{"id":9011,"date":"2024-11-07T09:57:53","date_gmt":"2024-11-07T07:57:53","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/?p=9011"},"modified":"2024-11-07T09:57:55","modified_gmt":"2024-11-07T07:57:55","slug":"sprak-och-forfalskningar-tankar-fran-ett-symposium","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/sprak-och-forfalskningar-tankar-fran-ett-symposium\/","title":{"rendered":"Spr\u00e5k och f\u00f6rfalskningar \u2013 tankar fr\u00e5n ett symposium"},"content":{"rendered":"\n

Hur t\u00e4nker historiker respektive spr\u00e5kvetare d\u00e5 de intresserar sig f\u00f6r spr\u00e5k i det f\u00f6rg\u00e5ngna? Hur kan texter skrivna av allmogen analyseras inom de olika disciplinerna? Detta \u00e4r fr\u00e5gor som har v\u00e4ckts n\u00e4r forskarna i projektet F\u00f6rfalskarna \u2013 Allmogens litterarisering och kunskap om det svenska spr\u00e5ket i brottslig kontext i Finland under 1800-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft<\/em> under sina sammankomster har diskuterat de f\u00f6rfalskningar som studeras inom projektet.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Skrivande kvinna. 1890-1919. Foto: Kalle Virtanen. Museokeskus Vapriikki.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Eftersom spr\u00e5kvetare samtidigt har visat ett intresse f\u00f6r spr\u00e5ket i f\u00f6rfalskningarna f\u00f6ddes inom projektet id\u00e9n att ordna ett symposium d\u00e4r projektet bjuder in spr\u00e5kvetare och andra spr\u00e5kintresserade forskare f\u00f6r att tillsammans dryfta just denna fr\u00e5ga. Symposiet \u2013 med det talande namnet \u201dSpr\u00e5k och f\u00f6rfalskningar\u201d \u2013 <\/strong>ordnades p\u00e5 Arken vid \u00c5bo Akademi fredagen den 18 oktober.<\/p>\n\n\n\n

Under dagens lopp fick projektets forskare och ett gl\u00e4djande antal \u00f6vriga intresserade, b\u00e5de historiker och spr\u00e5kvetare, en m\u00e5ngsidig inblick i hur f\u00f6rfalskningarna kunde studeras ocks\u00e5 ur ett spr\u00e5kvetenskapligt perspektiv. Symposiets f\u00f6rmiddagssession fokuserade p\u00e5 svenskans och finskans spr\u00e5khistoria under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1800-talet, det vill s\u00e4ga den tidsperiod i Finlands historia som studeras inom projektet. De inbjudna talarna, professor Harry L\u00f6nnroth fr\u00e5n Jyv\u00e4skyl\u00e4 universitet och professor Taru Nordlund fr\u00e5n Helsingfors universitet, gav en utm\u00e4rkt \u00f6verblick \u00f6ver b\u00e5de de teman som tidigare har uppm\u00e4rksammats i forskningen om det svenska respektive det finska spr\u00e5ket och de trender som dominerar f\u00e4ltet i dag. \u00a0<\/p>\n\n\n\n

L\u00f6nnroth konstaterade att det finns relativt f\u00e5 studier som explicit skulle ha fokuserat p\u00e5 1800-talssvenska. En del projekt har \u00e4nd\u00e5 genomf\u00f6rts, till exempel med fokus p\u00e5 sakprosa, dramadialoger och sk\u00f6nlitteratur. L\u00f6nnroth menade att det skulle vara \u00f6nskv\u00e4rt med fler tv\u00e4rvetenskapliga studier f\u00f6r att berika f\u00e4ltet. Historiker och spr\u00e5kvetare har m\u00f6tts bland annat i projektet Stadsskrivaren som spr\u00e5kexpert \u2013 profession, akt\u00f6rskap och spr\u00e5kbruk under tidigmodern tid<\/em><\/a> som L\u00f6nnroth leder.<\/p>\n\n\n\n

Nordlund talade i sin tur om spr\u00e5kforskning g\u00e4llande \u201dvanliga\u201d m\u00e4nniskors skrivande i historien. Hon presenterade f\u00e4ltet historisk sociolingvistik, inom vilket forskningen utg\u00e5r fr\u00e5n tanken att man inte kan separera spr\u00e5k fr\u00e5n det omkringliggande samh\u00e4llet. I klarspr\u00e5k \u00e4r utg\u00e5ngspunkten att spr\u00e5kliga resurser \u2013 det vill s\u00e4ga f\u00e4rdigheter i att anv\u00e4nda spr\u00e5k \u2013 inte bara handlar om spr\u00e5ket som s\u00e5dant utom om kultur i bredare bem\u00e4rkelse. Till s\u00e5dan sociokulturell kunskap h\u00f6r till exempel k\u00e4nnedom om olika textgenrer och om hurdant spr\u00e5k som \u00e4r passande att anv\u00e4nda i olika situationer. Detta \u00e4r kunskap som beh\u00f6vdes ocks\u00e5 f\u00f6r att kunna skriva trov\u00e4rdiga f\u00f6rfalskningar under 1800-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft.<\/p>\n\n\n\n

Efter lunch var det dags f\u00f6r F\u00f6rfalskarna-projektet att ta till orda. Mikael Korhonen presenterade den databas som \u00e4r ett av projektets resultat och som i framtiden kommer att kunna anv\u00e4ndas ocks\u00e5 av forskare inom andra discipliner. De inbjudna g\u00e4sterna och publiken var ense om att databasen kommer att vara till stor nytta ocks\u00e5 f\u00f6r den spr\u00e5kvetenskapliga forskningen.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Ett falskt pr\u00e4stbevis som analyserades under symposiets workshop. Notera den vackra handstilen. Riksarkivet \u00c5bo, \u00c5bo hovr\u00e4tts arkiv, Ebd 41, BD50\/1829.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n
\n
\"\"
En falsk orlovssedel, d\u00e4r man kan notera ljudenlig stavning i t.ex. orden ”Pigon”, ”ond\u00e4r” och ”d\u00e4tta”. Riksarkivet \u00c5bo, \u00c5bo hovr\u00e4tts arkiv, Ebd 77, BD1\/1831.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

D\u00e4refter gav Josefine Sj\u00f6berg och Johanna Wassholm en inblick i vilken typ av ny kunskap de k\u00e4llor som studeras inom projektet kan ge om de spr\u00e5kliga f\u00f6rh\u00e5llandena i Finland under 1800-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft. B\u00e5de de f\u00f6rfalskade dokumenten i sig sj\u00e4lva och r\u00e4ttsprotokollen ger unika inblickar i hur det svenska spr\u00e5ket anv\u00e4ndes av b\u00e5de svensk- och finskspr\u00e5kig allmoge. Protokollen inneh\u00e5ller bland annat olika akt\u00f6rers egna beskrivningar av sina spr\u00e5kliga f\u00e4rdigheter och olika myndighetspersoners kommentarer om de f\u00f6rfalskade dokumentens spr\u00e5k och stavning. D\u00e4rtill inneh\u00e5ller materialet en del intressanta redog\u00f6relser \u00f6ver spr\u00e5kliga m\u00f6ten, d\u00e4r m\u00e4nniskor med olika slags kunskaper har m\u00f6tts f\u00f6r att skapa eller l\u00e4sa f\u00f6rfalskade dokument.<\/p>\n\n\n\n

Symposiet avslutades med en workshop d\u00e4r deltagarna tillsammans analyserade ett urval av falska pr\u00e4stbevis och orlovssedlar samt reflekterade kring vad dessa kan ber\u00e4tta om skrivarnas spr\u00e5kliga resurser. Bland annat diskuterades olika stavningsm\u00f6nster och huruvida man kan m\u00e4rka att en skrivare varit finskspr\u00e5kig. \u00c4ven handstilar och pennf\u00f6ring var n\u00e5got som var intressant att analysera. Den inspirerande workshopen var ett lysande exempel p\u00e5 hur forskare med olika disciplin\u00e4ra bakgrunder, men med gemensamma intressen, kan hj\u00e4lpa varandra att uppt\u00e4cka nya intressanta detaljer i sina k\u00e4llor. F\u00f6r v\u00e5r del fick vi en rad nya verktyg som vi kan anv\u00e4nda n\u00e4r vi analyserar f\u00f6rfalskningarna.<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n
\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Josefine Sj\u00f6berg & Johanna Wassholm<\/p>\n\n\n\n

Josefine Sj\u00f6berg \u00e4r doktorand i nordisk historia vid \u00c5bo Akademi och Johanna Wassholm \u00e4r docent i Rysslands och Nordens historia vid \u00c5bo Akademi. B\u00e5de Sj\u00f6berg och Wassholm arbetar inom projektet F\u00f6rfalskarna \u2013 Allmogens litterarisering och kunskap om det svenska spr\u00e5ket i brottslig kontext i Finland under 1800-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft<\/a>, som leds av professor Kirsi Vainio-Korhonen vid Turun yliopisto.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\nJAA ARTIKKELI: \"Facebook\"<\/a>\"twitter\"<\/a>\"pinterest\"<\/a>\"linkedin\"<\/a>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hur t\u00e4nker historiker respektive spr\u00e5kvetare d\u00e5 de intresserar sig f\u00f6r spr\u00e5k i det f\u00f6rg\u00e5ngna? Hur kan texter skrivna av allmogen analyseras inom de olika disciplinerna? Detta \u00e4r fr\u00e5gor som har v\u00e4ckts n\u00e4r forskarna i projektet F\u00f6rfalskarna \u2013 Allmogens litterarisering och kunskap om det svenska spr\u00e5ket i brottslig kontext i Finland under 1800-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft under […]<\/p>\n","protected":false},"author":40445,"featured_media":9016,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[63,388],"tags":[458,1753,1754,1622],"class_list":{"0":"post-9011","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-nakokulmia","8":"category-tutkimusaineistot","9":"tag-1800-luku","10":"tag-kielitiede","11":"tag-kirjoittaminen","12":"tag-vaarentaminen","13":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9011","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/users\/40445"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9011"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9011\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9018,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9011\/revisions\/9018"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/media\/9016"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9011"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9011"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9011"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}