{"id":173,"date":"2024-05-02T18:01:58","date_gmt":"2024-05-02T15:01:58","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/vanhasuomijaruotsi\/?p=173"},"modified":"2024-05-08T17:27:45","modified_gmt":"2024-05-08T14:27:45","slug":"namn-pa-djursjukdomar-fran-1700-talet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/vanhasuomijaruotsi\/namn-pa-djursjukdomar-fran-1700-talet\/","title":{"rendered":"Namn p\u00e5 djursjukdomar fr\u00e5n 1700-talet"},"content":{"rendered":"\n<p>Skriven av Leni S\u00e4l\u00f6<\/p>\n\n\n\n<p>Christfried Ganander (1741\u20131790) \u00e4r k\u00e4nd som pr\u00e4st och samlare av finskt kulturarv. I upplysningstidens anda handledde han sin f\u00f6rsamling i praktiska sysslor som i djursk\u00f6tsel. \u00c5r 1788 utgav han de tv\u00e5 f\u00f6rsta finska l\u00e4keb\u00f6ckerna, varav den ena \u00e4r <em>El\u00e4inden Tauti-Kirja<\/em>. Boken inneh\u00e5ller praktiska r\u00e5d i 146 fall d\u00e4r man ska sk\u00f6ta om djurens h\u00e4lsa och identifiera och behandla olika djursjukdomar. En del av inneh\u00e5llet \u00e4r h\u00e4mtat direkt fr\u00e5n utl\u00e4ndska l\u00e4keb\u00f6cker (bl.a. <em>Den Kloka och Husaktiga Gumman<\/em>) eller p\u00e5verkat av dem, men r\u00e5dgivningen baserar ocks\u00e5 p\u00e5 Gananders egna erfarenheter och information insamlad fr\u00e5n andra.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img decoding=\"async\" width=\"327\" height=\"515\" data-src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/vanhasuomijaruotsi\/wp-content\/uploads\/sites\/697\/2024\/05\/Salo_kuva1.png\" alt=\"Bilden visar titelsidan till boken El\u00e4inden Tauti-Kirja. Sidan inneh\u00e5ller mycket text i frakturstil. I texten n\u00e4mner man h\u00e4star, kor och f\u00e5r vars sjukdomar och botemedel boken bland annat handlar om.\" class=\"wp-image-189 lazyload\" data-srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/vanhasuomijaruotsi\/wp-content\/uploads\/sites\/697\/2024\/05\/Salo_kuva1.png 327w, https:\/\/blogit.utu.fi\/vanhasuomijaruotsi\/wp-content\/uploads\/sites\/697\/2024\/05\/Salo_kuva1-190x300.png 190w\" data-sizes=\"(max-width: 327px) 100vw, 327px\" src=\"data:image\/svg+xml;base64,PHN2ZyB3aWR0aD0iMSIgaGVpZ2h0PSIxIiB4bWxucz0iaHR0cDovL3d3dy53My5vcmcvMjAwMC9zdmciPjwvc3ZnPg==\" style=\"--smush-placeholder-width: 327px; --smush-placeholder-aspect-ratio: 327\/515;\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Bokens titelsida med detaljerade uppgifter. Bild: Nationalbiblioteket.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Vanligaste \u00e5kommor<\/h2>\n\n\n\n<p>De sjukdomar och \u00e5kommor som \u00e4ven i dag h\u00f6r till de vanligaste hos husdjur har behandlats med olika metoder redan p\u00e5 1700-talet. De ben\u00e4mningar som anv\u00e4nds i dag kan man gissa sig till eller h\u00e4rleda utifr\u00e5n bokens sjukdomsbeskrivning. Namn p\u00e5 sjukdomar eller deras beskrivning anv\u00e4nds som rubrik och de g\u00e4ller antingen en viss \u00e5komma hos en best\u00e4md djurart (<em>Lammasten Wesi-tautiin<\/em>) eller husdjurens sk\u00f6tsel vid olika \u00e5kommor i allm\u00e4nhet (<em>Kaikenlaisiin karjan tauteihin<\/em>, <em>El\u00e4inden Silmille<\/em>). De vanligaste sjukdomarna har flera olika ben\u00e4mningar (<em>umpi-tauti<\/em> och <em>\u00e4hky)<\/em> och boken presenteras olika behandlingsmetoder f\u00f6r dem.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Hewoisten umpi-tauti och wasikkain watturi<\/h2>\n\n\n\n<p>I dag kallas <em>hewoisten umpi-tauti<\/em> kolik, men ocks\u00e5 namnet <em>\u00e4hky<\/em> anv\u00e4nds i boken. D\u00e4remot har man redan p\u00e5 1700-talet anv\u00e4nt samma namn p\u00e5 den vanliga smittsamma h\u00e4stsjukdomen kvarka (<em>p\u00e4\u00e4ntauti<\/em>).<\/p>\n\n\n\n<p>Wasikkain watturi \u00e4r numera k\u00e4nd som kalvdiarr\u00e9 (kryptosporidios). Den orsakas av t.ex. olika n\u00e4ringsm\u00e4ssiga orsaker, som pl\u00f6tsliga f\u00f6r\u00e4ndringar i utfodringen eller f\u00f6r stor eng\u00e5ngsdos. \u00c4ven Ganander varnar f\u00f6r detta i sin bok:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>Kuin warahain jauhoja welliin pannaan Wasikoille,<br>tulewat ne watta-tautiin ja kuolewat, ja kuin ne paljon juowat.<br><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>Ett exempel p\u00e5 sjukdomens beskrivning som rubrik \u00e4r <em>Kuin<\/em> <em>Lammasten suu ja huulet on ruwilla ja kipi\u00e4t<\/em> som antagligen motsvarar diagnosen orf i modern djurmedicin (Ecthyma contagiosum). Denna virussjukdom, som \u00e4ven infekterar m\u00e4nniskor, har beskrivits hos f\u00e5r i England 1787 och hos getter i Norge 1879, s\u00e5 det \u00e4r m\u00f6jligt att den samtidigt har dykt upp ocks\u00e5 i Finland.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Effektiv och mindre effektiv behandling<\/h2>\n\n\n\n<p>F\u00f6r behandling f\u00f6reskriver Gananders bok ofta medikament blandade fr\u00e5n v\u00e4xter, \u00f6rter och andra tillg\u00e4ngliga ingredienser f\u00f6r inv\u00e4rtes eller utv\u00e4rtes bruk. F\u00f6r kalvdiarr\u00e9 och andra tarmproblem hos n\u00f6tkreatur f\u00f6reskrivs t.ex. r\u00f6llika (fi. <em>py\u00f6rt\u00e4n\u00f6-ruohot<\/em>) och renfana (fi. <em>kryyni-kukat<\/em>) blandade med \u00f6l, som generellt har anv\u00e4nts mot parasiter och tarmproblem. Dessutom rekommenderar boken r\u00f6dmylla, fr\u00e5n vilken djuret torde ha f\u00e5tt sp\u00e5r\u00e4mnen liksom fr\u00e5n elektrolytpreparat i dag.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r bl\u00e5sor runt munnen hos f\u00e5r f\u00f6reskrivs bl.a. kr\u00e4m blandad fr\u00e5n salt, talg och isop som har anv\u00e4nts f\u00f6r s\u00e5rv\u00e5rd. \u00c4ven i dag behandlas orf genom att lindra symptom. D\u00e4remot kan en alternativ behandling f\u00f6r kalvdiarr\u00e9, dvs. krita (fi. <em>puna- eli walkiata-kriitua<\/em>), ha varit till skada, f\u00f6r kalken st\u00f6r absorption av jod, vilket kan vara \u00f6desdigert f\u00f6r en kalv.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">K\u00e4llor<\/h2>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Ganander, Christfrid 1788. <em><a href=\"https:\/\/digi.kansalliskirjasto.fi\/teos\/binding\/2767542?page=5\" data-type=\"link\" data-id=\"https:\/\/digi.kansalliskirjasto.fi\/teos\/binding\/2767542?page=5\">El\u00e4inden Tauti-Kirja<\/a><\/em>. [Kansalliskirjaston digitaaliset aineistot.]<\/li>\n\n\n\n<li><a href=\"https:\/\/www.ett.fi\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/Vasikoiden-muut-sairaudet.pdf\">Katse vasikkaan! Turvasta sorkkiin. Vasikoiden muut sairaudet. 2019<\/a>. El\u00e4inten terveys ETT: Vasikoiden muut taudit.<\/li>\n<\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Skriven av Leni S\u00e4l\u00f6 Christfried Ganander (1741\u20131790) \u00e4r k\u00e4nd som pr\u00e4st och samlare av finskt kulturarv. I upplysningstidens anda handledde han sin f\u00f6rsamling i praktiska sysslor som i djursk\u00f6tsel. \u00c5r 1788 utgav han de tv\u00e5 f\u00f6rsta finska l\u00e4keb\u00f6ckerna, varav den ena \u00e4r El\u00e4inden Tauti-Kirja. Boken inneh\u00e5ller praktiska r\u00e5d i 146 fall d\u00e4r man ska sk\u00f6ta&#8230; <\/p>\n<div class=\"link-more\"><a href=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/vanhasuomijaruotsi\/namn-pa-djursjukdomar-fran-1700-talet\/\">Read More<\/a><\/div>\n","protected":false},"author":3774,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[11],"tags":[],"class_list":["post-173","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blogi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/vanhasuomijaruotsi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/173","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/vanhasuomijaruotsi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/vanhasuomijaruotsi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/vanhasuomijaruotsi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3774"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/vanhasuomijaruotsi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=173"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/vanhasuomijaruotsi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/173\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":207,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/vanhasuomijaruotsi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/173\/revisions\/207"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/vanhasuomijaruotsi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=173"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/vanhasuomijaruotsi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=173"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/vanhasuomijaruotsi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=173"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}