Etikettarkiv: Korois

Åbo firar födelsedag år 2029 – varför det? 

Efter att Åbos image- och temaplaner för stadens 800-årsjubileum offentliggjorts har man också i medierna diskuterat huruvida 2029 är det korrekta året för födelsedagsfirandet. Visst har det gått 800 år sedan 1229, men historikernas och arkeologernas uppfattning är att det medeltida Åbo uppstod kring år 1300. Varifrån kommer då årtalet 1229?

Vy över Aura å och Åbo av i dag. Bild: Janne Mustonen / Åbo stad.

Något exakt år då Åbo skulle ha grundats känner man inte till. Nästan säkert har Åbo då beviljats stadsprivilegier, men inga ursprungliga dokument om detta eller om något annat som hör samman med grundandet har bevarats.

Stadens tillkomst och flyttningen av biskopssätet har länge ansetts sammankopplade. Redan i Paul Justens biskopskrönika från 1500-talet konstaterades att biskopssätet i Åbo flyttades från Korois ”till dess nuvarande plats” år 1300. Senast på 1600-talet kopplades den här flytten samman med grundandet av Åbo stad.

Åbo stads historia från år 1229 är däremot rätt ung. På 1920-talet restaurerades Åbo domkyrka, och ledaren för detta arbete Juhani Rinne framförde en tolkning som avvek från tidigare och senare historikers uppfattningar. Enligt Rinne skulle påven Gregorius IX:s tillstånd till flyttning av Finlands biskopssäte till ett lämpligare ställe ha avsett en flytt från Korois till platsen för den nuvarande domkyrkan. Hans syn på saken har sedermera ratats: i Gregorius IX:s bulla nämns inga platser, men allt tyder på att tillståndet ledde till att biskopssätet flyttades från Nousis till Korois, visserligen först en tid efter att påvebullan utgivits.

På basis av Rinnes tolkning antog man att också Åbo stad grundades vid samma tid och därför firade Åbo sitt 700-årsjubileum år 1929. Den tidiga tidpunkten passade väl ihop med nationsbyggandet i början av självständighetstiden, då man letade efter rötter till olika slags företeelser så långt bak i tiden som möjligt.

 Åbo stads födelsedagsfirande år 2029 är alltså en fortsättning på en tradition som uppkom för hundra år sedan.

Tidpunkten har emellertid visst fog för sig ifall man betraktar uppkomsten av staden som en process och inte som något som hände i ett slag. Under 1200-talet, alltså före ingången av 1300-talet, började kyrkans, kronans och köpmännens inflytande koncentreras till Aura ås nedre lopp.

År 1229 beviljade påven tillstånd att flytta Finlands biskopssäte till en bättre plats och flytten gick till Korois. Området runt den nya biskopskyrkan blev centrum för förvaltningen, ekonomin och kulturen. Den svenska kronans makt stärktes när Åbo slott på 1200-talet började byggas vid åmynningen. Ungefär år 1300 gick utvecklingen in i ett nytt skede då Åbo stad grundades och domkyrkan flyttades till dess nuvarande plats. Före ingången av 1310 hade Åbo blivit såväl stiftets förvaltningscentrum som en rådsstad, där borgarna ur sin egen krets valde ett råd och en borgmästare till att leda förvaltningen.

Bakom så gott som alla historiska händelser ligger en utvecklingsprocess som är längre än ett enstaka år. Låt oss alltså med gott samvete fira Åbo stads födelsedag år 2029.

Reima Välimäki

Översättning: Brita Löflund

Texten baserar sig på Reima Välimäkis och Panu Savolainens inlägg i serien Puheenvuoro, Turun Sanomat 9.8.2025.

Dominikanerna – nya vindar i det medeltida Åbo

Vanligen brukar man nämna Finlands och Nordens avsides läge och tidskrävande tillgänglighet när man granskar hur snabbt nyheter spreds i det medeltida Europa. Den här generaliseringen stämmer emellertid inte alltid, och också snabbheten kan ses som ett relativt begrepp. En av nyheterna i början av 1200-talet, den dominikanska ideologin, nådde Norden kanske till och med snabbare än många andra hörn på den europeiska kontinenten. Dominikanernas ideologi betonar fattigdomen, lärdomen och predikandet som de viktigaste verktygen för de troendes själavård.

Ordens grundare Dominicus Guzman (1170–1221) anses ha besökt Danmark hela två gånger redan under 1200-talets första år i egenskap av specialsändebud för kungen av Kastilien. Den egentliga orden uppstod i kretsarna kring Dominicus i mitten av 1210-talet i södra Frankrike, och under det följande decenniet grundades i Danmark de första dominikanersamfunden i Norden.

I Finland grundade dominikanerna sin första kommunitet, ett konvent, år 1249(MCCXLIX venit conventus Finlandiam). Om dess läge råder osäkerhet. På andra håll i Europa gynnade dominikanerna stora städer, sådana där det fanns ett universitet och ett biskopssäte. I medlet av 1200-talet fanns det i Finland inte en enda ort med stadsprivilegier, för att inte tala om universitet, men ett biskopssäte fanns det, i Korois. Det mest sannolika platsalternativet för en första permanent dominikankommunitet var med andra ord Korois, som låg några kilometer från Åbo i riktning mot Aura ås övre lopp. Förutom ett biskopssäte hade platsen goda förbindelser till bysamhällena i omgivningen tack vare ån och åstranden. Områdets täta och välmående bosättning var en gynnsam trakt för predikan och tiggeri, vilket var viktigt då samfundet primärt levde av allmosor.

I Korois och i biskopssätets näromgivning bistod dominikanbröderna biskopen i teologiska frågor samt med prästernas utbildning och församlingsmedlemmarnas själavård. De lärda dominikanerna bidrog till att utbildningen blev tillräcklig och förefaller att ha deltagit i organiserandet av det unga stiftet bl.a. när det gällde liturgin. Det är troligt att bröderna samarbetade mycket intensivt inte bara med biskopen utan också med det före ingången av 1276 grundade kapitlet.

Vy från Kaskisbacken mot Aura å. Konventet låg inom det område som bilden visar ända till 1500-talet. Bild: Ernst Gustaf Arvidsson (1913), Åbo stadsmuseum.

När domkyrkan och -kapitlet flyttades till Unikankare kulle i Åbo i slutet av 1200-talet följde dominikanerna med. Var de till en början slog sig ned vet man inte med säkerhet. Den första och enda kända konventplatsen i Åbo ligger i Kaskisbacken, i terrängen mellan åstranden och Svartbrödragränden.

Marika Räsänen

Översättning: Brita Löflund