Byggnadsarbetena på Ömsesidiga försäkringsbolaget Sampos hus, ritat av arkitekt Erik Bryggman, i hörnet av Universitetsgatan och Puolalagatan inleddes år 1936 och huset blev färdigt ett par år senare. Bolaget flyttade in i de nya arbetslokalerna i maj 1938.  Planeringen av Sampohuset var inte lätt eftersom höjdskillnaden på den tomt som bolaget köpt var tre meter på den branta Puolalagatans sida.

Byggnaden avviker till det yttre från flera andra Bryggmanhus vid Universitetsgatan emedan arkitekten redan slagit in på vägen från klassicismen mot funktionalismen. Husets moderna ytbeläggning med Kupittaan Savis keramikplattor väckte förtjusning. Speciellt berömdes den goda ljudisoleringen mellan våningarna, som effektiverades med olika specialämnen; till exempel i kontorssalen sprutades taken med ”Asbesto Spray”. Konstigt nog noterade de samtida medierna knappast alls den specialitet som än i dag väcker särskild uppmärksamhet i huset: den så kallade paternosterhissen. Sampohusets hiss förenade behändigt garderoben med kontorsvåningarna högre upp. 

Hisstypens namn kommer från bönen ”Fader vår” på latin. I ställer för en enda hisskorg har paternosterhissen flera öppna hisskorgar som rör sig i en oavbruten ström efter varandra uppåt och neråt i en slinga, och de erinrar sålunda om pärlorna i ett katolskt radband. De här hissarna var populära på 1800-talet och i början av 1900-talet i förvaltningsbyggnader och stora kontorshus eftersom de kunde transportera fler människor än de vanliga hissarna. Hissarna i Sampohuset tillverkades av Hissitehdas Kone Oy, som förutom de vanliga personhissarna i huset också skapade en unik brevhiss som tömde sig själv.

Numera är paternosterhissarna förbjudna i flera länder på grund av skärpta säkerhetsbestämmelser, och vid en tidpunkt ämnade man också ersätta dem alla med vanliga hissar. Till exempel största delen av ”direktörshissarna” i Storbritannien har rivits. Hissolyckor har ofta orsakats av att man använt de här personhissarna också som varuhissar. Förutom i Finland finns det paternosterhissar kvar främst i Nederländerna, Tyskland, Tjeckien och Ungern. I andra länder finns enstaka paternosterhissar. 

I Finland är sex paternosterhissar i bruk i dag, och Sampohusets hiss är den enda utanför Helsingfors. Finlands mest kända paternosterhiss finns i Riksdagshuset. Det är den hissen samt hisstypens herrskapsaktiga mödolöshet som gett upphov till att hissen på finska kallas ”herrahissi”, ett ord som bildligt också syftar på karriärframsteg på politiska grunder.  

De övriga paternosterhissarna finns i andelslaget Elantos huvudkontorsbyggnad, på Stockmann i Helsingfors, i FPA-huset vid Nordenskiöldsgatan och i före detta andelspartiaffären OTK:s hus vid Tavastvägen 19. Också det år 1936 färdigställda huvudkontoret för Nordiska Föreningsbanken vid Alexandersgatan hade en paternosterhiss.  Sampohusets hiss används numera endast av personalen vid Åbo stads koncernförvaltning, som arbetar i huset.

Riku Kauhanen

Översättning: Brita Löflund

Källor:

Bryggman, Erik. Keskinäisen Vakuutusyhtiö Sammon Keskustoimisto/Turku. Arkkitehti 3/1939. s. 33–47.

Hissilehti 3/1939.

Sampo: Keskinäisen vakuutusyhtiö Sammon asiamieslehti. 1.12.1938. Specialnummer.

Turun Sanomat 24.7.2006 https://www.ts.fi/uutiset/1074135415 (läst 10.5.2026)

Turunmaa 3.4.1953.