Den här veckans föreläsning handlade om effekten av grammatikundervisningen när det gäller ordföljden i svenska som andraspråk. Föreläsaren Anne-Maj Åberg berättade om sin studiegång och om sina arbetsplatser. Hon disputerade vid Åbo universitet våren 2020. På lektionen presenterade hon sin doktorsavhandling Effekten av explicit undervisning på inlärning av explicit och implicit kunskap om ordföljden i svenska.
Åberg undersökte hur explicit undervisning påverkar inlärningen. Explicit kunskap är deklarativt och medvetet medan implicit kunskap är intuitivt men det kan inte beskrivas med ord (Ellis 2008). Åbergs undersökning var relevant eftersom endast få studier har granskat undervisningens effekt på korrektheten i fri produktion (Norris & Ortega 2000; Goo et al. 2015). Inom andraspråksinlärning vill man utreda hur man lär sig ett andraspråk och hurdana svårigheter det finns. Till exempel felaktig ordföljd är vanlig bland andraspråksinlärare i svenska oavsett deras förstaspråk (t.ex. Bolander 1987).
Åberg samlade in material på en valfri förberedande kurs i svenska vid ett finskt universitet under åtta veckor. Deltagarna gjorde ett grammatikalitetsbedömningstest om ordföljdsregler, en skriftlig bildbeskrivning och en muntlig bildbeskrivning. De skriftliga delarna testade den explicita kunskapen och den muntliga testade den implicita. Deltagarna gjorde bildbeskrivningarna i början och i slutet av kursen för att Åberg ville veta om informanterna utvecklar sina kunskaper. Testet poängsattes så att man fick ett poäng för korrigering av ordföljdsfelet och ett poäng för förklaring av felet. I avhandlingen användes kvalitativa och kvantitativa metoder. Åberg räknade korrekthetsprocenter och granskade hur de utvecklas. Resultaten var i linje med tidigare forskning om undervisningens effekt.
Andraspråksinlärning är ett intressant forskningsområde eftersom det producerar praktisk kunskap. För mig var det nytt att antalet studenter som avlagt svenskan i studentexamen har minskat så mycket. Det är viktigt att veta hur man lär sig grammatiska strukturer oavsett ens framtida yrke. För lärare är det särskilt nyttigt att vara medveten om olika inlärningsgångar så att man kan stödja sina elever på det bästa möjliga sättet. Jag tycker att det skulle vara intressant att undersöka hur grammatik presenteras i olika läroboksserier och hur det digitala materialet för läraren kompletterar de fysiska läroböckerna. Dessutom skulle det vara viktigt att undersöka grammatikundervisning i klassrummet.
Vad tycker ni? Vilka grammatiska strukturer skulle vara intressanta att undersöka? Vilket slags material skulle ni kunna samla in?
Vilma Ääri
Källor
Bolander, M. 1987. Man kan studera inte så mycke. Om placeringen av negation och adverb i vuxna invandrares svenska. SUM-rapport 5. Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik.
Ellis, R. 2008. The study of second language acquisition. 2. uppl. Oxford: Oxford University Press.
Goo, J., Granena, G., Yilmaz, Y. och Novella, M. 2015. Implicit and explicit instruction in L2 learning. Norris & Ortega (2000) revisited and uppdated. I Rebuschat, P. (red.). Implicit and explicit learning of languages. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, 443–482. E-bok.
Norris, J. M. och Ortega, L. 2000. Effectiveness of L2 instruction: A research synthesis and quantitative meta-analysis. Language Learning 50, 417–528.
Senaste kommentarer