Våren ligger i luften i Uppsala. Krokusarna blommar och Engelska parken vid campus är fylld av fågelsång. Jag och Noora Viljamaa har redan hunnit vara här en månad och vår nya vardag har börjat ta form. Vi befinner oss för tillfället här på ett tre månader långt forskarutbyte, som gästdoktorander vid Gender and Work-projektet. Vi njuter stort av alla nya intryck, att få uppleva en ny arbetsgemenskap och att få fokusera fullt ut på avhandlingsarbetet. Våra dagar förflyter med avhandlingsskrivande, läsande och deltagande i de seminarier som ordnas vid Historiska institutionen.

Under den här första tiden har vi reflekterat en hel del över betydelsen av miljöombyte för det kreativa forskningsarbetet. Det är konstaterat att förändringar i ens fysiska omgivning tvingar hjärnan att vara öppen och tänka i nya banor. Under utbytet försöker vi aktivt skapa variation i arbetet och hålla fokuset uppe genom att byta plats flera gånger under dagarna. Det kan innebära ett par timmars pass på biblioteket, på institutionen och på caféer. Om det känns att vi stagnerar är det dags att gå någon annanstans. Det är vårt motto här. Det är en enkel sak att göra, men så effektivt. Att befinna sig i en ny stad tvingar en att skapa nya vardagsrutiner och lyssna på sina egna behov på ett helt annat sätt än i det vanliga vardagslunket. Inspirationen flödar då vi håller oss nyfikna och utforskar nya ställen.

Några av våra favoritplatser har, föga förvånande, blivit universitetsbiblioteket Carolina Rediviva och caféet Güntherska hovkonditoriet. Det ståtliga biblioteket är alltid ett säkert kort för att få en bra start på dagen. Den stora läsesalen med sina vita pelare och höga fönster är fantastisk då man behöver låta tankarna flöda fritt. En annan favorit är utsikterna åt alla håll på våning nio. Här kan man slå sig ner framför valfritt fönster och gå på upptäcktsfärd bland bokhyllorna då inspirationen tryter. Biblioteket öppnade 1841 och är Sveriges äldsta universitetsbibliotek. Namnet Carolina Rediviva, ”det återuppståndna Carolina”, syftar på det förra biblioteket Academia Carolina som revs 1778. Idag rymmer biblioteket även en utställning där man kan skåda den världskända gotiska Silverbibeln och den tidigaste kartan över Norden, Carta Marina från 1539. Güntherska, allas favoritcafé, ligger i sin tur nere vid Fyrisån. Hit kommer vi då vi behöver energipåfyllnad och en boost av folkvimmel och bakgrundssorl.

Vi har även hunnit göra utflykter till Stockholm, där vi hittat flera inspirerande platser. Som 1800-talsforskare blev vi ju såklart genast intresserade då vi hörde att det nyligen hade öppnats ett café i 1800-talstappning i Gamla stan. Där slog vi oss ner med på de gamla pinnstolarna och läste forskningslitteratur om de 1800-talets fattiga människor som vi båda studerar i våra avhandlingar. Vad kunde väl vara en lämpligare plats att göra det på än här. Caféets grundare har eftersträvat ett autentiskt och ”folkligt” 1800-tal i interiör och koncept. Möbler är inhandlade på loppisar och auktion och väggar och tak är handmålade med schabloner. I caféet finns ingen elbelysning, endast bivaxljus och fotogenlampor, och ingen musik spelar i bakgrunden. Det som serveras är såklart tillagat efter gamla recept. Här fick vi alltså vara med om en riktig tidsresa.

Även vid vårt besök på Nordiska museet i Stockholm fick vi inspirerande nya intryck och en chans för självreflektion som forskare. Den nyöppnade utställningen Nordbor visar livet i Norden genom 500 år, från 1500-talet till idag. Utställningen rör sig över de fyra årstiderna och utforskar teman kring kultur, natur och familj. Vi uppskattade stort att berättandet utgick från verkliga människoöden – genom dramatiserade små videosnuttar fick man lära känna verkliga namngivna personer ur samhället olika skikt. Samtidigt var förstås utställningen en vacker estetisk upplevelse med sina otaliga föremål och konstnärliga framställningar för alla sinnen. Här kunde vi samtidigt som vi kopplade av även undermedvetet bearbeta våra forskningsidéer. Ett ypperligt kombinerande av nytta och nöje med andra ord.

Under de följande månaderna ska vi fortsätta att hålla oss nyfikna och upptäcka nya inspirerande platser. Vi hoppas även kunna ta med oss den här inställningen då vi återvänder till Åbo, för att fortsätta göra forskarvardagen mer glädjefylld och spontan. En av de värdefullaste gåvorna av att vara här är att det ger oss nya perspektiv på hur vi vanligen arbetar – och vad vi skulle vilja förändra. Det är något att ta med sig även i framtiden.

Josefine Sjöberg

Skribenten är doktorand vid Åbo Akademi och skriver sin doktorsavhandling inom projektet ”Förfalskarna – Allmogens litterarisering och kunskap om det svenska språket i brottslig kontext i Finland under 1800-talets första hälft” (TY & ÅA), som finansieras av Svenska Litteratursällskapet i Finland.