{"id":8674,"date":"2023-12-14T11:45:43","date_gmt":"2023-12-14T09:45:43","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/?p=8674"},"modified":"2023-12-14T11:45:45","modified_gmt":"2023-12-14T09:45:45","slug":"historisk-fiktion-och-forskarens-inlevelseformaga","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/historisk-fiktion-och-forskarens-inlevelseformaga\/","title":{"rendered":"Historisk fiktion och forskarens inlevelsef\u00f6rm\u00e5ga"},"content":{"rendered":"\n

Historiska romaner samlar stora l\u00e4sekretsar och fascinerar med sina m\u00e4nniskon\u00e4ra perspektiv p\u00e5 historien. De g\u00f6r historien levande och f\u00f6r ofta fram underrepresenterade grupper och erfarenheter som traditionellt har getts mindre uppm\u00e4rksamhet inom historievetenskaplig forskning. Romanerna inbjuder till fantiserande om m\u00e4nniskors k\u00e4nslor och tankev\u00e4rldar i g\u00e5ngna tider, i gr\u00e4nslandet mellan fakta och fiktion. Denna sf\u00e4r av inlevelse i historien kan \u00e4ven historiker ha stor nytta av att inspireras av i sitt arbete. Sk\u00f6nlitteraturens v\u00e4rde f\u00f6r historieber\u00e4ttande ligger generellt inte i dess faktam\u00e4ssiga inneh\u00e5ll, utan den r\u00f6r sig p\u00e5 andra niv\u00e5er.<\/p>\n\n\n\n

Under f\u00f6rra \u00e5rets jullov str\u00e4ckl\u00e4ste jag Ulla-Lena Lundbergs nya roman Lyser och l\u00e5gar<\/em>. L\u00e4supplevelsen satte ig\u00e5ng en tankeprocess som jag inte lyckats f\u00e5 fram i min forskningsprocess dittills. Romanen \u00e4r en sl\u00e4kthistoria i tre generationer, som str\u00e4cker sig fr\u00e5n 1850- till 1920-talet. Pigan Bitts historia inleder romanen, med hennes arbetsvandring fr\u00e5n Vasa till Helsingfors efter Vasa brand 1852. Bitts erfarenheter och utmaningar under vandringen resonerar starkt med de levnads\u00f6den som jag l\u00e4ser om i r\u00e4ttsprotokollen f\u00f6r mitt avhandlingsarbete. Jag anv\u00e4nder material fr\u00e5n f\u00f6rfalskningsbrott f\u00f6r att studera allmogens skrivande och kunskapsanv\u00e4ndning under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1800-talet. De inblandade i brotten var till \u00f6verh\u00e4ngande del just s\u00e5dana arbetsvandrare som Bitt. De f\u00f6rfalskningar jag studerar var n\u00e4mligen s\u00e5dana dokument som beh\u00f6vdes f\u00f6r arbetss\u00f6kande: pr\u00e4stbevis och orlovssedlar. Med dem bevisade man sin h\u00e4rkomst och goda leverne f\u00f6r att kunna f\u00e5 flytta till nya f\u00f6rsamlingar och f\u00e5 nya tj\u00e4nster.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Hur s\u00e5g arbetsvandrarnas vardag ut vid 1800-talets mitt? M\u00e5lning av Fanny Churberg: \u201dFlyttf\u00e5glarna\u201d, 1878. Bild: Finlands Nationalgalleri.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

D\u00e5 jag l\u00e4ste Lundbergs roman hade jag hunnit arbeta med mitt material under ett \u00e5r. Jag hade l\u00e4st en m\u00e4ngd r\u00e4ttsprotokoll och f\u00e5tt en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r de anklagade personernas bakgrunder och motiv f\u00f6r anv\u00e4ndandet av f\u00f6rfalskningarna. Det jag d\u00e4remot hade sv\u00e5rt med var att p\u00e5 ett djupare plan f\u00f6rst\u00e5 dessa m\u00e4nniskors vardag och k\u00e4nslov\u00e4rldar under arbetsvandringarna och hur jag skulle kontextualisera de falska pr\u00e4stbevisen och orlovssedlarna som en del av detta. Jag funderade \u00e4ven kring fr\u00e5gor om allmogens skrivkunnighet: vem kunde skriva och hur hade de l\u00e4rt sig g\u00f6ra det i en tid d\u00e5 skrivkunnighet fortfarande var s\u00e4llsynt i Finland? De h\u00e4r fr\u00e5gorna \u00e4r s\u00e5dana som inte \u00e4r l\u00e4tta att besvara. Vi kan helt enkelt inte veta s\u00e5 mycket om erfarenheterna hos dessa m\u00e4nniskor, som l\u00e4mnat lite k\u00e4llmaterial efter sig. Som nybliven doktorand med ett helt nytt forsknings\u00e4mne p\u00e5 bordet hade jag allts\u00e5 sv\u00e5rt att orientera mig i denna v\u00e4rld jag l\u00e4ste om i materialet. L\u00e4sandet av Lundbergs roman utgjorde d\u00e5 n\u00e5got av en v\u00e4ndpunkt f\u00f6r min egna inlevelsef\u00f6rm\u00e5ga och historiska fantasi. H\u00e4r hade jag nu pl\u00f6tsligt en ber\u00e4ttelse som levandegjorde arbetsvandrarna f\u00f6r mig!<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Ulla-Lena Lundbergs nyaste roman ger bl.a. en inblick i 1800-talets arbetsvandringar. Bild: F\u00f6rlaget.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

I romanen ber\u00e4ttas det om hur pigan Bitt tillsammans med n\u00e5gra andra flickor vandrar fr\u00e5n g\u00e5rd till g\u00e5rd p\u00e5 sin v\u00e4g mot Helsingfors och arbetar f\u00f6r mat och sovplats. Vandringen \u00e4r kantad av hunger, sjukligheter och m\u00f6ten med ok\u00e4nda personer, som ibland \u00e4ven kunde bli hotfulla. Ber\u00e4ttelsen levandeg\u00f6r \u00e4ven hur det kunde k\u00e4nnas att som svenskspr\u00e5kig r\u00f6ra sig i finsktalande omr\u00e5den under denna tid. V\u00e4l framme i Helsingfors f\u00e5r Bitt en pigtj\u00e4nst genom att visa upp ett respass fr\u00e5n pr\u00e4sten i hemsocknen. H\u00e4r illustreras vikten av att ha goda dokument med sig p\u00e5 arbetsvandringen. Jungfrun hon visar passet till \u201dbesk\u00e5dar det med gillande: mycket riktigt st\u00e5r hon d\u00e4r som bonddoter med god frejd och vandel\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Om man inte r\u00e5kade ha s\u00e5 fina bevis p\u00e5 sig som Bitt, kunde det h\u00e4nda att man tydde sig till f\u00f6rfalskningar ist\u00e4llet \u2013 som m\u00e4nniskorna i r\u00e4ttsfallen jag studerar gjorde. F\u00f6r att skriva dessa f\u00f6rfalskningar beh\u00f6vde man ofta anlita n\u00e5gon annan skrivkunnig person, eftersom det var f\u00e5 som innehade s\u00e5dana f\u00e4rdigheter. I romanen utg\u00f6r soldaten Valentin ett exempel p\u00e5 en skrivkunnig person under denna tid. Bitt tr\u00e4ffar honom i Helsingfors, och han hj\u00e4lper henne att skriva brev hem till hennes f\u00f6r\u00e4ldrar. Ber\u00e4ttelsen om hur Valentin l\u00e4rde sig skriva utg\u00f6r ytterligare en inspirationsk\u00e4lla f\u00f6r mitt forskande. Valentin hade som ung i hemlighet b\u00f6rjat l\u00e4ra sig genom att anv\u00e4nda en bibel och en tidning f\u00f6r att skriva av bokst\u00e4ver och till slut kunde han \u00e4ven skriva p\u00e5 egen hand ur minnet.<\/p>\n\n\n\n

Romanen \u00e4r baserad p\u00e5 en \u00e4kta sl\u00e4kthistoria och grundliga efterforskningar, men \u00e4r ju \u00e4nd\u00e5 en fiktiv ber\u00e4ttelse. Lundberg kan f\u00f6rst\u00e5s inte veta exakt vad Bitt gjorde eller k\u00e4nde, men i rollen som f\u00f6rfattare har hon friheten att g\u00e5 bortom verkligheten och det vi inte vet. I romanens efterord konstaterar Lundberg att \u201dfiktionen fungerar […] p\u00e5 andra villkor och tar andra v\u00e4gar d\u00e4r ingen redovisning \u00e4r m\u00f6jlig eller \u00f6nskv\u00e4rd\u201d. Sk\u00f6nlitteraturen kan r\u00f6ra sig i andra sf\u00e4rer \u00e4n vad som \u00e4r m\u00f6jligt i historievetenskapen. Historikern Kim Salomon menar att en av dessa sf\u00e4rer handlar om m\u00e4nniskors existentiella erfarenheter. Dessa framst\u00e5r ofta som \u201dovetbara och obevisbara\u201d f\u00f6r historiker. Salomon menar att \u201ddet existentiella kan inte bel\u00e4ggas utan m\u00e5ste inlevas\u201d, och h\u00e4r kan fiktionen inspirera historieskrivningen d\u00e4r k\u00e4llmaterialet l\u00e4mnar luckor.<\/p>\n\n\n\n

I sin ess\u00e4 \u201dFiktionens utmaningar\u201d, framh\u00e5ller Salomon att historiker inte automatiskt b\u00f6r avf\u00e4rda fiktionen som en motr\u00f6st till historieskrivningen, utan l\u00e5ta fiktionen inspirera och \u00f6ppna upp f\u00f6r breddade perspektiv och uttolkningar. B\u00e5de f\u00f6rfattare och historiker arbetar med ber\u00e4ttande och skapande av mening och sammanhang. Gr\u00e4nsdragningar mellan fakta och fiktion \u00e4r inte heller n\u00e5got absolut \u2013 \u00e4ven historievetenskapligt skrivande har i viss m\u00e5n fiktiva inslag. Den imagin\u00e4ra sf\u00e4ren beh\u00f6vs \u00e4ven f\u00f6r historiker. Det betyder inte att vetenskapliga metoder ska \u00f6verges, men att historiker kan dra nytta av att inse att fiktionen och historieskrivningen ligger n\u00e4rmare varandra \u00e4n vad man kan tro. Min l\u00e4sning av Lyser och l\u00e5gar fungerade som en katalysator f\u00f6r att v\u00e5ga fantisera om hur livet kunde ha sett ut f\u00f6r de m\u00e4nniskor jag studerar.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Josefine Sj\u00f6berg<\/p>\n\n\n\n

Skribenten \u00e4r doktorand vid \u00c5bo Akademi och skriver sin doktorsavhandling inom projektet \u201dF\u00f6rfalskarna \u2013 Allmogens litterarisering och kunskap om det svenska spr\u00e5ket i brottslig kontext i Finland under 1800-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft\u201d (TY & \u00c5A), som finansieras av Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland.<\/em><\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor<\/p>\n\n\n\n

Johannes Heuman. \u201dRespons talar med tre f\u00f6rfattare om historia och fiktion<\/a>\u201d. Respons nr 3 2015. <\/p>\n\n\n\n

Ulla-Lena Lundberg. Lyser och l\u00e5gar. Helsingfors: F\u00f6rlaget, 2022.<\/p>\n\n\n\n

Kim Salomon. \u201dFiktionens utmaningar\u201d. Historisk tidskrift 133:3 (2013).<\/p>\n\n\n\n

Beverly Southgate. History Meets Fiction. Routledge, 2009.<\/p>\nJAA ARTIKKELI: \"Facebook\"<\/a>\"twitter\"<\/a>\"pinterest\"<\/a>\"linkedin\"<\/a>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Historiska romaner samlar stora l\u00e4sekretsar och fascinerar med sina m\u00e4nniskon\u00e4ra perspektiv p\u00e5 historien. De g\u00f6r historien levande och f\u00f6r ofta fram underrepresenterade grupper och erfarenheter som traditionellt har getts mindre uppm\u00e4rksamhet inom historievetenskaplig forskning. Romanerna inbjuder till fantiserande om m\u00e4nniskors k\u00e4nslor och tankev\u00e4rldar i g\u00e5ngna tider, i gr\u00e4nslandet mellan fakta och fiktion. Denna sf\u00e4r av […]<\/p>\n","protected":false},"author":40445,"featured_media":8675,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[63,388],"tags":[458,1654,1710,1711,1622],"class_list":{"0":"post-8674","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-nakokulmia","8":"category-tutkimusaineistot","9":"tag-1800-luku","10":"tag-arjen-historia","11":"tag-historiallinen-fiktio","12":"tag-historialliset-romaanit","13":"tag-vaarentaminen","14":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8674","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/users\/40445"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8674"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8674\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8681,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8674\/revisions\/8681"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/media\/8675"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8674"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8674"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8674"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}