Torsdagens föreläsning den 9 september 2021 handlade om en konstruktion som finlandssvenska använder i tal men vilkens betydelse eller tolkning kan vara lite oklar. På föreläsningen presenterade forskaren Klaus Kurki sin forskning som handlade om konstruktionen vi med X, t.ex. Vi har aldrig med Anna varit i Berlin. Om du nu tar en liten paus och undrar dig – vem som har aldrig varit i Berlin? Anna och talaren eller talaren och någon/några och ännu Anna? En ganska svår fråga, tror jag. Forskningens syfte var att ta reda på när och vem som tolkar konstruktionen pluralt eller singulärt och varifrån den här konstruktionen kommer.
Kurkis forskning hör till forskningsområdet av generativ grammatik som, enligt Chomsky (1995, 9), betyder att alla språk består av hierarkiskt strukturella uttryck. Generativ grammatik ser språk som en apparat som genererar syntaktiska helheter. Generativ grammatik passar bra med just denna forskning eftersom man ville ta reda på hur olika människor tolkar uttrycket vi… med X. I forskningar inom detta forskningsområde används ofta korpusar men i just denna undersökning hade det varit svårt att använda korpusar eftersom syftet var ju att ta reda på hur konstruktionen tolkas och då måste man fråga folk. Insamling av data utfördes med en enkät som bestod av meningar som deltagarna behövde bedöma som användbara eller oanvändbara. Om man valde användbar behövde man då berätta, enligt sin tolkning, om meningen var plural eller singular.
Den här konstruktionen är inte rätt ur grammatikens synvinkel och den används inte i standardsvenska eller dialekter i Sverige. Konstruktionen finns inte i alla språk men en annan undersökning som presenterades och användes var Vassilievas och Larsons (2005) undersökning som studerar samma fenomen ur ryskans synvinkel. Enligt deras undersökning består vi alltid av jag och några andra (Vassilieva & Larson 2005, 115). I finlandssvenskans fall var det inte så enkelt men resultaten visade t.ex. att ju längre bort man ställer prepositionsfrasen, desto starkare blir den plurala tolkningen. Ett annat intressant resultat var att var i Finland du kommer ifrån påverkar tolkningen. Till exempel österbottniska, som har haft mindre kontakt med finskan, accepterade den singulära tolkningen mera sällan än andra dialekter.
För mig var nästan allt i den här föreläsningen nytt eftersom jag ville utmana mig själv och välja ett tema som var obekant. Jag vet mycket om inlärning av språk och språkundervisning men forskning i själva språket är något ganska nytt för mig. Vad som är intressant med just detta forskningsområde är att människor använder språket i det riktiga livet och inte bara i teorin vilket betyder att språket utvecklar ständigt. Om vi vill forska i tolkningar på språket måste vi faktiskt gå och fråga folk. Det vore intressant att undersöka om det finns skillnader i tolkningar mellan finlandssvenskor och rikssvenskor: till exempel i frågan om hur valet av verbform påverkar hur artig meningen tolkas vara.
Hur tolkar du konstruktionen vi… med Anna och varifrån kommer du?
Har du några andra forskningsidéer? Berätta gärna i kommentarsfältet!
Chomsky, Noam 1995: The Minimalist Program. The MIT Press, Cambridge, Massachusetts.
Vassilieva, Masha & Richard K. Larson. 2005. The semantics of the plural pronoun construction. Natural Language Semantics 13(2). 101–124.
Emma Koivunen
Senaste kommentarer