{"id":8786,"date":"2024-04-11T11:03:59","date_gmt":"2024-04-11T08:03:59","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/?p=8786"},"modified":"2024-04-11T11:22:28","modified_gmt":"2024-04-11T08:22:28","slug":"postkort-fran-uppsala-del-2-nya-platser-ny-kreativitet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/postkort-fran-uppsala-del-2-nya-platser-ny-kreativitet\/","title":{"rendered":"Postkort fr\u00e5n Uppsala del 2: Nya platser \u2013 ny kreativitet"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"\n\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t<\/svg>\n\t\t<\/button>
Uppsala domkyrka tronar st\u00e5tligt \u00f6ver staden.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

V\u00e5ren ligger i luften i Uppsala. Krokusarna blommar och Engelska parken vid campus \u00e4r fylld av f\u00e5gels\u00e5ng. Jag och Noora Viljamaa har redan hunnit vara h\u00e4r en m\u00e5nad och v\u00e5r nya vardag har b\u00f6rjat ta form. Vi befinner oss f\u00f6r tillf\u00e4llet h\u00e4r p\u00e5 ett tre m\u00e5nader l\u00e5ngt forskarutbyte, som g\u00e4stdoktorander vid Gender and Work<\/a>-projektet. Vi njuter stort av alla nya intryck, att f\u00e5 uppleva en ny arbetsgemenskap och att f\u00e5 fokusera fullt ut p\u00e5 avhandlingsarbetet. V\u00e5ra dagar f\u00f6rflyter med avhandlingsskrivande, l\u00e4sande och deltagande i de seminarier som ordnas vid Historiska institutionen.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"\n\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t<\/svg>\n\t\t<\/button>
Universitetsbiblioteket Carolina Rediviva.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Under den h\u00e4r f\u00f6rsta tiden har vi reflekterat en hel del \u00f6ver betydelsen av milj\u00f6ombyte f\u00f6r det kreativa forskningsarbetet. Det \u00e4r konstaterat att f\u00f6r\u00e4ndringar i ens fysiska omgivning tvingar hj\u00e4rnan att vara \u00f6ppen och t\u00e4nka i nya banor. Under utbytet f\u00f6rs\u00f6ker vi aktivt skapa variation i arbetet och h\u00e5lla fokuset uppe genom att byta plats flera g\u00e5nger under dagarna. Det kan inneb\u00e4ra ett par timmars pass p\u00e5 biblioteket, p\u00e5 institutionen och p\u00e5 caf\u00e9er. Om det k\u00e4nns att vi stagnerar \u00e4r det dags att g\u00e5 n\u00e5gon annanstans. Det \u00e4r v\u00e5rt motto h\u00e4r. Det \u00e4r en enkel sak att g\u00f6ra, men s\u00e5 effektivt. Att befinna sig i en ny stad tvingar en att skapa nya vardagsrutiner och lyssna p\u00e5 sina egna behov p\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt \u00e4n i det vanliga vardagslunket. Inspirationen fl\u00f6dar d\u00e5 vi h\u00e5ller oss nyfikna och utforskar nya st\u00e4llen.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"\n\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t<\/svg>\n\t\t<\/button>
L\u00e4sesalen i Carolina Rediviva.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

N\u00e5gra av v\u00e5ra favoritplatser har, f\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande, blivit universitetsbiblioteket Carolina Rediviva och caf\u00e9et G\u00fcntherska hovkonditoriet. Det st\u00e5tliga biblioteket \u00e4r alltid ett s\u00e4kert kort f\u00f6r att f\u00e5 en bra start p\u00e5 dagen. Den stora l\u00e4sesalen med sina vita pelare och h\u00f6ga f\u00f6nster \u00e4r fantastisk d\u00e5 man beh\u00f6ver l\u00e5ta tankarna fl\u00f6da fritt. En annan favorit \u00e4r utsikterna \u00e5t alla h\u00e5ll p\u00e5 v\u00e5ning nio. H\u00e4r kan man sl\u00e5 sig ner framf\u00f6r valfritt f\u00f6nster och g\u00e5 p\u00e5 uppt\u00e4cktsf\u00e4rd bland bokhyllorna d\u00e5 inspirationen tryter. Biblioteket \u00f6ppnade 1841 och \u00e4r Sveriges \u00e4ldsta universitetsbibliotek. Namnet Carolina Rediviva, ”det \u00e5teruppst\u00e5ndna Carolina”, syftar p\u00e5 det f\u00f6rra biblioteket Academia Carolina som revs 1778. Idag rymmer biblioteket \u00e4ven en utst\u00e4llning d\u00e4r man kan sk\u00e5da den v\u00e4rldsk\u00e4nda gotiska Silverbibeln och den tidigaste kartan \u00f6ver Norden, Carta Marina fr\u00e5n 1539. G\u00fcntherska, allas favoritcaf\u00e9, ligger i sin tur nere vid Fyris\u00e5n. Hit kommer vi d\u00e5 vi beh\u00f6ver energip\u00e5fyllnad och en boost av folkvimmel och bakgrundssorl.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"\n\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t<\/svg>\n\t\t<\/button>
Jobb + fika i G\u00fcntherska hovkonditoriet.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Vi har \u00e4ven hunnit g\u00f6ra utflykter till Stockholm, d\u00e4r vi hittat flera inspirerande platser. Som 1800-talsforskare blev vi ju s\u00e5klart genast intresserade d\u00e5 vi h\u00f6rde att det nyligen hade \u00f6ppnats ett caf\u00e9 i 1800-talstappning i Gamla stan. D\u00e4r slog vi oss ner med p\u00e5 de gamla pinnstolarna och l\u00e4ste forskningslitteratur om de 1800-talets fattiga m\u00e4nniskor som vi b\u00e5da studerar i v\u00e5ra avhandlingar. Vad kunde v\u00e4l vara en l\u00e4mpligare plats att g\u00f6ra det p\u00e5 \u00e4n h\u00e4r. Caf\u00e9ets grundare har efterstr\u00e4vat ett autentiskt och \u201dfolkligt\u201d 1800-tal i interi\u00f6r och koncept. M\u00f6bler \u00e4r inhandlade p\u00e5 loppisar och auktion och v\u00e4ggar och tak \u00e4r handm\u00e5lade med schabloner. I caf\u00e9et finns ingen elbelysning, endast bivaxljus och fotogenlampor, och ingen musik spelar i bakgrunden. Det som serveras \u00e4r s\u00e5klart tillagat efter gamla recept. H\u00e4r fick vi allts\u00e5 vara med om en riktig tidsresa.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"\n\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t<\/svg>\n\t\t<\/button>
1800-talscaf\u00e9et Augustas Folksalong.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

\u00c4ven vid v\u00e5rt bes\u00f6k p\u00e5 Nordiska museet i Stockholm fick vi inspirerande nya intryck och en chans f\u00f6r sj\u00e4lvreflektion som forskare. Den ny\u00f6ppnade utst\u00e4llningen Nordbor visar livet i Norden genom 500 \u00e5r, fr\u00e5n 1500-talet till idag. Utst\u00e4llningen r\u00f6r sig \u00f6ver de fyra \u00e5rstiderna och utforskar teman kring kultur, natur och familj. Vi uppskattade stort att ber\u00e4ttandet utgick fr\u00e5n verkliga m\u00e4nnisko\u00f6den \u2013 genom dramatiserade sm\u00e5 videosnuttar fick man l\u00e4ra k\u00e4nna verkliga namngivna personer ur samh\u00e4llet olika skikt. Samtidigt var f\u00f6rst\u00e5s utst\u00e4llningen en vacker estetisk upplevelse med sina otaliga f\u00f6rem\u00e5l och konstn\u00e4rliga framst\u00e4llningar f\u00f6r alla sinnen. H\u00e4r kunde vi samtidigt som vi kopplade av \u00e4ven undermedvetet bearbeta v\u00e5ra forskningsid\u00e9er. Ett ypperligt kombinerande av nytta och n\u00f6je med andra ord.<\/p>\n\n\n\n

Under de f\u00f6ljande m\u00e5naderna ska vi forts\u00e4tta att h\u00e5lla oss nyfikna och uppt\u00e4cka nya inspirerande platser. Vi hoppas \u00e4ven kunna ta med oss den h\u00e4r inst\u00e4llningen d\u00e5 vi \u00e5terv\u00e4nder till \u00c5bo, f\u00f6r att forts\u00e4tta g\u00f6ra forskarvardagen mer gl\u00e4djefylld och spontan. En av de v\u00e4rdefullaste g\u00e5vorna av att vara h\u00e4r \u00e4r att det ger oss nya perspektiv p\u00e5 hur vi vanligen arbetar \u2013 och vad vi skulle vilja f\u00f6r\u00e4ndra. Det \u00e4r n\u00e5got att ta med sig \u00e4ven i framtiden.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Nordiska museet p\u00e5 Djurg\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n
\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Josefine Sj\u00f6berg<\/p>\n\n\n\n

Skribenten \u00e4r doktorand vid \u00c5bo Akademi och skriver sin doktorsavhandling inom projektet \u201dF\u00f6rfalskarna \u2013 Allmogens litterarisering och kunskap om det svenska spr\u00e5ket i brottslig kontext i Finland under 1800-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft\u201d (TY & \u00c5A), som finansieras av Svenska Litteraturs\u00e4llskapet i Finland.<\/p>\nJAA ARTIKKELI: \"Facebook\"<\/a>\"twitter\"<\/a>\"pinterest\"<\/a>\"linkedin\"<\/a>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

V\u00e5ren ligger i luften i Uppsala. Krokusarna blommar och Engelska parken vid campus \u00e4r fylld av f\u00e5gels\u00e5ng. Jag och Noora Viljamaa har redan hunnit vara h\u00e4r en m\u00e5nad och v\u00e5r nya vardag har b\u00f6rjat ta form. Vi befinner oss f\u00f6r tillf\u00e4llet h\u00e4r p\u00e5 ett tre m\u00e5nader l\u00e5ngt forskarutbyte, som g\u00e4stdoktorander vid Gender and Work-projektet. Vi […]<\/p>\n","protected":false},"author":40445,"featured_media":8801,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[63],"tags":[299,1720,1719,1718,1717],"class_list":{"0":"post-8786","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-nakokulmia","8":"tag-historiantutkimus","9":"tag-kansainvalistyminen","10":"tag-postkort-fran-uppsala","11":"tag-tutkijavaihto","12":"tag-uppsala","13":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8786","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/users\/40445"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8786"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8786\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8799,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8786\/revisions\/8799"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/media\/8801"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8786"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8786"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8786"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}