Andraspråksinlärning, interface hypoteser och ordföljd

Den här veckans föreläsning, som hölls av Anne-Maj Åberg, handlade om andraspråksinlärning, inlärning av svenskans ordföljd och frågan om huruvida explicit undervisning kan leda till implicit kunskap hos inlärare. I början av föreläsningen berättade Åberg först om sin bakgrund och gav exempel på projekt som hon har deltagit i. Under somrarna 2006 och 2007 jobbade hon som inspelningsassistent i Svenska litteratursällskapets projekt Spara talet och under läsåren 2007–2010 som projektforskare i projektet På väg mot kommunikativ kompetens.

Explicit och implicit var nya begrepp för oss. Vi lärde oss att explicit kunskap betyder teoretiskt kunnande om grammatiska regler som man kan verbalisera med hjälp av metaspråk medan implicit kunskap är ett intuitivt och automatiskt “språköra” som man behöver för att använda språket flytande till exempel i oplanerade talsituationer. Några teoretiker anser att man kan endast lära sig implicit kunskap före en särskild ålder. Det finns tre så kallade “interface hypotesis” som tar ställning till om det är möjligt att explicit kunskap blir implicit kunskap. Enligt non-interface hypotesis kan explicit kunskap aldrig bli implicit men enligt interface position blir explicit kunskap implicit kunskap genom övning. Enligt weak interface position kan explicit kunskap bidra till utvecklingen av implicit kunskap om inläraren är på rätt färdighetsnivå.

Åberg presenterade sitt avhandlingsprojekt Effekten av explicit undervisning på inlärning av explicit och implicit kunskap om ordföljden i svenska. Informanterna i undersökningen var studerande som deltog i en valfri förberedande kurs i svenska på universitetsnivå. Studien fokuserade på ordföljd eftersom felaktig ordföljd vanligtvis förekommer bland andraspråksinlärare i svenska och inlärningsordningen brukar vara likadan oberoende av inlärarens modersmål. I sin studie använde Åberg såväl muntligt (implicit kunskap) och skriftligt (explicit kunskap) material samt ett test där informanterna korrigerade ordföljdsfel och motiverade sina korrigeringar. Den skriftliga och muntliga produktionen samlades med hjälp av en bildbeskrivning som gjordes skriftligt i tre olika tillfällen och muntligt i två olika tillfällen.

De viktigaste resultaten var att när studenternas kunskaper blev bättre och starkare syntes det också positivt i resultaten. Resultaten var också i linje med tidigare forskning om undervisningens effekt. Däremot har undervisningens effekt på korrektheten i produktion inte undersökts så mycket och resultat har varit motstridiga. Det skulle vara intressant att undersöka undervisningens effekt på muntlig produktion men å andra sidan man skulle kunna fokusera mer på skriftlig produktion med hjälp av t.ex. Scriptlog (se blogginlägget om grammatik i skrivprocessen).

Hade ni nytta av detta tema t.ex. för era egna undersökningar? Eller vad tyckte ni om materialet i studien? Vilka tankar väckte resultaten? Vad tror ni, har undervisningen någon effekt på om explicit kunskap blir implicit kunskap? Och hur skulle ni själva forska vidare i detta tema?

Ella Hagner & Elma-Kaisa Smedberg