Åbo upprördes i slutet av 1821 av ett brott om vilket följande är känt. Den tionde december klockan åtta på morgonen steg en ung man klädd i slängkappa in i Kejserliga Åbo Akademis medicine professor Israel Hwassers bostad. Husfolket skulle just börja med sitt morgonkaffe. Gästen hade visats in i salen och han bad att få tala med professorn. När denne kom räckte mannen honom en papperslapp där det stod ”egnadt rättvisan mi hand”. Hwasser hann nätt och jämnt fråga vad texten betydde när mannen drog fram ett svärd under sin slängkappa och högg till mot honom. Slaget träffade någonstans vid tinningen och blod sprutade fram. Ett allmänt kaos uppstod. Enligt vissa uppgifter ska Hwasser ha fallit omkull och slagit huvudet i golvet, medan andra uppgifter berättar att han skulle ha gått, sårad men upprätt, för att söka hjälp av andra i samma hus. Gärningsmannen hann försvinna spårlöst.
Brottsutredningarna inleddes omedelbart. Redan samma dag identifierades gärningsmannen som sinnessvage Johan Emanuel Gadolin, student 1816 och son till Akademins berömde kemiprofessor Johan Gadolin. Han påträffades i hemmet, där han stängt in sig i sin kammare. Professor Hwasser tillfrisknade med tiden från sviterna av misshandeln, men det var också det enda positiva med hela uppträdet. Vid universitetet och dess förvaltningsämbete blev stämningen åter orolig. Vad skulle man tänka om händelsen i Sankt Petersburg och vid det kejserliga hovet? Studenterna hade ju redan i flera års tid orsakat oroligheter i staden. Hade kejsaren kanske fått nog, skulle han kanske besluta om stängning av universitetet?
Universitetets konsistorium, som hade akademisk domsrätt, behandlade fallet i många månader. Studenten Gadolin förhördes och utlåtanden inbegärdes. I staden florerade rykten om utländska förebilder för misshandeln och om impulser från studentföreningarna, men Gadolin berättade för konsistoriet om sina säregna syner och man fick aldrig någon riktig reda i hans motiv och tankar. Konsistoriet stannade för att föreslå flera alternativa straff. Till sist blev det så, att studenten Gadolin först sändes för en tid till en prästgård i Sverige och därifrån till den lantgård som professor Gadolins svärson, fysikern Gustaf Gabriel Hällström ägde i Vichtis i Nyland. Där levde han resten av sitt långa liv i stillhet. Professor Gadolin åter fick nog av hela rättsprocessen och avgick från sin akademiska tjänst år 1822, då rättegången fortfarande pågick.
Jukka Sarjala
Översättning: Brita Löflund
Källor:
G[ustaf] Heinricius, Skildringar från Åbo Akademi 1808–1828. Med 46 afbildningar. Helsingfors: Svenska Litteratursällskapet i Finland, 1911.
Jukka Sarjala, Åboromantiken. Idéer, läslust och nätverk på 1810-talet. Helsingfors: Svenska Litteratursällskapet i Finland & Stockholm: Appell Förlag, 2025.
