{"id":8655,"date":"2023-11-30T11:44:26","date_gmt":"2023-11-30T09:44:26","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/?p=8655"},"modified":"2023-11-30T11:44:27","modified_gmt":"2023-11-30T09:44:27","slug":"valgorenhetskonserter-berattar-om-medborgarsamhallets-historia","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/valgorenhetskonserter-berattar-om-medborgarsamhallets-historia\/","title":{"rendered":"V\u00e4lg\u00f6renhetskonserter ber\u00e4ttar om medborgarsamh\u00e4llets historia\u00a0"},"content":{"rendered":"\n

V\u00e4lg\u00f6renhetskonserter har varit ett betydande s\u00e4tt att arrangera st\u00f6d f\u00f6r olika m\u00e4nniskor b\u00e5de i historien och i nutiden. Dessa konserter betraktas vanligen som osj\u00e4lviskt bist\u00e5nd till n\u00f6dst\u00e4llda, men syftet med dessa konserter har inte bara varit att st\u00f6dja utan ocks\u00e5 att f\u00f6rmedla samh\u00e4lleliga budskap. Ett belysande exempel p\u00e5 konserternas samh\u00e4lleliga betydelse \u00e4r de konserter som har arrangerats till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r Ukraina, bland annat av Yle och n\u00e5gra finska v\u00e4lg\u00f6renhetsorganisationer under v\u00e5ren 2022 och 2023. En viktig avsikt med den h\u00e4r verksamheten var att hj\u00e4lpa den ukrainska befolkningen, men p\u00e5 samma s\u00e4tt var det viktig att visa att Ukraina \u00e4r en del av v\u00e4stv\u00e4rlden. Man ville visa att Finland, bland de andra v\u00e4stl\u00e4nderna, st\u00e5r p\u00e5 Ukrainas sida och att Ryssland p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt \u00e4r utest\u00e4ngd fr\u00e5n den v\u00e4sterl\u00e4ndska gemenskapen. Med hj\u00e4lp av konserterna drog man gr\u00e4nser och omformade bilden av den finska och den v\u00e4sterl\u00e4ndska gemenskapen. <\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Ett framf\u00f6rande av Haydns Skapelsen i Wien 1808. M\u00e5lning av Balthasar Wigand. Bild: Wikimedia Commons.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Att f\u00f6rmedla ett samh\u00e4lleligt budskap med en v\u00e4lg\u00f6renhetskonsert \u00e4r inte ett nytt fenomen, utan det har varit typiskt f\u00f6r dessa konserter genom deras historia. V\u00e4lg\u00f6renhetskonserter blev ett allm\u00e4neuropeiskt fenomen p\u00e5 1700-talet, samtidigt som socialt umg\u00e4nge i Europa omformades i takt med framv\u00e4xten av den borgerliga offentligheten. S\u00e5som J\u00fcrgen Habermas har p\u00e5visat i sin bok Borgerlig offentlighet<\/em>, skapade tidigmoderna salonger, kaf\u00e9er, tidningar och s\u00e5 vidare ett forum d\u00e4r m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika samh\u00e4lleliga bakgrunder kunde samtala om politik, kultur och samh\u00e4llet \u00f6verlag. Detta forum var viktigt f\u00f6r st\u00e5ndspersoner och intelligentsian, som f\u00f6rs\u00f6kte forma ett nytt j\u00e4mlikt samh\u00e4lle i st\u00e4llet f\u00f6r de gamla st\u00e5ndshierarkierna. Forumet hade ocks\u00e5 p\u00e5taglig inverkan p\u00e5 den allm\u00e4nna opinionens framv\u00e4xt och var en kanal f\u00f6r att kritisera den absoluta monarkin och andra fenomen som upplysningsfilosofin betraktade som or\u00e4ttvisor. Habermas kallar den sf\u00e4r som det h\u00e4r forumet utgjorde f\u00f6r den borgerliga offentligheten.    <\/p>\n\n\n\n

Till den borgerliga offentligheten h\u00f6rde ocks\u00e5 kulturell verksamhet, exempelvis teater och konserter. Kulturlokalerna var m\u00f6tesplatser f\u00f6r societeter och de som hade tilltr\u00e4de till dem definierade samtidigt vem som hade m\u00f6jlighet att delta i de samh\u00e4lleliga diskussionerna. N\u00e4r den kulturella verksamheten \u00f6ppnade upp sig fr\u00e5n hoven till en bredare publik, var det s\u00e5ledes inte bara fr\u00e5ga om att erbjuda m\u00e4nniskor kultur, utan ocks\u00e5 att ge dem rum f\u00f6r samh\u00e4lleliga diskussioner.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Ett foto av Lilltorget i \u00c5bo fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900-talet. Till h\u00f6ger s.k. Casagrandes hus d\u00e4r restaurang\u00e4gare Johan Reinhold Seipell hade ett v\u00e4rdshus och en festsal p\u00e5 1700- och 1800-talet. Det mesta av Musikaliska S\u00e4llskapets konserter ordnades i Seipells sal. Bild: Herman Holmberg (fotograf), \u00c5bo museicentral.
<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Dessa omst\u00e4ndigheter var betydelsefulla d\u00e5 m\u00e5nga kulturella f\u00f6reningar grundades p\u00e5 1700-talet. Ett exempel p\u00e5 de h\u00e4r kulturella f\u00f6reningarna \u00e4r Musikaliska S\u00e4llskapet i \u00c5bo, som grundades i januari 1790. S\u00e4llskapet hade en betydande roll i skapandet av ett offentligt konsertliv i \u00c5bo. S\u00e4llskapets medlemmar var framf\u00f6rallt st\u00e5ndspersoner och s\u00e4llskapet var aktiv \u00e5ren 1790\u20131808, sedan p\u00e5 1820- och 1840-talen, och slutligen fr\u00e5n och med 1860-talet till idag. En viktig del av s\u00e4llskapets verksamhet under perioden 1790\u20131808 var v\u00e4lg\u00f6renhetskonserter, som s\u00e4llskapet arrangerade \u00e5rligen. Med konserterna st\u00f6ddes tre olika grupper: musiker, krisoffer och fattiga st\u00e5ndspersoner. F\u00f6rfarandet med att st\u00f6da musiker hade sin bakgrund i teaterf\u00f6rest\u00e4llningar som uppf\u00f6rdes f\u00f6r att st\u00f6da enskilda sk\u00e5despelare. Dessa sk\u00e5despelare anv\u00e4nde int\u00e4kterna f\u00f6r att t\u00e4cka sina f\u00f6rest\u00e4llningars kostnader. Denna praxis hade uppst\u00e5tt i Britannien vid slutet av 1600-talet, och fr\u00e5n teaterfolk spreds den s\u00e5 sm\u00e5ningom \u00e4ven till musiker. N\u00e4r Musikaliska S\u00e4llskapet i \u00c5bo ordnade konserter f\u00f6r krisoffer g\u00e4llde det d\u00e4remot vanligtvis eldsv\u00e5dor, vilket avspeglade upplysningsfilosofins anda. S\u00e4llskapet arrangerade v\u00e4lg\u00f6renhetskonserter till exempel efter att Nyk\u00f6ping brann \u00e5r 1799 och Bj\u00f6rneborg \u00e5r 1801. <\/p>\n\n\n\n

Konserter till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r fattiga st\u00e5ndspersoner \u00e4r ett m\u00e5ngsidigt fenomen och f\u00f6r Musikaliska S\u00e4llskapet i \u00c5bo var dessa konserter en viktig del av konsertverksamheten \u00f6verlag. I f\u00f6reningens stadgar fr\u00e5n 1791 st\u00e5r det att ”\u00c5rligen uppf\u00f6r S\u00e4llskapet \u00e5tminstone en publik Concert, antingen til f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r stadens fattiga, eller til andra t\u00e5rftiga och beh\u00f6fvande medm\u00e4nniskors hj\u00e4lp [\u2026]”. Vanligtvis insamlades pengar f\u00f6r st\u00e5ndspersoner vid dessa konserter. Under verksamhetsperioden 1790\u20131808 gav s\u00e4llskapet inga konserter till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r fattiga st\u00e5ndspersoner endast under \u00e5ren 1790, 1791 och 1801, vilket ber\u00e4ttar om hur betydelsefulla dessa konserter var f\u00f6r s\u00e4llskapet. Det har ocks\u00e5 bevarats f\u00f6rteckningar d\u00e4r de som fick st\u00f6d fr\u00e5n s\u00e4llskapet finns listade. I f\u00f6rteckningarna n\u00e4mns \u00e4ven till exempel s\u00e4llskapsmedlemmarnas fruar och d\u00f6ttrar.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Kaf\u00e9er \u00e4r ett exempel p\u00e5 m\u00f6tesplatser d\u00e4r man samtalade om samh\u00e4llet. P\u00e5 bilden ser man upplysningsfilosoferna Condorcet, La Harpe, Voltaire och Diderot p\u00e5 Caf\u00e9 Procope. Bild: Wikimedia Commons.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Med andra ord handlade det om att st\u00e5ndspersoner st\u00f6dde andra st\u00e5ndspersoner med v\u00e4lg\u00f6renhetskonserter. Musikaliska S\u00e4llskapet i \u00c5bo informerade om sin v\u00e4lg\u00f6renhet i tidningar, s\u00e5 att societeten som l\u00e4ste tidningarna skulle k\u00e4nna till s\u00e4llskapets st\u00f6dverksamhet. I tidningarna ber\u00e4ttades till exempel om hur stor summa som hade samlats in vid konserterna. Eftersom verksamheten skedde i den borgerliga offentligheten kan den f\u00f6rst\u00e5s som ett instrument f\u00f6r samh\u00e4llelig p\u00e5verkan. Detta visar hur Musikaliska S\u00e4llskapet i \u00c5bo med sina v\u00e4lg\u00f6renhetskonserter f\u00f6rs\u00f6kte skapa ett j\u00e4mlikare samh\u00e4lle utan strama st\u00e5ndshierarkier.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven om studier av v\u00e4lg\u00f6renhetskonserter l\u00e4mpar sig v\u00e4l f\u00f6r att unders\u00f6ka b\u00e5de de v\u00e4rderingar som r\u00e5der i samh\u00e4llet \u00f6verlag och inom olika gemenskaper, har konserterna studerats v\u00e4ldigt lite i tidigare historieforskning. V\u00e4lg\u00f6renheten som fenomen har tagits som en sj\u00e4lvklarhet och har inte granskats med kritiska glas\u00f6gon.\u00a0V\u00e4lg\u00f6renhetskonserterna som ordnades av Musikaliska S\u00e4llskapet i \u00c5bo belyser \u00e4ven utvecklingen d\u00e4r st\u00e5ndssamh\u00e4llet omvandlades till ett klassamh\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Mikko Saira<\/p>\n\n\n\n

Skribenten \u00e4r studerande vid l\u00e4ro\u00e4mnet Finlands historia och skriver sin pro gradu om v\u00e4lg\u00f6renhetskonserter i \u00c5bo under \u00e5ren 1790\u20131808.<\/em><\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor<\/p>\n\n\n\n

Musikaliska S\u00e4llskapets stadgar och matrikel<\/em>, SmP19248, Musikaliska S\u00e4llskapets arkiv, Sibeliusmuseum, \u00c5bo.<\/p>\n\n\n\n

Handlingar 1790\u20131809<\/em>, COLL.501.1, Musikaliska S\u00e4llskapets arkiv, K\u00e4sikirjoituskokoelma, Kansalliskirjasto, Helsinki.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5bo Tidningar <\/em>& \u00c5bo Tidning,<\/em><\/p>\n\n\n\n

Andersson, Otto: Turun Soitannollinen Seura 1790\u20131808. <\/em>Kustannusliike Silta. Turku 1952.<\/p>\n\n\n\n

Habermas, J\u00fcrgen: Julkisuuden rakennemuutos: Tutkimus yhdest\u00e4 kansalaisyhteiskunnan kategoriasta<\/em>. Vastapaino. Tampere 2004.<\/p>\n\n\n\n

Havu, Kaarlo & Johannes Huhtinen (toim.): Ajatusten n\u00e4ytt\u00e4m\u00f6: Julkisen keskustelun synty varhaismodernissa Euroopassa.<\/em> Gaudeamus. Helsinki 2022.<\/p>\n\n\n\n

Korhonen, Kimmo: S\u00e4velten aika: Turun Soitannollinen Seura ja Turun filharmoninen orkesteri 1790\u20132015<\/em>. Siltala. Helsinki 2015.<\/p>\n\n\n\n

Koselleck, Reinhardt: Critique and Crisis: Enlightenment and the Pathogenesis of Modern Society<\/em>. Berg Publishers Limited. Oxford 1988.<\/p>\n\n\n\n

Lagus, Wilhelm: Musikaliska S\u00e4llskapet i \u00c5bo: bidrag till dess historik. <\/em>\u00c5bo Tidnings Tryckeri, \u00c5bo 1890.<\/p>\n\n\n\n

Matthew Gardner & Alison DeSimone (ed.): Music and the Benefit Performance in Eighteenth-Century Britain. <\/em>Cambridge University Press, 2019.<\/p>\nJAA ARTIKKELI: \"Facebook\"<\/a>\"twitter\"<\/a>\"pinterest\"<\/a>\"linkedin\"<\/a>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

V\u00e4lg\u00f6renhetskonserter har varit ett betydande s\u00e4tt att arrangera st\u00f6d f\u00f6r olika m\u00e4nniskor b\u00e5de i historien och i nutiden. Dessa konserter betraktas vanligen som osj\u00e4lviskt bist\u00e5nd till n\u00f6dst\u00e4llda, men syftet med dessa konserter har inte bara varit att st\u00f6dja utan ocks\u00e5 att f\u00f6rmedla samh\u00e4lleliga budskap. Ett belysande exempel p\u00e5 konserternas samh\u00e4lleliga betydelse \u00e4r de konserter som […]<\/p>\n","protected":false},"author":3585,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[63,388],"tags":[165,458,1638,1704,1705,863,189],"class_list":{"0":"post-8655","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-nakokulmia","7":"category-tutkimusaineistot","8":"tag-1700-luku","9":"tag-1800-luku","10":"tag-hyvantekevaisyys","11":"tag-julkisuus","12":"tag-konsertit","13":"tag-musiikki","14":"tag-turku","15":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8655","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3585"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8655"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8655\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8659,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8655\/revisions\/8659"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8655"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8655"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8655"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}