Grammatik i skrivprocessen

Den här veckans föreläsning, som hölls av Sinikka Lahtinen, handlade om forskning kring temat skrivprocessen för olika grammatiska strukturer. Temat baserar sig på andraspråksinlärning. Snävt definierat kan det konstateras att termen andraspråk syftar till de språk som har lärts in i en miljö där språket i stort sett används för kommunikation (Abrahamsson 2009: 14). Det bör ändå minnas att termen andraspråksinlärning fungerar också som en paraplyterm för både andraspråks- och främmandespråksinlärning (VanPatten & Benati 2010: 45). Lahtinen presenterade några avhandlingar pro gradu som har skrivits om andraspråksinlärning vid Åbo universitet. Utöver andraspråksinlärning diskuterades det om etik i forskning såsom hur man samlar in materialet när det gäller minderåriga barn. Under föreläsningen fick vi själva också vara aktiva genom att pröva på hur ScriptLog, ett tangentbordsloggningsprogram som har använts i undersökningar, fungerar i praktiken.

Föreläsningen började med ett viktigt tema, nämligen forskningsetiken. Det som bör minnas är att i första hand ansvarar varje forskare själv, oavsett om hen har en handledare eller inte, för att god forskningspraxis iakttas när materialet insamlas (Forskningsetiska delegationen 2019). Informanter ska få veta vad undersökningen handlar om och i vilket sammanhang kommer materialet att användas. Detta ska förklaras för informanter innan de bestämmer sig om de kommer att delta i undersökningen. Det ska också vara tillåtet att avbryta ens deltagande i undersökningen när som helst om man så vill utan några påföljder. När det gäller informanter under 15 år ska man be vårdnadshavares tillåtelse för att deras barn ska få delta i undersökningen. Om barn är äldre än 15 år räcker det med enbart deras eget samtycke men man ska ändå informera också föräldrar om undersökningen.

Efter de etiska principerna presenterade Lahtinen ett möjligt sätt att studera grammatik i skrivprocessen. Hon gav oss en överblick över en undersökning där tangentbordsloggningsprogram ScriptLog utnyttjats för att samla in materialet. Med hjälp av ScriptLog är det möjligt att spara data om t.ex. hur långa pauser skribenten har under skrivprocessen och hur hen reviderar texten. Hela skrivprocessen spelas in och programmet producerar två olika word-filer där skribentens färdiga text samt pauser och revideringar syns. Med hjälp av inspelningarna kan man analysera vad som händer under skrivprocessen och hur den färdigskrivna texten utformas. Siv Strömquist (2007: 26) påpekar att själva skrivprocessen kan delas in i tre olika stadier, det vill säga förstadiet, skrivstadiet och efterstadiet. I synnerhet kan både skrivstadiet och efterstadiet studeras genom att använda ScriptLog.

I undersökningen om grammatik och helsekvenser i skrivprocessen som Lahtinen presenterade användes alltså ScriptLog för att samla in materialet. Efter att deltagarna hade skrivit sina texter intervjuades de retrospektivt för att få viktig information om informanternas metalingvistiska kunskaper. Man ville utreda om informanterna hade använt metalingvistiska kunskaper, t.ex. grammatiska regler, i skrivprocessen. Informanterna fick motivera sina ändringar och berätta om de hade använt några grammatiska regler när de skrev sina texter. Det har konstaterats att inlärares språkliga produkter kännetecknas av en viss föränderlighet (Carson 2001: 192), vilket betyder att det finns variation även inom en mening.

Det framkom att vissa informanter bara skrev utan att tänka på någon grammatisk regel medan andra tog hänsyn till grammatiska regler under sin skrivprocess. De flesta informanterna använde vissa grammatiska grundregler när de skrev på svenska, t.ex. ordföljdsregeln för bisatser, “KONSUKIEPRE”. Vad gäller engelska var reglerna mer automatiserade och man behövde inte använda några regler utan man kunde höra om skrivandet lät rätt eller fel. Det fanns också inlärare som hade misslyckats i att tillämpa regler i skrivsituationen men på intervjun kunde de dock förklara vad som hade gått fel. I allmänhet framgick det att informanterna använder till exempel bekanta strukturer för att undvika fel och att det verkar att man har bättre färdigheter i engelskan än i svenskan och därför tycks grammatiska regler vara viktigare i svenskan.

I slutet av föreläsningen fick vi pröva på ScriptLog i små grupper. Stämningen i salen verkade vara särskilt nervös för det var meningen att vi alla skriver ett par meningar med ScriptLog. Därefter kollade vi hur ScriptLog-inspelningarna ser ut. En möjlig orsak till allmän nervositet kunde vara att ett flertal människor anser att skrivandet är något mycket personligt. Det är mycket öppet att låta andra människor se hur man egentligen tänker. Om inlärare kom över denna tankegång kunde skrivprocessen användas som hjälpmedel i undervisning. Då kunde läraren förstå hur inlärare bearbetar språk och följaktligen kunde tyngdpunkten i undervisningen ligga på processen i stället för färdigskrivna produkter.

En sådan undersökning av grammatiska strukturer i skrivprocessen betonar att grammatik fortfarande är en fundamental del av andraspråksinlärning. Nuförtiden betonas kommunikativ kompetens i läroplaner men är grammatik och kommunikativ kompetens sådana substanser som utesluter varandra? Har grammatik fortfarande en viktig roll i undervisning? Hur skulle du undervisa i grammatik? Hur kunde du utnyttja ett program som ScriptLog i din undervisning? På vilket sätt kunde undervisning i grammatik befrämja inlärares kommunikativa kunskaper? Och vilka ytterliga aspekter av andraspråksinlärning kunde ännu studeras med hjälp av ScriptLog? Ordet är fritt! Vi ser fram emot en livlig diskussion i kommentarsfältet.

Sofia Aho, Ia Aro & Anniina Rantanen

 

Litteratur:

Abrahamsson, Niclas, 2009: Andraspråksinlärning. Första upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Carson, Joan G., 2001: Second Language Writing and Second Language Acquisition. I: Silva, Tony & Matsuda, Paul Kei. (red.): On Second Language Writing. Mahwah, N.J.: Lawrence Erlbaum Associates.

Strömquist, Siv, 2007: Skrivprocessen: teori och tillämpning. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Forskningsetiska delegationen. God vetenskaplig praxis. Hämtad från: https://www.tenk.fi/sv/god-vetenskaplig-praxis Hämtad 25 september 2019.

Vanpatten, Bill & Benati, Alessandro G., 2010: Key terms in second language acquisition. London: Continuum.

 

Vad är språkbad? Språkbadets historia, kännetecken och språkbadsforskningens centrala resultat

Denna veckans föreläsning som hölls av Eeva-Liisa Nyqvist, postdoktoral forskare i nordiska språk, handlade om språkbad, dess historia och kännetecken samt språkbadsforskningens centrala resultat. Det som är viktigt att notera med begreppet språkbad är att man bara använder begreppet när undervisningsspråket är ett inhemskt (minoritets)språk med hög status. Föreläsningen handlade om tidigt fullständigt språkbad (early total immersion) vilket är den mest intensiva formen av språkbad och ger de bästa resultaten enligt tidigare forskning.

Typiska drag för språkbad är att L2 fungerar som undervisningsspråk, elever får mycket språkligt stimulus och att kommunikationen genomförs på ett meningsfullt och autentiskt sätt. Som mål i programmet fungerar additiv tvåspråkighet och kommunikationen står i fokus. Elever har inga tidigare kunskaper i L2 vilket gör att alla elever är på samma nivå i början, grupperna är homogena och språkinlärningen blir ett gemensamt projekt (Savijärvi 2011). I språkbadsundervisning lär sig elever först att läsa och skriva på språkbadsspråket, och läroplanen samt klassrumskulturen är desamma som i skolor där eleverna har L1 som undervisningsspråk. I språkbadsskolor kan en och samma lärare inte undervisa på två språk vilket betyder att en lärare bara använder ett språk i undervisningen. Dessutom är de språkbadslärare som undervisar på språkbadsspråket tvåspråkiga eller har hög kompetens i L2 och borde vara medvetna om språkets strukturer för att kunna förklara möjliga språkfrågor till elever.

Språkbad är ett ganska nytt forskningsfält och dess rötter kommer från Kanada i Quebec från 1960-talet. Språkbad har spridit längs kustområdena i Finland och började i Vasa år 1987. Språkbadsforskning i Finland strävar efter en tät kontakt mellan teori och praktik. Först och främst forskar man i interaktion i klassrummet, barn med inlärningssvårigheter, modersmålets utveckling, finska språkbadsfamiljer, inlärning av språkbadsspråket i daghemmet och grammatisk kompetens. Språkbadsforskning i Finland görs först och främst vid Åbo Akademi i Vasa.

Som material i sitt eget forskningsprojekt använder Nyqvist många olika elevtexter som har samlats från olika språkbadskommuner runt omkring i Finland. Hennes material är större material än i många andra tidigare studier. Nyqvist använder huvudsakligen kvantitativa metoder. Hon studerar grammatiken i texterna, och har analyserat materialet både på grupp- och individnivå. På gruppnivå har hon analyserat frekvenser och korrekthetsprocent av olika grammatiska företeelser, medan på individnivå har hon analyserat systematiskt bruk och behärskning av vissa former. Nyqvist presenterade sina resultat med hjälp av en implikationstabell. Resultaten visade att utrum singularis var den lättaste genusformen att behärska, medan pluralis var den svåraste.

Nyqvist presenterade några tidigare undersökningar om språkbad samt sina egna undersökningar. Överlag finns det ganska få undersökningar om finskspråkiga språkbadselever. Enligt Nyqvists (2018a) undersökning behärskar niondeklassare i språkbad bestämdhet och artikelbruk signifikant bättre än niondeklassare i traditionell undervisning, och att inlärningsordningen är densamma i båda grupperna. Nyqvist (2018b) visar i sin tur att det inte finns några stora skillnader i speciesmorfologin mellan språkbadselever i årskurserna 6 och 9. Vidare finns det enligt Nyqvist (2018c) bara små skillnader mellan språkbad och traditionell undervisning i behärskning av komplexa nominalfraser. Nyqvist & Lindström Tiedemann har utrett hur språkbadselever i årskurserna 6 och 9 behärskar passiv. Deras studie visar att det inte finns några stora skillnader i passivbruket mellan årskurserna.

Enligt undersökningarna får språkbadselever en bra kompetens i undervisningsspråket och förhåller sig mycket positivt till språkbadet och språkbadsspråket (t.ex.Lehtinen 2019). Det har dock presenterats också kritik mot språkbadsprogrammet på grund av elevernas brister i grammatiska kunskaper.

Intressant i föreläsningen var jämförelsen med sjätteklassares och niondeklassares uppsatser samt inspelningar från barn i språkbadsdaghemmet. Språkbad är ett intressant forskningsfält i allmänhet och föreläsningen gav en vid bild av forskningsfältet. Vi tycker att det skulle vara intressant att veta mer om språkbadselevernas språk några år efter skolan och jämföra det med infödda språkbrukare. Nytt för oss var att språkbadsforskning är så ny som forskningsfält och att det inte finns så många tidigare undersökningar om språkbad i Finland. Nytt var även att elever lär sig att läsa och skriva först på undervisningsspråket. Vad tycker ni? Skulle du själv ha velat delta i språkbadsprogrammet? Varför? Varför inte? Skulle du vilja forska i språkbad? Vilka forskningsteman skulle vara intressanta? Tycker du att det finns mera fördelar än nackdelar i språkbadsundervisningen?

Wera Kunnas & Sani Uusitalo

Litteratur

Lehtinen, Dora. 2019.  “Se on sydämessäni” – Högstadieelevers attityder till svenskt språkbad och svenska språket. Pro gradu avhandling: Åbo universitet.

Nyqvist, Eeva-Liisa. 2018a. Definiteness and Use of Articles in Written Swedish by Finnish-Speaking Immersion Pupils at the End of Immersion: a Comparison with Non-immersion Students. I: Journal of Immersion and Content-Based Language Education 6 (1). S. 57–84.

Nyqvist, Eeva-Liisa. 2018b. Species och artikelbruk hos finska språkbadselever i årskurs 6. I: Folkmålsstudier 56. S. 71–103.

Nyqvist, Eeva-Liisa. 2018c. Mastering complex Swedish NPs: A comparison of non-immersion pupils and immersion L1 Finnish pupils. I: Journal of the European Second Language Association 2 (1). S. 14–23.

Nyqvist, Eeva-Liisa & Lindström Tiedemann Therese. 2018. Hur behärskar finska språkbadselever passiv i åk 6 (12 år) och åk 9 (15 år)? Ett föredrag i konferensen Grammatikk i Norden 2, Oslo 15–16 maj 2018.

Savijärvi, Marjo. 2011. Yhteisestä toiminnasta yhteiseen kieleen: keskusteluanalyyttinen tutkimus toisen kielen oppimisesta kielikylpypäiväkodin arkitilanteissa. Doktorsavhandling. Helsingfors: Helsingfors universitet.

 

Hur lär sig svenskinlärare att använda konnektorer?

Den här veckans föreläsning som hölls av Veijo Vaakanainen, doktorand i nordiska språk, handlade om konnektorer i L2-svenska. Enligt Vaakanainen (2016:355) är konnektorer ord som kopplar ihop olika delar av en text, t.ex. fraser eller satser. Catharina Nyström (2001:100) kallar dem för satskonnektiver och säger att det är lättare för läsaren att märka vad för relationer det finns mellan vissa satser när det används “markerad satskonnektion i en text”. Nyström (2001:100–102) skriver att det finns olika slags satskonnektioner och de kan kategoriseras till additiva, temporala, komparativa och kausala konnektioner. Denna kategorisering har även Vaakanainen använt.

Vaakanainen presenterade också hans teoretiska bakgrund systemisk-funktionell lingvistik samt hur inlärare lär sig att använda konnektorer på olika nivåer. På föreläsningen behandlades också CEFR (Common European Framework of Reference for languages) som är den europeiska referensramen för språk. Vaakanainen konstaterade att det finns två konnektortyper utifrån det systemiskt-funktionella perspektivet: konnektorer mellan två satser i en mening och konnektorer mellan två separata satser eller meningar. Vaakanainens studier handlar om hur inlärare använder olika konnektorer på CEFR-nivåerna A1–C1 och han presenterade de viktigaste resultaten från dessa studier. I slutet av föreläsningen presenterade han också hur konnektorerna används under skrivprocessen. Detta är ett tema som han ska fokusera på i fortsättningen.

Som material i sina studier har han använt berättelser skrivna av finska svenskinlärare. När han analyserade materialet excerperade han först konnektorer från texterna och sedan kategoriserade han konnektorer enligt deras form. Efter detta gjorde han en kvantitativ analys där han analyserade hur frekvent olika kategorier och enskilda konnektorer förekom i materialet. Efter den kvantitativa analysen genomfördes en kvalitativ analys där utreddes i vilka olika funktioner konnektorerna har använts. I den sista fasen jämförde Vaakanainen konnektorbruket mellan CEFR-nivåer och med CEFR-kriterierna.

Vaakanainen presenterade även tidigare undersökningar om språkinlärares konnektorbruk. Bergströms (2002) undersökning visade att konnektorer och, när och att användes ofta av svenskinlärare. Enligt Meriläinens (1997) undersökning överanvände inlärare konnektorerna därför och därför att. Vibergs (1993; 2001) studier visade resultaten i sin tur att inlärare har svårigheter med de temporala konnektorerna sedan, och . Carlsens (2010) undersökning gav vid handen att  inlärare av norska på olika CEFR-nivåer använder i stort sett konnektorer enligt det som sägs i CEFR-kriterierna. Kerr-Barnes (1998) undersökning visade att inlärare även använder målspråksavvikande konnektorer från andra L2. Vidare finns det studier om konnektorbruket i L2-engelska (Bolton m.fl. 2002; Granger & Tyson 1996 och Lee 2013) enligt vilka inlärare antingen över- eller underanvänder vissa konnektorer.

Intressant med detta forskningsområde och konnektorer i allmänhet är hur mycket de faktiskt påverkar textens flyt. Vi tycker att det skulle vara intressant att undersöka vilka konnektorer universitetsstuderande använder och om det finns några skillnader jämfört med infödda språkbrukare. Det skulle också vara intressant att utforska hur universitetsstuderandes förmåga att skriva enhetliga texter utvecklas under studietiden. Nytt för oss var hur konnektorerna kan kategoriseras. Även om man själv aktivt använder dessa ord, var det nytt vilka olika konnektorkategorier det finns. Nytt var också hur man har undersökt dem, hur konnektorer lärs in och hur viktiga de är för skrivfärdigheternas utveckling i ett främmande språk.

Vi tyckte att dagens föreläsning var intressant och information som vi fick veta är säkert nyttigt i framtiden. Roligt med föreläsningen var spelet som vi fick spela om konnektorer. Man kan också koncentrera sig mer i sin egen användning av konnektorer. Vad tycker ni? Hade ni hört om konnektorerna förut? Tycker ni att det är intressant forskningsområde? Har ni själva några konnektorer som ni kanske överanvänder? Vilka andra aspekter av konnektorbrukets inlärning skulle ännu kunna utredas i framtiden? Hoppas att vi får en bra diskussion om temat i kommentarsfältet!

-Tiina Kaikkonen och Mino Mali

 

Litteratur

Bergström, Marina. 2002. Individuell språkinlärning hos språkbadselever med skrivsvårigheter. Doktorsavhandling. Vasa: Universitas Wasaensis.

Bolton, Kingsley, Nelson, Gerald, & Hung, Joseph. 2002. A corpus-based study of connectors in student writing: Research from The International Corpus of English in Hong Kong. International Journal of Corpus Linguistics 7 (2):165–182.

Carlsen, Cecilie. 2010. Discourse connectivsacross CEFR-levels. A corpus based study. I: Bartningm. fl. (red.), Communicative Proficiency and Linguistic Development. Intersections between SLA and Language Testing Research. EuroslaMonograph Series 1. S. 191–210.

Granger, Sylviane & Tyson, Stephanie. 1996. Connector usage in the English essay writing of native and non-native EFL-speakers of English. World Englishes 15:17–27.

Kerr-Barnes, Betsy 1998.The Acquisitions of Connectors in French L2 Narrative Discourse. Journal of French Language Studies 8 (2), 189–208.

Lee, Kent. 2013. Korean ESL learners’ use of connectors in English academic writing. English Language Teaching 25 (2):81–103.

Meriläinen, Heikki. 1997. Konnektorer i bruk. Finska abiturienters inlärarsvenska ur ett textlingvistiskt och språkkonstrasterande perspektiv. Doktorsavhandling. Joensuu: Joensuun yliopisto.

Nyström, Catharina. 2001. Hur hänger det ihop? En bok om textbindning. Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Vaakanainen, Veijo 2016. Finska svenskinlärares konnektorbruk på CEFR-nivåerna A1, A2 och B1 ur ett systemiskt-funktionellt perspektiv. In: Hirvonen, P., Rellstab, D. & Siponkoski, N. (red.): Teksti ja tekstuaalisuus. Text och textualitet. Text and Textuality. Text und Textualität. VAKKI-symposiumiXXXVI 11.-12.2.2016. VAKKI Publications 7. Vasa, 355–366.

Viberg, Åke. 1993. The acquisition and development of Swedish as a first and a second language. The case of clause combining and sentential connectors. I: Kettemann, B. Wieden, W. (red.), Current issues in European Second Language Acquisition Research. Tübingen: Günther Narr Verlag. S. 293–306. (Vaakanainens föreläsning, 9.9.2019)

Viberg, Åke. 2001. Age-related and L2-related features in bilingual narrative development in Sweden. I: Verhoeven, L. & Strömqvist, S. (red.), Narrative Development in a Multilingual Context. Amsterdam: John Benjamins. S. 87–128. (Vaakanainens föreläsning, 9.9.2019)