{"id":9193,"date":"2025-06-05T09:48:34","date_gmt":"2025-06-05T06:48:34","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/?p=9193"},"modified":"2025-06-05T09:48:35","modified_gmt":"2025-06-05T06:48:35","slug":"dagsverkskavlar-och-skrivkunnighet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/dagsverkskavlar-och-skrivkunnighet\/","title":{"rendered":"Dagsverkskavlar och skrivkunnighet"},"content":{"rendered":"\n

Innan skrivkunnighetens utbredning anv\u00e4ndes s\u00e5 kallade karvstockar (fi: pulkka eller pirkka) f\u00f6r att h\u00e5lla reda p\u00e5 ett och annat. Det handlade om stavar av tr\u00e4, som man skar in sk\u00e5ror eller tecken p\u00e5 f\u00f6r att notera intr\u00e4ffade h\u00e4ndelser eller transaktioner. En s\u00e4rskild form av karvstock var dagsverkskavlar (p\u00e4iv\u00e4ty\u00f6pulkka), som anv\u00e4ndes f\u00f6r att h\u00e5lla reda p\u00e5 utf\u00f6rda dagsverken. De var tudelade tr\u00e4stycken, d\u00e4r den ena delen beh\u00f6lls av husbonden och den andra av torparen.<\/p>\n\n\n\n

En redog\u00f6relse fr\u00e5n en torpare vid Kjuloholms gods i S\u00e4kyl\u00e4 belyser hur dagsverkskavlarna anv\u00e4ndes (troligen vid slutet av 1800-talet). Torparna hade sin del av kaveln i st\u00f6velskaftet d\u00e5 de kom till g\u00e5rden f\u00f6r att utf\u00f6ra sina dagsverken. Efter utf\u00f6rd arbetsdag gick de till g\u00e5rdsfogden, d\u00e4r de i tur och ordning \u00f6verl\u00e4mnade sin del till fogden, som fogade ihop den med sin egen del av kaveln och skar en sk\u00e5ra tv\u00e4rs \u00f6ver de ihopfogade delarna. Fogden f\u00f6rvarade sin del av kavlarna p\u00e5 en j\u00e4rntr\u00e5d i sin bostad. Tv\u00e5 g\u00e5nger om \u00e5ret kontrollerades det att markeringarna p\u00e5 dagsverkskavlarna st\u00e4mde. D\u00e4refter t\u00e4ljdes markeringarna bort och kaveln kunde anv\u00e4ndas p\u00e5 nytt. Det finska tales\u00e4ttet \u201dp\u00e4iv\u00e4 on pulkassa\u201d, motsvarande \u201dja’ har dan’ p\u00e5 sticko\u201d i det svenska \u00d6sterbotten, kommer fr\u00e5n dessa praktiker med dagsverkskavlarna.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
En dagsverkskavel fr\u00e5n Karvasbacka i Esbo, slutet av 1800-talet. Foto: KAMU Espoon kaupunginmuseo.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Dagsverkskavlar var mycket allm\u00e4nt anv\u00e4nda i Finland \u00e4nda fram till b\u00f6rjan av 1900-talet. Det var ett v\u00e4rdefullt hj\u00e4lpmedel i en tid d\u00e5 skrivkunnighet fortfarande var s\u00e4llsynt. I ett av de f\u00f6rfalskningsfall fr\u00e5n 1840-talet som jag f\u00f6r tillf\u00e4llet studerar, f\u00f6rekommer ett omn\u00e4mnande av dagsverkskavlar och dess f\u00f6rh\u00e5llande till skrivkunnighet p\u00e5 ett fascinerande s\u00e4tt. Spannm\u00e5lstorparen Carl Mattsson Malmas, fr\u00e5n Illby i Borg\u00e5 socken, misst\u00e4nktes att ha skrivit en f\u00f6rfalskad orlovssedel \u00e5t en dr\u00e4ng. Som bevismaterial i fallet intogs en liten papperslapp, d\u00e4r Malmas p\u00e5 svenska hade gjort minnesanteckningar \u00f6ver sina dagsverken under en vecka.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Spannm\u00e5lstorparen Carl Mattsson Malmas anteckning \u00f6ver utf\u00f6rda dagsverken. Foto: Projektet F\u00f6rfalskarna. K\u00e4lla: Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Malmas erk\u00e4nde i r\u00e4tten att han var \u201dlitet skrifkunnig\u201d, och att han hade l\u00e5nat bl\u00e4ck och penna fr\u00e5n ett n\u00e4rliggande g\u00e4stgiveri, f\u00f6r att \u201dsig till minnes antekna sine Dagsverken\u201d. Vi kan utl\u00e4sa att han hade arbetat med att laga en lada. P\u00e5 basen av Malmas stavningar och handstil kan vi se att han troligen var en sj\u00e4lvl\u00e4rd skrivare. Han var 33 \u00e5r och son till en torpare. B\u00e5de hans farfar och morfar hade i sin tur varit b\u00f6nder. Eventuellt hade Malmas l\u00e4rt sig att skriva med hj\u00e4lp av n\u00e5gon sl\u00e4kting, eller s\u00e5 kanske han hade g\u00e5tt ett tag i sockenskola. Eller s\u00e5 hade han helt enkelt haft motivation att l\u00e4ra sig p\u00e5 egen hand. I de flesta fall \u00e4r det sv\u00e5rt att exakt f\u00e5 veta hur allmogen hade l\u00e4rt sig skriva innan folkskolornas int\u00e5g under slutet av 1800-talet.<\/p>\n\n\n\n

Under 1800-talet var det vanligt med negativa attityder mot allmogens skrivande, b\u00e5de bland de h\u00f6gre st\u00e5nden och bland allmogen sj\u00e4lva. En allm\u00e4n uppfattning var att skrivande var on\u00f6digt f\u00f6r allmogen, eftersom det inte fanns tillr\u00e4ckligt med tillf\u00e4llen att ut\u00f6va skrivande, och att skrivande dessutom befarade att g\u00f6ra dem \u201dlata\u201d och fj\u00e4rma dem fr\u00e5n sitt eget st\u00e5nd. D\u00e5 spannm\u00e5lstorparen Malmas minneslapp diskuterades under r\u00e4tteg\u00e5ngen f\u00f6rklarade g\u00e5rds\u00e4garen, kapten Gustav Reinhold M\u00f6llersv\u00e4rd, on\u00f6digheten av s\u00e5dant slags skrivande:<\/p>\n\n\n\n

\u201dHerr Capitainen M\u00f6llersv\u00e4rd upplyste att, p\u00e5 s\u00e4tt Malmas nu jemv\u00e4l vidgick, denne lika med \u00f6frige Torpare, har en sticka, alldeles sammanpassande med en dylik i Herr Capitainens v\u00e5ld varande, i hvilka de hvarje vecka verst\u00e4llde dagsverken uppristas, s\u00e5 att skriftelig antekning \u00f6fver dem ej \u00e4r af n\u00f6den\u201d<\/p>\n\n\n\n

M\u00f6llersv\u00e4rd f\u00f6rklarade allts\u00e5 att han anv\u00e4nde dagsverkskavlar med sina torpare, d\u00e4r dagsverken inristades veckovis, och d\u00e4rf\u00f6r var det inte n\u00f6dv\u00e4ndigt att g\u00f6ra s\u00e5dana slags skriftliga anteckningar som Malmas gjorde. \u00c4ven om det inte var en n\u00f6dv\u00e4ndighet, upplevde Malmas tydligen \u00e4nd\u00e5 att det l\u00e5g ett v\u00e4rde i att han sj\u00e4lv dokumenterade sitt utf\u00f6rda arbete. Sj\u00e4lvl\u00e4rda skrivare kunde erh\u00e5lla socialt kapital och en k\u00e4nsla av stolthet i takt med att de l\u00e4rde sig skriva p\u00e5 eget bev\u00e5g, oberoende av de allm\u00e4nt negativa attityderna. Malmas minnesanteckning kan j\u00e4mf\u00f6ras med de \u201dbondedagb\u00f6cker\u201d som speciellt har utforskats i Sverige. I dagb\u00f6ckerna gjorde b\u00f6nderna korta noteringar om v\u00e4der och utf\u00f6rda arbeten, f\u00f6r att rationalisera tids\u00e5tg\u00e5ng och variationer \u00f6ver tid.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Spannm\u00e5lstorparen Carl Mattsson Malmas gjorde dagsverken f\u00f6r Bergs s\u00e4teri i Illby, Borg\u00e5 socken. M\u00e5lning av Adolf Willhelm Boije af Genn\u00e4s, 1850-tal. Foto: Illby g\u00e5rd, illbygard.com (publicerad med tillst\u00e5nd).<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Det parallella anv\u00e4ndandet av dagsverkskavlar och minnesanteckningar i fallet med spannm\u00e5lstorparen Malmas, visar p\u00e5 ett intressant s\u00e4tt p\u00e5 den gradvisa \u00f6verg\u00e5ngen till en alltmer skriftbetonad kultur under 1800-talets g\u00e5ng. Karvstockar beh\u00f6vdes fortfarande \u2013 de var b\u00e5de praktiska och p\u00e5litliga och kr\u00e4vde varken v\u00e4rdefullt papper, skrivkunnighet eller s\u00e4rskilda spr\u00e5kkunskaper \u2013 men skrivande b\u00f6rjade s\u00e5 sm\u00e5ningom framtr\u00e4da som ett komplement som gav allmogen m\u00f6jlighet till st\u00f6rre kontroll \u00f6ver sina omst\u00e4ndigheter genom egenh\u00e4ndig dokumentering.<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Josefine Sj\u00f6berg<\/p>\n\n\n\n

Skribenten \u00e4r doktorand vid \u00c5bo Akademi och skriver sin doktorsavhandling inom projektet \u201dF\u00f6rfalskarna \u2013 Allmogens litterarisering och kunskap om det svenska spr\u00e5ket i brottslig kontext i Finland under 1800-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft\u201d (TY & \u00c5A), som finansieras av Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland.<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

Referenser<\/p>\n\n\n\n

Axel Grandell. Karvstocken: En f\u00f6rbisedd kulturb\u00e4rare. Eken\u00e4s: Eken\u00e4s tryckeri, 1982.<\/p>\n\n\n\n

\u201dKarfstock\u201d. Nordisk familjebok: Konversationslexikon och realencyklopedi (andra upplagan, 1910). https:\/\/runeberg.org\/nfbm\/0495.html.<\/p>\n\n\n\n

Laura Stark. \u201dMaalaisrahvaan kirjoittajat ja asenteet kirjoitustaitoja kohtaan 1840\u20131890-luvun Suomessa\u201d. Kasvatus & Aika 3 (2: 2008): 49\u201366.<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor<\/p>\n\n\n\n

Riksarkivet, \u00c5bo hovr\u00e4tts arkiv, Ebd:227 Underst\u00e4llningsakter, ND79.<\/p>\nJAA ARTIKKELI: \"Facebook\"<\/a>\"twitter\"<\/a>\"pinterest\"<\/a>\"linkedin\"<\/a>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Innan skrivkunnighetens utbredning anv\u00e4ndes s\u00e5 kallade karvstockar (fi: pulkka eller pirkka) f\u00f6r att h\u00e5lla reda p\u00e5 ett och annat. Det handlade om stavar av tr\u00e4, som man skar in sk\u00e5ror eller tecken p\u00e5 f\u00f6r att notera intr\u00e4ffade h\u00e4ndelser eller transaktioner. En s\u00e4rskild form av karvstock var dagsverkskavlar (p\u00e4iv\u00e4ty\u00f6pulkka), som anv\u00e4ndes f\u00f6r att h\u00e5lla reda p\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":40445,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[63],"tags":[458,923,1633,1781,1694,1622],"class_list":{"0":"post-9193","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-nakokulmia","7":"tag-1800-luku","8":"tag-1900-luku","9":"tag-maaseutuhistoria","10":"tag-pulkka","11":"tag-tyon-historia","12":"tag-vaarentaminen","13":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9193","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/users\/40445"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9193"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9193\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9200,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9193\/revisions\/9200"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9193"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9193"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/suomenhistoria\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9193"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}