Den 4 juli år 1454 utställde köpmannen Hinrik Hoveman sitt testamente i Lübeck i vilket han inkluderade gåvomottagare i hemstaden men även på andra orter, däribland i Åbo. Vad är det då som gör Hinrik Hovemans testamente särskilt intressant med tanke på Åbo stads historia? Jo, genom testamentet får man en inblick i hansaköpmännens koppling till andliga institutioner i staden:
För det första fick de spetälskesjuka på St Görans hospital i Åbo två lybska mark, vilka skulle fördelas jämnt mellan patienterna som var och en skulle tilldelas sin andel direkt i handen. För det andra fick de fattiga på Helgeandshuset i staden fem lybska mark, vilka också skulle få sin andel direkt tillfördelad. Därtill uppmanade Hinrik att de fattiga skulle komma ihåg att be för hans själ. För det tredje fick St Erasmus brödraskap, i vilket han var medlem, en engelsk nobel (ett slags guldmynt) samt fyra lybska mark. Hinrik önskade också att hans namn efter hans död skulle inskrivas i brödraskapets tänkebok bland namnen på dess andra döda medlemmar. För det fjärde fick Nådendals kloster en mässbok (missale) och en altartavla föreställande treenigheten. För det femte fick Åbo domkyrka en altartavla som testamentets verkställare skulle låta tillverka och den skulle föreställa helgonen St Antonius, Fabianus och Sebastianus.
Gåvorna visar att Hinrik hade en särskilt nära anknytning till Åbo och han hade troligen också varit bosatt där en tid. Att utställa sitt testamente var ett sätt att förbereda sig inför döden och att säkerställa vad som skulle ske med testatorns materiella tillgångar efter hans bortgång. Vanligt var att just inkludera andliga institutioner på sådana orter dit testatorn hade någon koppling, vilket innebar att de hanseatiska köpmännens testamenten vanligen omfattade flera orter runt omkring Östersjön.
Hinriks testamente är betydande eftersom det visar att de hanseatiska köpmännen också skapade en andlig gemenskap i staden genom Erasmus-brödraskapet. Dessutom bidrog de till fattig- och sjukvården genom sina testamentsgåvor. I övrigt finns det väldigt litet information om dessa institutioner men de hanseatiska köpmännens testamenten ger nya insikter om det andliga livet i Åbo.
Hinrik Hoveman var antagligen ganska ung vid utställandet av testamentet och det går inte att veta om det någonsin verkställdes eller om han senare utställde en ny version av det. Han nämner ingen hustru eller några barn, men dock föräldrar och syskon, varför man kan anta att han var ogift och därmed inte var särskilt gammal vid tillfället. Livet som köpman innebar många långväga resor och därmed var det viktigt att upprätta ett testamente som ett led i att förbereda sig för döden, eftersom en plötslig död enligt medeltidens andliga ideal var katastrofalt och kunde leda till långvariga plågor i skärselden. För den som gav sig ut på långväga resor var det därmed klokt att upprätt ett testamente.
Anna-Stina Hägglund
Läs mer om Hinrik Hoveman här: https://journal.fi/mirator/article/view/131230
