Åbo väntade besök av Sveriges konung Gustav III i maj 1775. Landshövding Christoffer Rappe med följe hade avrest till Åland för att möta kungen och därifrån följa med sällskapet till Åbo. På morgonen den 25 maj dånade äntligen de kanonskott som förkunnade att kungens skepp närmade sig. Hovrättens medlemmar, magistraten, Akademins professorer och officerarna från de olika regementena ställde upp sig på Slottsfältet för att invänta Hans Majestät. Vid tiotiden kom det kungliga skeppet till sist glidande in till Beckholmen. Om kungens ankomst berättar Tidningar Utgifne Af et Sällskap i Åbo i juli, att morgonen varit töcknig och kulen men att vädret blivit klart och varmt då Gustav III landsteg i Åbo.
På eftermiddagen steg kungen i land, satte sig till häst och gjorde sitt intåg i staden. De församlade Åboborna följde honom med glädjerop när han red genom en vid stadsgränsen uppsatt äreport, som planerats av stadsarkitekt Christian Friedrich Schröder. Porten hade inskriptioner på latin, på slottssidan bland annat ”Fäderneslandets fader” och ”Återställaren av friheten”, på stadssidan verser av Vergilius: ”Vilken lycklig tid har frambragt dig? Vilka stora föräldrar har fött dig? Din ära, ditt namn och ditt rykte skall leva för evigt!”
När Gustav III installerat sig i sitt logi, landshövdingens residens, höll han en mottagning. Hela staden var prydd till fest och ärebevisningar till konungen hade utplacerats överallt. På rådhuset fanns två transparanger, bilder som tecknats på tunt tyg eller papper och upplystes bakifrån. Den ena föreställde ett berg där bäckar flöt ned från bergstoppen och vattnade jorden. Samtidigt skyddade berget det blomstrande landet mot det bakomliggande stormande havet. På transparangen glödde även texten Tuetur & rigat (Skyddar och vattnar). Den andra visade vårens ankomst och hade texten Fert gaudia secum (Bringar glädje med sig). Bägge prisade den Allernådigste Konungens livgivande kraft: konungen var solid som ett berg och samtidigt källan till nytt liv. I Kungliga Akademins bibliotek hade man placerat en spektakulär vas som gudinnan Minerva höll i sina händer, och den var försedd med påskriften Hoc Numine lætatur Pallas (Pallas gläds över denna gudomlighet).
På kvällen var staden upplyst till fest. Magistraten hade redan i april påbjudit, att inte bara de publika lokaliteterna utan också privathemmen skulle upplysas med stearinljus om kvällen. Enligt professor Panu Savolainen var detta troligen första gången som festbelysning i större skala ålades stadsborna. Naturvetaren Pehr Kalm skrev i sin dagbok den 25 maj, att hela staden var upplyst om natten och att fyrverkeripjäser och raketer avfyrades på Wuorebergets (Vårdbergets) topp medan musik och sång hördes från kyrktornet.
Gustav III stannade i Åbo ända till den 31 maj. Han fick veta mycket om Kungliga Akademins verksamhet, alla auditorier presenterades för honom och han fick till och med åhöra en disputation. Pehr Kalm hade äran att presentera akademins trädgård, och han gjorde också en anteckning om kungens intresserade frågor. Besöket var av avgörande betydelse: ur sin penningkista skänkte kungen medel till nya planteringar och donerade senare växthusväxter från sin egen trädgård.
Gustav III:s besök stannade länge i Åbobornas minne och gav upphov till många slags historier. Det berättas bland annat, att kungen skulle ha deltagit i en militärparad i Kärsämäki, där en musikkår angav takten. Trumslagaren misslyckades emellertid så fatalt att det väckte kungens misshag, och han frågade om det inte fanns någon skickligare pukslagare. Kapellmästaren svarade, att en oboist vid namn Jahn var duktig och behärskade flera instrument. På kungens begäran övertog Jahn pukorna och skötte dem så väl, att Gustav III förtjust klappade honom på axeln och förtroligt utbrast: ”Det var vackert, kamrat!”
Hannu Salmi
Översättning: Brita Löflund
Källor:
K. F. W.: Ur Gustaf III’s eriksgata i Åbo. Veckans krönika 6/1910.
Pehr Kalm: Päiväkirjamerkinnät Turun vuosilta 1772–1779. Red. Samuli Helama, Jari Holopainen och Henry Väre. Förlaget Faros-kustannus,, Åbo 2026.
Tidningar Utgifne af et Sällskap i Åbo 15.7.1775, 31.7.1775.
Hannu Laaksonen: Kun juhlavalaistu Turku vastaanotti Kustaa III:n. Turun Sanomat 26.10.2008.
Panu Savolainen: Teksteistä rakennettu kaupunki Julkinen ja yksityinen tila turkulaisessa kielenkäytössä ja arkielämässä 1740–1810. Sigillum, Åbo 2017.