om honom hade spridit sig och utsatta m\u00e4nniskor utan identifikationshandlingar visste att de kunde v\u00e4nda sig till honom f\u00f6r att f\u00e5 hj\u00e4lp.<\/p>\n\n\n\n

Som snickare h\u00f6rde Stoffert till de grupper av icke-eliten p\u00e5 landsbygden som sannolikt innehade skrivf\u00e4rdigheter \u00e5tminstone i n\u00e5gon m\u00e5n. Hantverkare hade motivation att l\u00e4ra sig l\u00e4sa och skriva eftersom det kom till anv\u00e4ndning i deras aff\u00e4rsverksamhet. F\u00f6rfalskningsfallen ger p\u00e5 detta s\u00e4tt en inblick i de l\u00e4gre st\u00e5ndens skrivf\u00e4rdigheter i svenska i Finland vid b\u00f6rjan av 1800-talet och hur dessa f\u00e4rdigheter anv\u00e4ndes, men \u00e4ven kunde missbrukas.<\/p>\n\n\n\n

\"Josefine<\/figure>\n\n\n\n

Josefine Sj\u00f6berg<\/p>\n\n\n\n

Skribenten \u00e4r doktorand vid \u00c5bo Akademi och skriver sin doktorsavhandling inom projektet \u201dF\u00f6rfalskarna \u2013 Allmogens litterarisering och kunskap om det svenska spr\u00e5ket i brottslig kontext i Finland under 1800-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft<\/a>\u201d (TY & \u00c5A), som finansieras av Svenska Litteraturs\u00e4llskapet i Finland.<\/em><\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor<\/p>\n\n\n\n

Jussi Hanska & Kirsi Vainio-Korhonen (toim.). Huoneentaulun maailma: Kasvatus ja koulutus Suomessa keskiajalta 1860-luvulle. Helsinki, 2010.<\/p>\n\n\n\n

Pirkko Leino-Kaukiainen. \u201dSuomalaisten kirjalliset taidot autonomian kaudella\u201d. Historiallinen aikakauskirja 105:4 (2007), s. 420\u2013438. <\/p>\n\n\n\n

Uppslagsverket Finland, \u201dFolkundervisningen\u201d. https:\/\/uppslagsverket.fi\/sv\/sok\/view-170045-Folkundervisningen<\/p>\nJAA ARTIKKELI: \"Facebook\"<\/a>\"twitter\"<\/a>\"pinterest\"<\/a>\"linkedin\"<\/a>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u201dS\u00e5 erk\u00e4nde nu p\u00e5 gjord fr\u00e5ga Abraham Mattsson, att ifr\u00e5gakomna bevis ej heller vore utgifvit af Kapellanen Lindel\u00f6f utan att detsamma vore skrifvit af en vid namn Smedst\u00e9n, som d\u00e5 f\u00f6r tiden s\u00e5som barna l\u00e4rare vistats i P\u00e5marfs Kyrkoby af Ulfsby Socken, men att han s\u00e5dant ej f\u00f6rut v\u00e5gat uppt\u00e4cka, af orsak att Smedst\u00e9n vid […]<\/p>\n","protected":false},"author":40445,"featured_media":8453,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[63,388],"tags":[458,1669,1506,1668,1434,1622],"class_list":{"0":"post-8452","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-nakokulmia","8":"category-tutkimusaineistot","9":"tag-1800-luku","10":"tag-kasityolaiset","11":"tag-kirjoitustaito","12":"tag-opettajat","13":"tag-rikokset","14":"tag-vaarentaminen","15":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8452","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/users\/40445"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8452"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8452\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8460,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8452\/revisions\/8460"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/media\/8453"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8452"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8452"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8452"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}