Kategoriarkiv: 1900-talet

Brezjnev i Åbo 1961

I september 1961 fick Åbo för en dag vara värd för sovjetledaren Leonid Brezjnev (1906–1982) under hans besök i staden. Brezjnev var då ordförande för Högsta sovjet, som var Sovjetunionens motsvarighet till parlament, och officiellt statsöverhuvud. Den verkliga makten innehades emellertid fortfarande av kommunistiska partiets generalsekreterare Nikita Chrusjtjov, som Brezjnev var med om att störta tre år senare.

Sovjetunionens president Leonid Brezjnev besökte Åbo universitet den 25 september 1961. Bild: V. K. Hietanen, Museiverket.

Sovjetledarnas besök följde i allmänhet en väl inkörd rutin. Först avklarades de officiella ceremonierna och underhandlingarna i Helsingfors och sedan presenterades trakterna utanför huvudstadsregionen för gästerna från öst. Så var fallet också den här gången. Besöket började i Helsingfors och varade inalles i nio dagar, och sovjetledaren fick ta sig en titt också på Åbo, Kemi och Rovaniemi.

I Åbo hade man valt Valmets varv i Pansio och Åbo universitet till besöksmål för Brezjnev och hans följe. På varvet föreföll den tidigare maskiningenjören Brezjnev att känna sig väl hemmastadd och pratade också med de aboensiska varvsarbetarna. Förutom att sovjetledaren berömde den finska varvsindustrin lovade han också att den östra grannen skulle förbli en pålitlig och långvarig kund.

På universitetsbacken fick Brezjnev bekanta sig med den moderna högskolearkitekturen på campus och med president Paasikivis digra privata boksamling. I sitt tal till universitetets företrädare lyfte han fram den studerande ungdomens betydelse som skapare av framtiden och meddelade att han skulle donera en samling läroböcker och vetenskaplig litteratur, inalles 2 000 band, till universitetet.

De finländska medierna följde noga de östliga grannarnas resa och citerade sovjetledarens tal i sina artiklar.

Också den sovjetiska pressen noterade besöket. Izvestija betonade de varma och vänskapliga relationerna mellan vänstäderna Åbo och Leningrad och deras invånare. Tidningen skrev att tusentals Åbobor samlats på den öppna platsen framför järnvägsstationen för att med rungande slagord om fred och vänskap ta farväl av Brezjnev och president Kekkonen, som stått värd för hela Finlandsbesöket.

Pravdas läsare åter fick ta del av en målande skildring av Åbo som en av Finlands äldsta städer och ett centrum för regionens förvaltning i 600 år. Åbo vid tiden för besöket beskrevs i Pravda som en av Finlands främsta industristäder och en central ort för arbetarrörelsen i landet.

I de sovjetiska tidningarna kunde man också läsa om besökets viktigaste politiska syfte: att främja tanken på de nordiska länderna som ett neutralt fredsområde och att motarbeta Natos expansion.

Pia Koivunen

Översättning: Brita Löflund

Källor:

Helsingin Sanomat, 27.9.11961, Leo Shulgin, Presidentti Brezhnev tervehti Turun teollisuutta ja oppia.

Izvestija, 25.9.1961, V. Tarasov, Rukopleskanija druzei.

Pravda, 26.9.1961, Sovetskie gosti v Turku.

Prinsessan Sibyllas sommardag i Åbo

I juni 1955 fick Åbo besök av en sällsynt gäst. Hertiginnan av Västerbotten, prinsessan Sibylla av Sverige kom till Finland tillsammans med sina döttrar Birgitta och Desiré. Besöket inleddes i Helsingfors, där det kungliga följet bland annat besåg Riksdagshuset, Presidentens slott och Sveaborg. De togs emot av president J. K. Paasikivi och fru Alli Paasikivi, och kvällsfesten hölls på Fiskartorpet. 

Prinsessan Sibylla av Sverige på besök i Helsingfors 8.6.1955. Fotograf UA Saarinen. Bild: Journalistiska bildarkivet JOKA, Samling UA Saarinen. Museiverket.

Resan fortsatte till Borgå, Villmanstrand och Imatra och till sist till Åbo. Prinsessornas bilkolonn anlände till Pargas vägskäl den 13 juni. Automobilklubbens representanter i bruna uniformsmössor överräckte ljusröda rosor till prinsessan Sibylla. Hon tog emot dem sittande i bilen, men när hon lade märke till fotografernas svårigheter frågade hon vänligt: “Är det för mörkt, borde jag stiga ut?” En bild blev också tagen. Där ler prinsessan sittande mot kameran iförd stålgrå promenaddräkt och svartvit hatt.

I Åbo bekantade sig det kungliga sällskapet med Domkyrkan, vars historia presenterades av professor Svante Dahlström. Prinsessan Sibylla var speciellt intresserad av Karin Månsdotters sarkofag och uppehöll sig en god stund vid den. På Klosterbacken svarvade kammakarmästaren hornkammar åt det kungliga följet, krukmakaren fick applåder för exemplarisk drejning och skomakarmästaren tog mått på prinsessornas fötter för tillverkning av handgjorda skor. På Åbo slott sjöng flickscouterna en marschvisa och prinsessorna gick en rundtur på museet, där de skrev sina namn i den av kung Gustav V donerade gästboken. 

Lunch intogs på svenska konsulatet i bergsrådet Hans von Rettigs hem vid Aura ås strand. Gossen Carl-Gustav räckte prinsessan en rosenbukett och sällskapet förflyttade sig inomhus på den utlagda röda mattan. Med i sällskapet var stadsdirektör Kalervo Pellinen, landshövding Erkki Härmä och stadsfullmäktiges ordförande Arvo Toivonen.

Besökets slutpunkt var Åbo hamn, där prinsessorna äntrade jagaren Uppland för hemresa. Finlandsbesöket var en del av ett större kulturellt och diplomatiskt kontaktprojekt och förevigades också på film. Suomen Filmiteollisuus dokumentär Resan till Finland är ett minne från den kungliga resan och den dag då Åbo fick kungligt besök.

Noora Kallioniemi 

Översättning: Brita Löflund

Källor:

Suomen Filmiteollisuus (1955) Resan till Finland. https://elonet.finna.fi/Record/kavi.elonet_elokuva_1043874
Helsingin Sanomat, 14.6.1955, nr 158, s. 12, https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/2516891?page=12
Uusi Aura, 1.6.1955, nr 145, s. 12
https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/3086159?page=12
Kansan Tahto, 12.6.1955, nr 134, s. 3
https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/3080962?page=3