Etikettarkiv: polis

1900-talet

Tre poliser miste livet år 1930

Lämna en kommentar

År 1930 glesnade Åboplisens led då tre poliser miste livet: äldre konstapeln Karl Jäspi, överkonstapeln Anton Lagerroos och ridande konstapeln Eino Tuomi. Lagerroos och Tuomi omkom i trafikolyckor medan Jäspi mötte döden i tjänsteutövning på grund av en serie missförstånd.

Korsningen mellan Lilla Tavastgatan och Nylandsgatan, där direktör Salomon Konsky körde på överkonstapel Anton Lagerroos i augusti 1929. Bild: Riku Kauhanen.

Anton Lagerroos avled i en hjärtattack den 30 september 1930, men den händelseserie som orsakade detta inleddes redan ett år tidigare. Lagerroos stod den 21 augusti 1929 i hörnet av Lilla Tavastgatan och Nylandsgatan och pratade med en annan konstapel. då direktör Salomon Konsky (1886–1940) helt överraskande körde sin bil mot Lagerroos och in i väggen. Den andre konstapeln hann hoppa undan, men Lagerroos fick skador i knät, vristen och bröstkorgen. Från sjukhuset blev han ivägsänd för vård i hemmet. Vid förhören sade Konsky att han glömt bromsa, men då fallet utreddes kom det fram att Åbo polisinrättning dragit in hans körkort på grund av hans dåliga syn. Konsky hade skaffat sig körkort i Björneborg, där han hade en konfektionsaffär. Lagerroos fick hjärtsymptom på grund av påkörningen och de blev hans död i september 1930.

Samma dag som Lagerroos begrovs, den 7 oktober 1930, omkom ridande konstapeln Eino Tuomi. Han patrullerade till häst i stadsdelen Raunistula tillsammans med konstapel Suominen, och de försökte ta fast två cyklister som körde utan lyktor. En omnibuss kom emot dem och stannade, men bakom den dök det oväntat upp en cyklist. Tuomi skulle just då passera bussen och hans häst snavade på cykeln. Tuomi fastnade med foten i stigbygeln, och då hästen stegrade sig och skenade iväg släpades Tuomi efter. Han fick en allvarlig skallfraktur och avled efter en timme.

Äldre konstapeln, detektiv Karl Jäspi hade den 1 maj 1930 tillsammans med detektiv F. Lindström sickats till Björneborgs Regementes kaserner, det vill säga till det nuvarande universitetsområdet på Universitetsbacken, för att leta efter kommunister, som sades vara i farten med olagliga uppsåt. Här stötte detektiverna på två suspekta män, som de började prata med. Utan att polisen visste om det hade Björneborgs Regemente för kommunistjakten utsett två egna spanare, civilklädda reservofficersaspiranter. De undrade givetvis vad det var för skumma typer som dykt upp på kasernområdet. När soldaterna frågade männen om de var detektiver, förnekade de förstås detta. Men soldaterna fortsatte med sitt frågande och undrade om de visste något om de förbjudna flygblad som smugglats in till regementet, och då antog detektiverna att de fått fast sina kommunister. När de ämnade häkta de civilklädda soldaterna uppstod ett handgemäng, och den ena soldaten tog fram sitt fickvapen och sköt Jäspi i magen. Den andre soldaten åter sårades i foten då polisen sköt. De sårade fördes till sjukhus, där Jäspi avled av sina skador. Han begrovs 12.5.1930 på Åbo nya begravningsplats. I begravningståget deltog Björneborgs Regementes musikkår, som spelade en sorgehymn.

Riku Kauhanen

Översättning: Brita Löflund

Källor:

Databasen Poliisisurmat. Poliisimuseo.fi, https://poliisisurmat.poliisimuseo.fi/?s=&orderby_field=sukunimi_asc
Poliisimies: poliisijärjestöjen äänenkannattaja 20/1930.
Satakunnan Kansa 3.5.1930.
Suomen poliisilehti 9/1930; 19/1930.
Turun Sanomat 22.8.1929; 13.5.1930.

1900-talet

Polisarbete i Åbo 1916

Lämna en kommentar

Under första världskriget behandlades vid polisinrättningen i Åbo ett brottmål som rörde två män. Detektiva avdelningens kriminalkommissarie Carl Welander redogjorde i sin rapport 26.10.1916 för arbetaren Väinö Saarinens och drängen Kustaa Einar Leivos fall. Leivo och Saarinen hade gripits redan den 18:e i Lundo socken. Landskansliet vid länsstyrelsen i Åbo och Björneborgs län klandrade tjänsteförrättande länsmannen i Lundo distrikt för bristfälligt polisundersökningsprotokoll.

Utredningarna i Åbo inbegrep en telefonledes 20.10 gjord begäran om uppgifter från Asikkala angående fallet Saarinen samt telefonsamtal 20.10 till Letala och 23.10 till länsmannen i Nykyrko distrikt i fallet Leivo för verifierande av signalement. Efter två dagar mottog länsstyrelsens biträdande kamrer Kurt Egon Ramström ett av konstapel Salonen dikterat telefonbud från länsmanskontoret i Nykyrko, varav Leivos signalement och ålder framgick. Allt detta ledde till Welanders undersökningar vid detektiva avdelningen i syfte att klarlägga de gripna männens identitet efter ett interimistiskt beslut av guvernör Eliel Ilmari Wuorinen 26.10.1916.

Vid förhör anställda av kriminalkonstapeln framkom följande. Saarinen hade i onyktert tillstånd tappat sitt eget respass i Lundo och haft med sig en Kaarle Perttulas arbetsbok, som han hade i sin besittning. Leivo åter hade avsiktligt utgett sig för att vara Frans Arttur Heininen. Han hade rymt från sitt tjänstgöringsställe, köpt Heininens respass för en mark och givit länsmannen i Lundo distrikt falska uppgifter om sig själv av rädsla för rymningens följder. I Welanders rapport beskrevs också männens fysiska kännetecken, till exempel kroppsbyggnaden, skägget och ansiktsformen. 

Respass för Frans Arttur Heininen, utfärdat av länsmannen i Letala. Två av Carl Welander utsända detektiver fann dokumentet i en arbetsförmedling vid Humlegårdsgatan, gård nr 15, i Åbo. K. E. Leivo hade inlämnat respasset på förmedlingen i egenskap av arbetssökande. Riksarkivet, Åbo. Fotograf: Tuukka Heikkinen, 22.5.2025.

För att vi ska kunna förstå i vilken situation de gripna männen befann sig redogör jag i det följande för generalen av infanteriet Vladimir Nikolajevitj Gorbatovskis obligatoriska föreskrift, som utgjorde den juridiska grunden för att deras fall behandlades som ett brottmål. Bestämmelsen utfärdades i juli 1916.

Den obligatoriska föreskriften gällde rätten att färdas inom Finland och de tillståndsbevis som därvid krävdes samt uppräknade de ansvariga myndigheterna då misstankar om brott mot föreskriften förelåg. Förbjudna var enligt Gorbatovskis föreskrift de områden i de finska socknarna som låg i en 15 km bred zon vid nationsgränsen till lands eller till havs. Om en person ertappades utan vederbörligt tillstånd eller gav falska uppgifter vid ansökan om tillstånd skulle denne avlägsnas från det förbjudna området, och straffet kunde vara antingen högst 8 000 mark i böter eller tre månaders fängelse enligt vederbörande guvernörs beslut.

V. Saarinen och K. E. Leivo dömdes 27.10.1916, med stöd av såväl infanterigeneralen Gorbatovskis 15.7.1916 givna föreskrift som Finlands generalguvernör Frans Albert Aleksandrovitj Seyns den 31 mars 1915 givna obligatoriska föreskrift nr 28, till följande straff: Saarinen dömdes till fördrivning från det förbjudna området och 40 marks böter, som kan ha motsvarat 8 dagars fängelsestraff, eftersom det i beslutsprotokollet finns ett likhetstecken mellan penningsumman och anteckningen 8d. Leivo fick tre månaders fängelsestraff. Saarinens och Leivos fall är konkreta exempel på överhetens strävan att begränsa invånarnas rörelsefrihet. De avspeglar samtidigt krigets inverkan på medborgarsamhället. Två civila finländare dömdes, i de förhållanden som rådde under första världskriget, till rättsliga påföljder på basis av två ryska militärers administrativa agerande.

Tuukka Heikkinen

Översättning: Brita Löflund

Källor:

Finlands Statskalender för året 1916. Osakeyhtiö Weilin & Göös Aktiebolag. Helsingfors, 1915.

Suomalainen Wirallinen Lehti, 15.08.1916, nr 188, s. 1 URL: https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1296948?page=1. Nationalbiblioteketes digitala material. Referens 23.01.2026.

Landskansliets vid Åbo och Björneborgs län arkiv. C Protokoll. Ce Protokoll över personer dömda för brott mot obligatoriska föreskrifter. Ce:4. Protokoll över personer dömda för brott mot obligatoriska föreskrifter jämte bilagor, nr 1–100 (1916–1916). Riksarkivet, Åbo.