Turun Osuuskauppa öppnade år 1958 ett snabbköp i huset Antintalo på Eriksgatan. Handelslaget såg sin affär som stadens första riktiga snabbköp trots att handelslaget Tarmola hade öppnat en sådan butik redan fyra år tidigare. Turun Osuuskauppa betonade i sin kommunikation att Antintaloaffären var större och hade ett mångsidigare urval än konkurrenten.

Vid tiden för grundandet talade man också om självbetjäningsaffärer, och deras verksamhetskoncept förändrade helt inhandlandet av dagligvaror i Finland. USA var föregångarlandet, och modellen kom därifrån. I en självbetjäningsbutik fanns en stor del av varorna på öppna hyllor eller placerade på något annat tillgängligt ställe, så att kunderna själva kunde plocka ihop sina varor i varukorgen eller -vagnen, gå med den till kassan och betala inköpen där. 

Självbetjäningsaffären förutsatte en ny sorts teknik. Till verksamhetskonceptet hörde ju att man skulle erbjuda kunderna så färska produkter som möjligt. Antintaloaffärens livsmedel förvarade i tre olika kylrum och ställdes fram i hela sjutton olika butiksdiskar. Den maskinella luftkonditioneringen hindrade kött- och fisklukterna från att spridas inne i butiken. Luftkonditioneringen hade varit en förutsättning för beviljandet av verksamhetstillståndet.

Det var emellertid inte alldeles problemfritt att övergå till självbetjäning. En del av kunderna tyckte inte om den långsmala butikslokalen i Antintalo. Affärsföreståndaren Olavi Lundström berättade senare, ett det var rena turen om en kund gick hela rundan och inte vände om mot kassan på halva vägen. Eriksgatans affär var hyfsat lönsam. Turun Osuuskauppa vidareutvecklade sina snabbköpsprojekt men stängde Antintaloaffären i mitten av 1960-talet och fokuserade på att utvidga snabbköpsnätet till områdena utanför innerstaden.

Paavo Oinonen

Översättning: Brita Löflund

Källa:

Paavo Oinonen: ”Amerikan mittapuulla” – uusi pikamyymälä. Leena Rossi, Paavo Oinonen, Henri Terho och Tomi Ahti: Sata vuotta yhteistä matkaa 1901–2001. Vähäväkisten Osuusliike–Turun Osuuskauppa–TOK-yhtymä. TOK-koncernen, Åbo 2001, 144–145.