Midsommaren 1839 fanns det bland dem som i Åbo hamn landsteg från Sverigebåten en återflyttare från fjärran land. Kimitofödde Hjalmar Björling (1848–1885), som studerat och tidigare även arbetat i Åbo, hade tillbringat största delen av 1870-talet i Asien, främst i Nederländska Ostindien, det vill säga nuvarande Indonesien.
Vad fick Björling, prästson ur medelklassen, att flytta så långt österut? Äventyrslust, drömmar om rikedomar, kanske också en strävan efter personlig ryktbarhet. Björling sökte sig i tjugoårsåldern till Batavia (nuvarande Jakarta), slog sig ned där och öppnade en affär tillsammans med en svensk kollega. Efter några år ledde vägen ännu längre bort, till den kinesiska kusten, där Björling var ombud för en tysk kolonialvarufirma.

Den mångåriga karriären i kolonierna kulminerade med ett försök att anlägga en egen tobaksplantage på ön Sumatra, men företaget blev inte särskilt framgångsrikt. Den expanderande plantagehushållningen var en hårdför bransch där ägarna exploaterade lokalbefolkningen, vars häftiga protester ibland tog sig våldsamma uttryck. Björling var med sina metoder definitivt på fel sida i historien, men han höll inte ut länge i Sumatra. Till hemlandet återvände han med svansen mellan benen.
I Åbo kunde Björling emellertid stoltsera med sina erfarenheter som här sågs som mycket exotiska. Han skrev ganska regelbundet i tidningarna (bl.a. i Åbo Underrättelser), texter med motiv från kolonierna och t.o.m. noveller. Från Malaya hemförde han också sin tjänarinna May, som hörde till lokalbefolkningen. Hennes upptagning i den lutherska kyrkan blev en nyhet för tidningarna i hela landet. Artiklarna var givetvis exotiserande och skribenterna undrade hur May skulle anpassa sig till kölden i Norden.
Björlings karriär i kolonierna blev ingen framgång och gav honom varken världsliga rikedomar eller litterär gloria. Han skulle alltså kunna klassificeras som en bifigur i historien. Intressant ur en nutida synvinkel blir han emellertid tack vare det som han berättar om Åbos roll som en del, låt vara en avsides belägen sådan, av de globala koloninätverken. Stadens hamn öppnade vägen ut i vida världen, på gott och ont.
Mikko Toivanen
Översättning: Brita Löflund
Källor:
Toivanen, Mikko. (2023). A Nordic Colonial Career Across Borders: Hjalmar Björling in the Dutch East Indies and China. The Journal of Imperial and Commonwealth History, 51(3), 421–441. https://doi.org/10.1080/03086534.2023.2205697
Toivanen, Mikko. (2020). Suomesta Sumatralle: miten Hollannin Itä-Intia ja Britannian siirtokunnat näkyivät 1800-luvun loppupuolen suomalaisessa lehdistössä? Historiallinen Aikakauskirja, 118(4), 540–544. https://doi.org/10.54331/haik.140764