”Vi…med Anna” och andra syntaktiska särdrag i talad finlandssvenska

Den här veckans föreläsning hölls av Klaus Kurki och handlade om generativ grammatik och om hans forskning. Kurkis undersökning handlar om konstruktionen “vi…med Anna” och andra syntaktiska särdrag i talad finlandssvenska.

Undersökningen grundar sig på den generativa grammatiken som härstammar redan från 1960-talet. Den teoretiska bakgrunden och den generativa grammatiken behandlades bara kort under lektionen eftersom själva teorin och grammatiken är så pass omfattande och komplexa. Det som kom fram var att språket i generativ grammatik ses som ett matematiskt och logiskt system där vissa villkor kan leda till olika resultat. Den generativa grammatiken har diskuterats och kritiserats mycket. Grammatiken har även uppdaterats flera gånger och den nyaste versionen kallas för minimalistiskt program (fokuserar på språket direkt). I den generativa grammatiken illustreras grammatiska strukturer med hjälp av träddiagram.

Syftet med Kurkis undersökning är att redogöra för det finlandssvenska språksystemet samt strukturer som fungerar i finlandssvenskan men inte i sverigesvenskan. Huvudsyftet är att testa i vilka sammanhang och kontexter ordet “vi” kan ha betydelsen “jag”. Detta ämne har inte undersökts tidigare. Kurki undersöker även övriga syntaktiska egenskaper i finlandssvenskan samt vilket slags system det finlandssvenska systemet är.

“Vi…med Anna” är alltså en av de valda finlandssvenska uttrycken som Kurki ska fokusera på i sin forskning. Syftet med Kurkis undersökning är att utforska och beskriva särdrag och uttryck som enbart förekommer i finlandssvenskan och inte i standardssvenskan. Eftersom de forskade uttrycken finns bara i finlandssvenskan kan den språkliga miljön i Finland ses att ha påverkat mycket talad finlandssvenska. I finlandssvenska kan den direkta översättningen av finska uttrycket Me mentiin Annan kanssa kaupungille. (Vi for med Anna till stan.) syfta antingen till mig och Anna eller till mig och flera andra och Anna medan samma uttryck inte förekommer i samma betydelse i standardsvenska.

“Vi…med Anna” => vi = jag + Anna

“Vi…med Anna” => vi = jag+ flera personer + Anna

Exempel från Kurkis undersökning:

Vi med Anna har aldrig varit till Lanzarote.

Vi har med Anna aldrig varit till Lanzarote.

Vi har aldrig med Anna varit till Lanzarote.

Vi har aldrig varit med Anna till Lanzarote.

Kurkis preliminära hypotes var att uttrycket “vi…med Anna” kan betyda “jag…med Anna” då uttrycket är det högsta mänskliga argumentet i en sats.

Materialet har samlats med hjälp av ett frågeformulär på nätet som innehöll 14 olika fraser med konstruktionen “vi…med Anna” i olika satsdelspositioner. Eftersom uttrycket “vi…med Anna” alltid var inkluderat i fraserna blev en del av dem onaturliga eller litet oförståeliga. Frågeformulären delades bland annat på Twitter och på den svarade över 600 informanter.

Först var Kurkis mening att använda intervjuer från Språkbanken som material men det fanns inga förekomster av detta uttryck i dem.

I frågeformulären bads informanterna att läsa igenom de 14 fraserna och bedöma om de kunde användas i talat språk. Som bakgrundsinformation frågades språklig bakgrund och informanterna som svarade att vara finlandssvenskar togs med i undersökningen. Informanterna bedömde fraserna oftast som konstgjorda, konstiga eller onaturliga. Någon av informanterna var även av åsikten att “alla går”.

I slutet av föreläsningen presenterade Kurki de övriga syntaktiska särdragen som förekommer i finlandssvenskan och som han kommer att undersöka i framtiden. Sådana särdrag är t.ex. konstruktioner bildade med orden att, annat, mera och så. (Vem tycker du att är snyggast?, Vad annat har du gjort?, Vad mera har du gjort?, Toaletten så är till höger.)

Forskningsämnet var helt nytt för oss och verkade vara väldigt intressant. Redan under föreläsningen väckte ämnet diskussion, frågor och tankar. Att forska i talat språk i skriftlig form kändes först ovanligt men samtidigt förståeligt. I talat språk korrigeras, tilläggs och ändras språket i samtalet hela tiden medan det skriftliga språket formuleras på ett noggrannare och långsammare sätt. Det som kändes konstigt för oss var att de talspråkliga uttrycken framställdes som icke fonetiska, t.ex. med hjälp av interpunktion. Exemplet “Toaletten så är till höger” känns onaturligt och oförståeligt i skriftlig form men helt förståeligt i talad form. Det tar säkert ett par sekunder då man tänker efter riktningen mot toaletten om någon skulle fråga var toaletten finns, d.v.s. i detta fall används tilläggsordet så. Vad vi tänker här är att under ordet så tänker man riktningen mot toaletten och att ordet behövs i tal. Ordets längd kan även variera beroende av sammanhanget (mera tid att tänka). I skriftlig form känns tilläggsordet onödigt och hela frasen konstgjord och onaturlig eftersom frasen inte har t.ex. transkriberats.

Vad vi skulle göra annorlunda här är att antingen transkribera fraserna (i frågeformulären) eller använda färdigt inspelade fraser som skulle spelas för informanterna under en intervju.

Har ni bekantat er med den generativa grammatiken tidigare? Vad tycker ni om denna grammatikteori? Vad tänker ni om den använda forskningsmetoden? Vilka tankar väckte det hos er att läsa samma uttryck (“vi…med Anna”) om och om igen i olika exempelfraser? Var det svårt för er att se skillnaden mellan fungerande och icke fungerande fraser? Vilka grammatiska företeelser skulle enligt er vara intressanta forskningsobjekt?

Minna-Liisa och Henrik

14 svar på ””Vi…med Anna” och andra syntaktiska särdrag i talad finlandssvenska”

  1. Jag har hört om generativ grammatik men jag har inte bekantat mig närmare till det tidigare. Jag lärde mig att denna teori försöker förklara språkets syntaktiska form och som Kurki påpekade under föreläsningen att man ofta måste komma på konstgjorda exempel. Forskningsmetoden i denna undersökning är passande och det var intressant att höra hur Kurki hade insamlat material genom att dela frågeformulär via Twitter. Jag tycker att detta ämne inte är så enkelt att forska i eftersom alla kan ha olika åsikter om vad dessa exempel betyder. Jag tyckte att vissa exempel som Kurki hade analyserat att det kan vara bara jag+Anna kunde också vara jag+andra personer+Anna. Jag skulle vilja forska i kongruensböjning.

    1. Generativ grammatik var nytt for mig också. Jag tänkte också som M-L och H, att det såg konstigt ut att ha talspråk skrivet som sådan och undrade om detta skulle påverka studien. De talspråkliga särdrag kan vara så omedvetna att det skulle kunna vara svårt att identifiera skrivna exempel som sin egen dialekt till exempel.

  2. Generativ grammatik som ett begrepp var bekant för mig från studier i engelska men jag minns inte särskilt mycket om själva teorin. Det minns jag ändå att det kände komplex och man blev ganska förvirrad då man försökte tillägna sig det. Kurkis undersökning låter mycket intressant ändå och jag hade inte ens tänkt på konstruktionen ”vi med…” på svenska tidigare. Jag tänkte om det är möjligt att den talspråkliga passivformen i finskan (”me mennään”, i stället för ”me menemme”) kan på något sätt ha påverkat hur denna konstruktion förverkligas i finlandssvenskan.

  3. Jag har gått i några kurser där generativ grammatik har behandlats. Begreppet är ganska bekant för mig.
    Jag tycker att den begagnade forskningsmetoden skulle ha varit också den första som stryker upp i min huvud men jag är inte säker om jag hade valt den ändå. Med den använda metoden blir det lätt väldigt många informanter och genomgången av materialet är då mer krävande.
    Jag hade nog velat höra mer om själva generativ grammatik i början och hur det används som metod. Jag tycker att det skulle viktigt att lära mer om generativ grammatik.
    I början av exemplen på olika ordföljder verkades det mycket lättare att tänka vilken låter bäst och är grammatiskt korrekt. Efter att man hade sett många oilka vatianter började man övertänka på vilka alla möjliga sätten kunde man behärska satser.
    Jag har inte tänkt särkilt mycket på konstruktionen ”vi med” eftersom den har alltid känt självklart och naturligt att behärska.
    Med hjälp av generativ grammatik skulle jag tänka mig undersöka språkförmågan hos barn.

  4. Jag har tangerat ämnet generativ grammatik bara i förbigående när jag har studerat för tentamen men ämnet har inte särskilt mycket diskuterats på kurser. Eftersom teorin fortfarande är lite obekant för mig konstaterar jag bara att den är helt användbart. Jag har alltid varit av den åsikt att grammatik liknar matematik och som ni påpekade leder vissa villkor till olika resultat. Av den här anledningen skulle det vara intressant att sätta mig in i ämnet mer omfattande.

    Jag blev lite förvirrad när vi läste olika satser som innehöll denna struktur (“vi… med Anna). För mig kändes det även konstigare att begripa “vi” som finkans “me” för jag ofta använder uttrycket i frågan när jag menar “jag och Anna”. Därför blev det också lite svårt att se skillnaden mellan fungerande och icke-fungerande fraser. Jag intresserar mig för svenskans ordföljd och det skulle vara intressant att forska i om det finns sådana typiska särdrag eller konstruktioner med tanke på finlandssvenska.

  5. Generativ grammatikteori är ganska känd för mig från tidigare studier och det är ett intressant tanke i den där teorin att människan har en s.k. “inre grammatik” som ett barn kan lära sig modersmål med, fast hen inte kanske redan har stött alla olika strukturer i sitt modersmål. Jag tycker att det är ganska klokt att tänka med det här sättet.
    Jag tycker att forskningmetoden var fungerande eftersom med det här sättet kunde man få ganska lätt många olika informanter till forskningen. Intervjuerna kunde vara ganska jobbiga att analysera.
    Det var inte svårt att se skillnaden mellan fungerande och icke-fungerande fraser men alla fraser med strukturen “Vi…med Anna lät ganska onaturliga till mig. Åtminstone jag har inte sett såna strukturer i bruket av talad finlandsvenska men det kan bero på det att jag inte har varit så mycket i kontakt med dem.
    Jag tycker att det vore intressant att undersöka grammatiska företeelser i finlandssvenska eller sverigessvenska t.ex. om man skulle ta reda på i vilka kontexter svenskspråkiga lämnar infinitivmärket “att” bort i talet. Med vilka verb tar de möjligen bort “att”? Finns det skillnader mellan f.sv. och s.sv. i den här saken?

  6. Jag har läst om generativ grammatik lite i olika kurser, men jag har inga djupare åsikter om teorin. Konstruktionen “vi med Anna” känns lite konstigt på svenska, eftersom jag hade aldrig tänkt att konstruktionen kunde finnas också i svenkan, men det känns helt naturilgt på finska. Alla särdrag som Kurki presenterade var mycket intressanta, och saker som jag hade aldrig tänkt före. Jag är av samma åsikt än 11; infinitivmärket “att” skulle vara ett intressant och aktuellt forskningsämne. Jamförelser mellan finlandssvenska och sverigesvenska är alltid intressanta. Man kunde också möjligen forska i syntaktiska särdrag i finlandssvenska dialekter.

  7. Jag hade hört om generativ grammatik tidigare men jag vet inte mycket om det. Jag använder ibland konstruktionen “me Annan kanssa” i meningen “jag med Anna” men jag visste inte att den existerar i finlandssvenskan också. De första exempelfraserna var lätta att sortera till “fungerande” och “icke-fungerande” men sedan blev det svårare. När jag funderade på satserna länge allt började låta konstigt. Jag känner inte det finlandssvenska talspråket tillräckligt bra men det finns säkert mer konstruktioner som nämndes inte på lektionen som man kunde undersöka. Jag tycker också att man skulle kunna forska talspråkliga strukturer hos invandrare i Sverige. 19

  8. Jag har inte bekantat mig med den generativa grammatiken tidigare. Jag kunde tyvärr inte delta i lektionen men Kurkis undersökning låter mycket intressant! Jag tror att forskningsmetoden som Kurki använder fungerar bra. Det finska uttrycket “me mentiin Annan kanssa kaupungille” är bekant för mig och jag använder konstruktionen “me Annan kanssa” (jag och Anna) mycket ofta. Jag hade inte tidigare tänkt på om konstruktionen fungerar på svenska, men jag skulle kanske inte själv ha använt det på svenska – men jag känner inte det finlandssvenska talspråket så bra att jag kunde säga om det fungerar i talspråket eller inte.

  9. Föreläsningen om strukturen vi.. med Anna var intressant och något helt nytt för mig. Jag tycker att det är ett helt nytt sätt att beskriva särdrag i finlandssvenskan och något som sverigesvenskarna inte troligen skulle förstå i talat språk.

    Jag kommer ihåg att den generativa grammatiken har behandlats under mina studier i engelskan. Jag tycker att forskningsområdet är abstrakt och komplext och man måste iaktta många saker samtidigt när man forskar i det. Jag tycket att metoden var praktiskt med tanke på tidtabell och att man inte har forskat i temat förut (man måste börja någonstans och man brukar veta bättre efter själva undersökningen vad man kanske borde ha gjort på olikt sätt).

    Att läsa exempelfraser var först lättare och enklare men lite svårare i slutet. Att jag har finska som modersmål påverkade kanske också att det kändes ganska enkelt att förstå dem. Jag skulle kunna forska i indirekta frågesatser om jag forskade i grammatik. I talad finlandssvenska är det jätte svårt att hitta på något exempel just nu för att jag tror att Kurki har bra konstruktioner med i sin forskning och jag vet inte så mycket om ämnet.

  10. Det var första gången jag kom i kontakt med generativ grammatik. Jag tycker det låter intressant att man försöker skapa nya teorier i grammatik på ett annorlunda sätt än förut. Jag gillar kreativiteten och nytänkandet i generativ grammatik. Tanken som väcktes hos mig då uttrycket “Vi…med Anna” användes om och om igen var att det kräver ett jättebra tålamod av forskaren att orka testa samma uttryck i många olika sammanhang om och om igen. Man behöver också ha mycket kunskap om grammatik för att kunna skapa nya grammatiska hypoteser och testa dem. Användningen av träddiagrammet verkade vara en metod som passar en forskare som gillar logiskt tänkande och matematik. Jag tyckte att det var relativt lätt att tänka vilka fraser som kunde användas och vilka som var onaturliga. Uttrycket “Hu på sätt?” som används i det finlandssvenska talspråket och betyder “På vilket sätt?” kunde kanske studeras med hjälp av generativ grammatik. Jag antar att “hu” kommer från ordet “hur” som används i samma betydelse som och i stället för “vilket” i frasen “På vilket sätt?” Det kunde kanske forskas i varför frågeordet “hur” används i detta sammanhang.

  11. Jag har hört begreppet den generativa grammatiken tidigare. Enligt mig finns det många likheter mellan grammatik och matematik. Jag har lagt märke till att det inte är så ovanligt att samma personer har svårigheter med att lära sig språk och matematik. Jag tycker att olika utryck ”vi… med Anna” kan leda till olika tolkningsproblem. Detta gäller speciellt människor som brukar tolka språket väldigt litterat. Ändå är ämnet ett intressant forskningsområde. Det finns några olikheter mellan sverigesvenska och finlandssvenska och därför vore det intressant att skärskåda skillnader mellan dem när det gäller den generativa grammatiken.

  12. Som forskningsfält är generativ grammatik någorlunda obekant för mig, troligen därför att jag som andra språks användare inte lägger särskilt mycket märke till grammatiska fenomen i svenskan, om de inte råkar vara speciellt avvikande från standarden. Detta forskningsområde var också ganska svårbegriplig, för mig förblev det lite oklar vilken del av grammatik som var forskningsobjektet i strukturen “vi … med Anna”. Skillnaderna mellan ovannämnda strukturer var nog klara för mig men speciellt under föreläsningen tappade man lätt fokusen efter kontinuerlig repetition av konstruktionen.
    Jag är inte säker om detta skulle höra till generativ grammatikforskning, men om jag behövde forska i något grammatiskt fenomen, skulle det vara avvikande verbböjningar av oregelbundna verb i talat språk. I mitt hemort är det nämligen typiskt för ungdomar att böja oregelbundna verb liksom ‘komma’ och ‘sova’ regelbundet i preteritum, alltså ‘kom’ blir ‘komde’ och ‘sov’ -> ‘sovde’. Sådan forskning skulle kanske höra delvis till dialektforskning men den innebär ju en grammatisk aspekt. (13)

  13. Jag visste inte särskilt mycket om generativ grammatik men har antagligen hört begreppet tidigare. Jag började undra om exempeln “vi med Anna” kan förklaras med språkhistoria. Några språk har haft dualformen, alltså pluralform som antyder bara till två personer eller grejer. Dualplural är inte längre vanlig och jag vet inte heller om det har någonsin varit. Kanske kunde språkhistorisk forskning förklara detta också?
    Det var mycket uppfriskande att höra om ett lingvistiskt forskningsämne och synvinkel som jag nästan inte alls visste om. Jag vet inte vad jag skulle kunna forska om generativ grammatik.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.