Kyrkoherden i Åbo, Thomas Laurentii (Thomas Larsson, Tuomas Laurinpoika) begav sig år 1585 till Tyskland för att studera till magister. Han stannade för universitetet i Tübingen och blev lärjunge hos tidens intellektuella kändis, professorn i grekiska Martin Crusius. Denne skrev flitigt dagbok och nedtecknade också Thomas beskrivningar av ”den finska metropolen” Åbo. Dagboksanteckningarna, som jag fann för några år sedan, är en ny källa till kunskap om Åbo i slutet av 1500-talet.
Thomas berättade om stadens och rikets angelägenheter och dessutom om katedralskolans verksamhet, vilket givetvis intresserade den lärde humanisten Martin Crusius. Enligt Thomas hade skolan då sju lärare och över 700 elever. Antalet lärare motsvarar forskningsresultaten, men i elevantalet ingår en rejäl dos dåtida reklam. I slutet av 1500-talet studerade uppskattningsvis 50–100 elever vid katedralskolan. Modell för undervisningsprogrammet var den skolordning som utarbetades av den lärde humanisten Philipp Melanchthon i Wittenberg på 1520-talet, och katedralskolans elever pluggade också grammatik och talarkonst med hjälp av Melanchthons lärobok i retorik och en förkortad version sammanställd av Erasmus av Rotterdams böcker för skolorna.
Thomas redogörelser för språkundervisningen i katedralskolan är intressanta. Latinet var fortfarande grunden för all skolbildning och det fanns gott om kompetenta undervisare. Humanisten Martin Crusius skrev sin dagbok på latin, och eftersom latinet var det gängse språket för de lärda var det troligen också på latin som Crusius och Thomas samtalade.
I katedralskolan hade man emellertid i programmet inkluderat också nya språk, vilket på 1500-talet betydde gamla språk. Skolans rektor Jacobus Petri, bäst känd som Jaakko Finno och sammanställare av den första finska psalmboken, kunde en del grekiska och undervisade i språkets grunder. Ännu intressantare är den dagboksnotering som berättar att biskop Ericus Sorolainen undervisade i hebreiskans grunder vid katedralskolan.
Undervisningen i hebreiska och grekiska anknöt givetvis till reformationens och humanismens ideal: texter, i synnerhet Bibelns, skulle studeras på originalspråken. Medeltidens bibeltolkningar baserade sig på latinska Vulgata, men 1500-talets lärda och översättare sökte sig till de grekiska och hebreiska texterna. Katedralskolan i Åbo förefaller att ha gått i främsta ledet med rejäl marginal i det svenska riket, då skolordningen av år 1571 inte ännu innehöll bestämmelser om studier i grekiska, för att inte tala om hebreiska, och undervisningen i Bibelns originalspråk inleddes i Sverige först på 1580-talet.
Det var ont om personer som behärskade de här språken, och syftet med Thomas studieresa var också att förbättra kunskaperna i grekiska och hebreiska. Han tog privatlektioner i grekiska av dåtidens ledande expert Martin Crusius. Där som man på 2020-talet jagar experter på artificiell intelligens snurrade karusellen på 1580-talet kring grekiskan och hebreiskan.
Ytterligare information om Thomas Laurentius studieresa och översättningar av Martin Crusius dagboksnoteringar rörande Åbo finns i en artikel i Historiallinen Aikakauskirja (2019): https://journal.fi/haik/article/view/140631
Reima Välimäki
Översättning: Brita Löflund